Vi har valt att genomföra en studie om Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att undersöka Ungdomarnas egen syn på lärande om inflytande, genom sitt arbete med Ungdomstinget i förhållande till skolan. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer som vårt främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem Ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget. Våra slutsatser blev att Ungdomstinget betyder väldigt mycket för de aktiva Ungdomarna men att det behövs fler medverkande Ungdomar på tinget.

Forskning benämner de barn och Ungdomar som föddes under åttio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp är att vi har en hel generation som vuxit upp med nätet som ett ständigt närvarande fenomen samt att detta i sin tur påverkat ungas vardag, socialisation och inlärning. Den omfattande effekt nätet haft på samhället och våra yngre generationer har i sin tur påverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan på pedagogens uppdrag. Pedagogerna är alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nätet redan första året i skolan.

Att hitta preventiva metoder för att motverka Ungdomars psykiska ohälsa är ett angeläget forskningsområde, både sett till mänskligt lidande för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som är randomiserad stratifierat för kön avsåg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv än sedvanligt omhändertagande (n=17) av Ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa operationaliserades i termer av ångest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmän psykisk hälsa, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande, samt medveten närvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter på stress, upplevd global livskvalitet och medveten närvaro, samt måttliga effekter på allmän psykisk hälsa, och svaga effekter på depression, ångest, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande. P.g.a.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd Ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att Ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.

I denna studie belyses Ungdomars rådande attityder som rör gränssättning kring en önskad sexuell akt och våldtäkt jämfört med den juridiska definitionen. Vidare undersöks även kamraters eventuella påverkan till Ungdomarnas gränssättning utifrån den sociala inlärningsteorin.Tillvägagångssättet var av kvantitativ art där data samlades in i form av enkäter.Respondenterna bestod av N=210 Ungdomar i 15 till 16 års ålder (årskurs nio)från åtta stycken grundskolor, inom en radie av åtta mil från studieorten. Den insamlade datan analyserades med statistikprogrammet SPSS.Ungdomarna i studien påvisade relativt goda attityder i förhållande till den juridiska definitionen av våldtäkt. Något samband mellan kamraters påverkan och rådande attityder som rör denna gränsdragning kunde dock inte fastställas..

Med utgångspunkt att självskadebeteende är ett internaliserat problem är syftet med studien att i en ungdomspopulation undersöka om självskadebeteende även är länkat till externaliserade problem. Vi undersöker även om självskadebeteende hänger samman med att i olika miljöer utsättas och utsätta andra för negativa beteenden. Studien använder redan insamlade data i forskningsprojekt kallat - ?Sju Skolor?: Center for Developmental Research (CDR). Data samlades in från 1478 högstadieelever.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland Ungdomar ville vi ta reda på hur Ungdomarnas attityd gentemot kondomanvändning ser ut och om de är medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville också ta reda på vem och/eller vad som har stort inflytande på Ungdomarnas kondomanvändning. En enkätundersökning genomfördes våren 2008 på en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje året på teoretiska program på gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att använda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Syftet med studien är att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys är gjord på ett empiriskt underlag bestående av artiklar från dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med Ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

När ska man egentligen börja med styrketräning för barn och Ungdomar? Många ställer sig denna fråga, men kan inte svara på den. I denna kvantitativa enkätstudie undersöker vi hur det står till med kunskaperna om styrketräning för barn och Ungdomar hos handbollstränarna i Småland-Blekinge Handbollsförbund. Går det att urskilja några likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketräning i förhållande till tränarnas utbildningsnivå?Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade tränarna och de tränare som saknar en formell tränarutbildning från Svenska Handbollsförbundet.

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet är att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking består av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har också undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jämföra dygnsvårdsplacerade Ungdomars syn på och tal om familj och föräldraskap utifrån tre olika familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. Också att undersöka vad de tycker är viktigt gällande föräldraskap och vilka föräldrapraktiker de beskriver utifrån de olika familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvårdsplacerade Ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlätta för Ungdomar i samhällsvård att fortsätta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte från början är Ungdomarnas tal om familj och föräldraskap väldigt varierande, men studien har ändå kunnat påvisa skillnader i vilka föräldrapraktiker Ungdomarna använder sig när de talar om föräldraskap utifrån de olika familjeperspektiven. Vad gäller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.

Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland Ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap.

As a soccer coach for youths with disabilities and as active soccer players, our thoughts regarding the basic principles of sports where awakened and how it corresponds with the possibilities of disabled youths participating in club organized sports. From that thought came the idea that, with our team as the point of original we should contribute with increased knowledge regarding the experiences of disabled youths doing sports. Using ethnography and co-operative observations we have researched both including and excluding factors that contribute to the possibilities of disabled youths opportunity to do sports. We have been able to distinguish that the youths in question feel that sports can be identity-building as well as give a sense of community. The study shows that the basic principles of sports does not correspond with reality because the lack of availability is the determinant factor. .

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för Ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga Ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

The practice of residential treatment of youth has been up for debate for quite some time. The debate regarding institutional care has voiced concerns regarding the lack of follow-up and evaluation of treatment and its efficacy. It is especially important with additional research on residential treatment conducted from the perspective of those being treated, as well as the treatment providers. This study aims to add to this field of research. The study is based on two empirical studies conducted through qualitative interviews.