Syftet med denna C?uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan den rådande finanskrisen och barns hälsa och hur detta i så fall påverkar barns livssituation. Vi vill undersöka hur professionella som arbetar med barn uppfattar situationen utifrån de upplevelser och samtal de haft med barn i skolan.Våra frågeställningar är:? Vilka samband kan det finnas mellan barns hälsa och finanskrisen?? På vilket sätt har finanskrisen, direkt eller indirekt, påverkat barnens livssituation?? Hur tror de professionella att barnen påverkas av finanskrisen?För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat personal från två olika skolor ifrån två olika stadsdelar i Göteborg för att kunna jämföra vår empiri.

Vårt uppsats undersöker hur en betalning kopplad till viral marknadsföring skulle påverka ungdomars attityd gentemot en sådan kampanj. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod iform av fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer. Den största fokusen ligger på fokusgrupperna..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse skönlitteraturen kan ha för ungdomars bearbetning av existentiella frågor. Jag vill också undersöka hur ungdomar tänker kring de existentiella frågorna samt vad som händer i mötet mellan läsare och text. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag låtit fem flickor i årskurs åtta läsa samma skönlitterära bok, varpå jag har intervjuat dem om de tankar och frågor som boken väckt. Mitt undersökningsmaterial utgörs av transkriptioner av de fem kvalitativa intervjuerna. Jag har funnit att resultatet av min empiriska undersökning till stor del stämmer överens med den litteratur jag presenterar inom ämnesområdet.

Att vara ung och leva med cancer är en upplevelse som är högst personlig. Även om upplevelsen är personlig kan flera gemensamma komponenter ses bland unga personer med cancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med cancer. En litteratursökning har genomförts vilket resulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att kastas in i en ny värld som präglas av osäkerhet och förändringar, Att tvingas konfrontera sin egen dödlighet, Att ge stöd till andra och samtidigt behöva stöd själv och Att ha en vilja att förstå vad som händer genom att få eller skaffa information.

Bakgrund Ungefär en familj om dagen i Sverige får besked om att deras barn insjuknat i cancer vilket förändrar dessa familjers livssituation och tillvaro drastiskt. För att sjuksköterskan ska veta hur hon på bästa sätt kan hjälpa familjer behöver hon förståelse för hur situationen kan upplevas av olika familjemedlemmar. Syfte Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod En systematisk litteraturstudie med tio artiklar som grund, vilka söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Resultat Vid analys av studiernas resultat framkom fyra teman och åtta kategorier.

Hur påverkar de många olika valmöjligheter och förväntningar som finns på ungdomar idag deras uppfattningar om sig själva? Detta är en av grundfrågorna som denna antologi bygger på. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvärldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv.I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klädesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att kläder i allmänhet är en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsätter med att åskådliggöra hur ?komma ut?-processen kan förstås som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvärld.

Denna studie baseras på intervjuer med skolpersonal om ungdomars ohälsa vid två högstadieskolor i en kommun i Norrbotten. Intervjuerna består av sju intervjuer med rektorer, läraren, kurator och sjuksköterskor. I resultatet har det framkommit ur informanternas berättelse att depression och nedstämdhet förekommer bland ungdomar i dessa två högstadieskolor. Denna ohälsa antas ha sin grund i de samhälliga krav som ställs på ungdomar och som kan resultera i ungdomarnas känsla av otillräcklighet. I resultatet har även framkommit att skolpersonalen uppfattar ungdomars ohälsa olika beroende på om de är en tjej eller en kille.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer.

Vårt syfte med studien var att belysa vilka möjligheter och förutsättningar myndigheter ger ungdomar till att stanna i sin hemkommun. Med studien ville vi få en kunskap om myndigheterna uppfattning av ungdomar. Valet av myndigheter baserades på hur deras beslut påverkar ungdomars framtid i val av utbildning, arbete och inflytande. Myndigheterna intervjuades med en grundmall, som var i en ostrukturerad form och med öppna frågor, per telefon eller under planerade möten. Målet med intervjuformen var att få informella svar.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Bakgrund: Lungcancer är en livshotande sjukdom där mindre än fem procent överlever fem år. Män insjuknar oftare i lungcancer än kvinnor i Sverige, där majoriteten av de som drabbas har rökt någon gång i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie där tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfällig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkänslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet är att patienterna upplevde en dålig information från vården kring vad lungcancer är och vad som orsakar den.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i Växjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats är i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men även till viss del utifrån ett medarbetarperspektiv..

Studien avsåg att undersöka ungdomars definitioner och föreställningar kringvåldtäkt. Huvudsyftet var att se hur ungdomarna talade om det manligavåldtäktsoffret och den kvinnliga förövaren.Våldtäkt beskrivs som varande ett våldsbrott och refereras ofta till i medierna,främst med den manliga förövaren och det kvinnliga offret som utgångspunkt.Då ungdomars föreställningar kring begreppet våldtäkt tidigare undersökts, därmed en heteronormativ utgångspunkt, är det av intresse att införliva ocksåandra aspekter kring ämnet.Metod för insamlandet av empiri var fokusgrupper, där analysen, utförd medGrounded Theory och sedan Diskursanalys, sedermera påvisar att de ungainformanterna är medvetna om det manliga våldtäktsoffret och den kvinnligavåldtäktsförövaren. I inledningsskedet av varje intervjusession förklaras allaindivider som varande möjliga offer eller förövare. Uppfattningarna förändrasdock när diskussionen kommer att behandla vem som är vem, avseende offeroch förövare i våldtäktssituationen.Det manliga våldtäktsoffret definieras som ?svagt?, då han ?förväntas? fysisktkunna försvara sig själv.

Detta arbete behandlar platsidentitet i relation med ny exploatering. Jag börjar med att beskriva plan exploatering. Jag börjar med att beskriva plan och bygglagen samt medborgardialogen som är ett planverktyg för att engagera människor i planprocessen. Jag går sedan in på detaljplanen över Gasklockorna 3 och 4 i Hjorthagen, en stadsdel i norra Stockholm..