AbstractBruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality ? Attitudes among employees at Juvenile receptions in Gävleborgs län. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of Gävleborg have about adolescents? sexual and general health.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal på ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsättningar samt hur detta arbete i så fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp Ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner från fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och två kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring ämnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet är en självklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsättning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhället finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

När en grafisk profil för en spännande ny internationell webbtidning för Ungdomar skall göras är det viktigt att tänka på hur färg och form påverkar våra känslor. Experiment med färg som har gjorts av ledande färgpsykologer och färgvetare som Goethe, Itten, Lüscher och Karl Ryberg bevisar att färg har en stor psykologisk påverkan på människan. Internet är ett väldigt effektiv kommunikationsmedium och för att kommunicera effektivt är det inte bara orden, utan även färgerna och formerna på webbsidorna som skall vara väl genomtänkta. Vilka färger kopplar Ungdomar i Sverige och Chile ihop med vissa känslor? Vilka former kopplas ihop med samma känslor? Svaren på de frågorna sammanställdes och analyserades efter svaren på en enkät om färg och form som delades it till två högstadieskolor i Borlänge, Sverige och en i Santiago, Chile..

Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda på vilken betydelse Internet har för Ungdomar vad gäller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda på vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda på hur mycket tid tonåringar tillbringar på Internet, vad de gör på Internet och hur mycket insyn vuxenvärlden har i deras Internetanvändande. Vår undersökningsgrupp är tonåringar i åldern 13-16. Vi har bedrivit en tvådelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkätundersökning och den andra delen av en fältstudie på mötesplatsen Lunarstorm. Enkäten, som innehöll frågor kring Ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever.

Syftet med min studie är att beskriva och förstå Ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för Ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur Ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden.

Gistrand, C. has studied ?Explore young people's problematic backgrounds and their views on the opportunities and obstacles in order to improve their health?, University of Gävle in the course theory and method of application and thesis work.The object of the study was to give young people space to make their voices heard. Further on to make unemployed youths perceptions of perceived opportunities and obstacles in their way to get a job, internship or study, visible. The object of the study was also to show youths? views of health and what they thought about the contributions to society.The method was qualitative, with three semi-structured interviews with men between 20-24 years old (and problematic childhoods, for instance alcohol and drug use) was conducted..The result shows that unemployment increases the risk of illness and unhealthy habits.

Bakgrund: Under ungdomsåren genomgår man som person många förändringar ochövergår från barn till vuxen. Denna upplevelse kompliceras ytterligare av att leva med enkronisk sjukdom och att då förlora sin stabila grund i pediatriken och övergå tillvuxensjukvården och där skapa nya relationer kan upplevas som mycket traumatiskt om maninte får tid och stöd i den processen.Syfte: Att beskriva hur kroniskt sjuka Ungdomar upplever övergången från barnsjukvård tillvuxensjukvård för att kunna möta deras omvårdnadsbehov.Metod: I denna litteraturstudie användes en kvalitativ innehållsanalys. Genom sökningar påde största databaserna för vetenskapliga artiklar valdes studier som var relevanta för syftet.Dessa lästes och genomarbetades och resultat som överensstämde med syftet plockades ut ochanalyserades. För att öka validiteten i analysen gjordes den separat av de båda författarna ochslutsatserna jämfördes sedan. Ett tema och tre subteman identifierades.Resultat: Temat som identifierades i analysen var Ungdomars lustfyllda bävan inför det nyaoch de tre subteman; Att bli självständig, Oro inför det nya samt Att känna trygghet.Diskussion: Upplevelsen av övergången för unga med kronisk sjukdom visade sig innehållabåde positiva och negativa aspekter.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är Ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omUngdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att Ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka Ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som Ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av Ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Centralt i uppsatsen är hur Ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade Ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

SammanfattningBakgrund: Dopinganvändning är inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor påverkan på individers uppfattningar. Idrottande Ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en påverkan på Ungdomars uppfattningar om doping inom elitidrotten.  Syfte: Att undersöka uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 år som har idrott som en del av sin utbildning i Gävleborgs län.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkätundersökning med 28 deltagare. Enkäten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrågor samt frågor som berörde doping och prestationer.

Antalet arbetslösa Ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av Ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa Ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja Ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Studiens syfte var att få utökad kunskap om hur socialrådgivarna som arbetar på Ungbo i Halmstad upplever sina förutsättningar att tillmötesgå behoven hos de Ungdomar som får bistånd från verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo är ett boendestöd för Ungdomar/Unga vuxna som är i behov av boende och stöd i varierad utsträckning. Studien är kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrådgivare som arbetar på Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien är att socialrådgivarna har samma syn gällande verksamhetens mål men när det gäller tillvägagångssätt emot det gemensamma målet skiljer sig uppfattningarna åt. Socialrådgivarnas uppfattningar om deras förutsättningar att tillmötesgå Ungdomarnas behov är varierande även om majoriteten påtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder på att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. Gränserna är otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Hur kan mobila användare studeras? Frågan blir allt mer aktuell i samband med att vi människor i större utsträckning blir mobila och därmed också använder mobila artefakter som en del av vardagslivet. Denna fråga är framförallt aktuell för de företag som utvecklar denna typ av artefakter. Vi har under detta kandidatarbete samarbetat med ett företag som dagligen ställs inför denna typ av frågor, och vi kommer i denna rapport behandla utvecklingen av en metod för att studera just mobila användare. Att studera användarna är naturligt, då det är de som är nyckeln till vilka tjänster och artefakter som just de har användning för.

Världen vi lever i blir allt mer teknisk för var dag som går, men följer vår kunskap med i denna utveckling? Tyvärr är det inte så, allt för få reflekterar över de risker denna utveckling medför samt hur våra lagar appliceras i denna miljö. På grund av detta kan det vara svårt för både unga och vuxna att veta vad som är tillåtet och ej i den teknologins värld. Numera introduceras barn och Ungdomar tidigt för tekniken och debuten för deras självständiga användande av tekniken i allt lägre åldrar och har en stor roll i både utbildningen samt för det sociala umgänget. De sociala medierna har blivit en del av Ungdomars vardag och detta har medfört att handlingar som näthat dessvärre har ökat. Vårt mål med arbetet har varit att skapa en dialog om IT-relaterade brott Ungdomar emellan, men även för att upplysa äldre generationer om problemet.