Syftet med denna undersökning är att studera vilka faktorer som är viktiga för att ungdomsbehandling på institutioner ska få ett önskvärt resultat. Majoriteten av alla institutionsplaceringar misslyckas, men i denna undersökning studeras hur det kommer sig att vissa institutionsplaceringar faktiskt når ett önskat resultat. Genom kvalitativa intervjuer med fem Ungdomar, alla med erfarenhet av lyckade behandlingsresultat, lyfts framgångs- och skyddsfaktorer fram. Dessa Ungdomar har varit placerade på institution med anledning av asociala beteenden såsom missbruk, kriminalitet och våld och samtliga har genomgått en livsstilsförändring. Undersökningen intresserar sig för vilka faktorer som leder till framgång och studien utgår från ett salutogent perspektiv.

Syftet med studien var att ta reda på om Ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville även ta reda på vad det är som skiljer public service och kommersiella kanaler åt i medvetandet hos Ungdomarna, som speglas ireceptionen av olika typer av serier?I studien har vi tillämpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där intervjuer och observationer har utförts.Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent något medveten. Resultaten visar att Ungdomar är medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler är. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos Ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär.

Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vård av unga. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för och få kunskap om behandling samt skolverksamhet på en institution för Ungdomar med fokus på regelsystem, regelöverträdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen är etnografisk och resultatet bygger på en två veckor lång observationsperiod på en institution för vård av unga. Teorin bygger på Goffmans bok Totala institutioner- fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kännetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera på resultatet.

SammanfattningBakgrund: Dopinganvändning är inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor påverkan på individers uppfattningar. Idrottande Ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en påverkan på Ungdomars uppfattningar om doping inom elitidrotten.  Syfte: Att undersöka uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 år som har idrott som en del av sin utbildning i Gävleborgs län.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkätundersökning med 28 deltagare. Enkäten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrågor samt frågor som berörde doping och prestationer.

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och Ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med Ungdomar i åldrarna 15-16 år.

I dag lider ca 25-35 % av skolUngdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att Ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska Ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Syftet med studien var att undersöka och förstå villkoren för Ungdomars identitetsskapande på behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan på ett behandlingshem med två avdelningar. Frågor ställdes gällande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begränsningar som fanns för Ungdomar att skapa en positiv identitet på behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som användes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt även Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling.Resultatet visade att möjligheterna som nämndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekräftelse och social färdighetsträning. Samtidigt kunde trygghet och bekräftelse vara begränsningar i Ungdomarnas identitetsskapande.

Antalet arbetslösa Ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av Ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa Ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja Ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande är att människan upplever hälsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa Ungdomar ökar risken för en ändrad tidsstruktur på dagen, isolering, känslor av meningslöshet och värdelöshet, sämre självförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjälp för att motivera dessa individer till ett förändrat aktivitetsutförande då det behövs. För att studera tidsanvändning krävs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlägga dagens aktiviteter.

Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society.

Vår avsikt med uppsatsen har varit att göra en femårsuppföljning på de Ungdomar som skrevs ut från Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa Ungdomars livssituation ser ut idag utifrån dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsområden samt fånga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har även velat få kännedom i hur de unga vuxna tänker idag kring deras vistelse på Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktär vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehåller öppna frågor där vi får de unga vuxnas subjektiva berättelser. De unga vuxna som vi har intervjuat är sammanlagt 19 stycken, varav 13 är kvinnor och sex stycken är män.Vi kunde urskilja två grupper bland informanterna där den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket även visade sig har betydelse i de flesta områdena.

I mitt examensarbete har jag undersökt Ungdomars användande av kameramobilen. Jag vill visa på vilka sätt de använder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser på dem och på fotografi och hur användandet kan ingå i konstruerande av dem själva. Kameramobilen ingår i den nya teknologin och därför vill jag även synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebära för praktiker och för Ungdomars syn på fotografi. I och med att många Ungdomar nu har en kamera ständigt tillgänglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förståelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med Ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att användandet av kameramobilen är en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berättande om självet.

Syftet med detta arbete var att undersöka Ungdomars attityder till hastighetshållning i trafiken. Tidigare forskning har visat att män oftast löper en större risk i trafiken och att de oftare är in-blandade i olyckor med dödlig utgång genom sitt riskfyllda körsätt. Semistrukturerade intervju-er genomfördes med fem kvinnor och fyra män i åldrarna 17-25 år där svar söktes på följande frågeställningar: Vad har Ungdomar för attityder till att hålla hastigheten i trafiken, Finns det omgivande faktorer som påverkar attityderna gentemot hastighetshållning och Vilka attityder fanns det bland unga män och kvinnor. Resultaten visade att de manliga intervjupersonerna i denna undersökning hade en stark tro på den egna förmågan, medan kvinnorna inte hade det. Det kanske mest intressanta resultatet var att ungefär hälften av deltagarna ansåg att det är mindre riskabelt att köra för fort om nätterna..

Antalet arbetslösa Ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av Ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa Ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja Ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.