Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/Ungdomar och vilka barn/Ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Syftet med studien var att undersöka Ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan Ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna.

Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieUngdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp står för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Sammanfattning Genom vår studie har vi fått en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös som också var syftet med vårt examensarbete. Vi har genomfört åtta intervjuer och an-vänt oss av en kvalitativ metod där vi kunnat få djupgående berättelser om hur ungdo-mar upplever sin arbetslöshet. Weick (1995) skriver om den meningsskapande processen som är en teori vi använder oss av för att få en ökad förståelse för hur Ungdomar hante-rar och förstår samt påverkas av sin arbetslöshet. Vi är också intresserade av deras tankar kring framtiden. Efter en längre tids arbetslöshet känner sig informanterna trötta och uttråkade.

Bakgrund: Hälsan påverkas av riskfaktorer så som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer så som; fysisk aktivitet, fiberrik och näringsrik kost. De största hälsoeffekterna från fysisk aktivitet uppnås när en fysisk inaktivitet övergår i någon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess ätbeteenden hos Ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever är och hur deras ätbeteende ser ut. Det finns underlag som påpekar att Ungdomar är medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och äta hälsosamt, men det finns få undersökningar om vad Ungdomar anser vad fysisk aktivitet är för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhålla sig till sitt ätbeteende Syfte: Få en uppfattning om hur några gymnasieelevers medvetenhet till olika hälsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och ätbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillämpning av dessa hälsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom två fokusgruppintervjuer genomfördes på åtta Ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott.

Denna litteraturstudie behandlar användandet av sport som medel för att bekämpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frågeställningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda på om det verkligen är brottsförebyggande för Ungdomar att sporta och (2) ge exempel på hur det i så fall kan verka preventivt att utöva idrotterna. Därutöver strävar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhällets generella prevention men även rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det går att hitta några sporttyper som är särskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkel eftersom begreppet sport innehåller många olikartade grenar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den nya rättspraxis som kom år 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms län. Vidare ska vi även försöka belysa vilken behandling dessa barn och Ungdomar bör få och för att kunna besvara detta har vi utgått ifrån tre frågeställningar. Vårt tillvägagångssätt har varit utifrån en rättsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats.  Som hjälp till vår analys och slutsats har vi utgått från den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstå och tolka systemet vid implementering av ny rättspraxis.     Vi har utgått ifrån 15 LVU domar från 2013, där Ungdomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa domar kan vi besvara vår första frågeställning hur rättspraxisen efterföljs. Resultatet visar på att i två av de 15 fall har rätten tagit hänsyn till rättspraxisen och avslagit ansökan om tvångsvård.

Hur kan mobila användare studeras? Frågan blir allt mer aktuell i samband med att vi människor i större utsträckning blir mobila och därmed också använder mobila artefakter som en del av vardagslivet. Denna fråga är framförallt aktuell för de företag som utvecklar denna typ av artefakter. Vi har under detta kandidatarbete samarbetat med ett företag som dagligen ställs inför denna typ av frågor, och vi kommer i denna rapport behandla utvecklingen av en metod för att studera just mobila användare. Att studera användarna är naturligt, då det är de som är nyckeln till vilka tjänster och artefakter som just de har användning för.

Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare medbarn/Ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer medvårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.Vårdnadshavare till barn/Ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungeranderelation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsatsgenom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation..

Syftet med studien är att undersöka hur Ungdomar (18-25-åringar) som är inskrivna på arbetsförmedlingen i en mindre ort upplever sin livssituation som arbetslös, vilka framtidsvisioner de har samt om det föreligger skillnader i dessa avseenden beroende på familjebakgrund. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med Ungdomar inskrivna på en arbetsförmedling i en mindre ort i Mellansverige som sedan transkriberats, meningskoncentrerats och slutligen analyserats främst med utgångspunkt i begreppen habitus, livsstil samt transaktionella behov. Resultaten i studien visar att respondenterna antingen vill flytta eller att förutsättningarna i orten gör att de känner sig tvingade till att göra det. Två olika mönster kan urskiljas i resultaten då respondenterna antingen tenderar att se flytten som ett medel för att få jobb eller tillgodogöra sig en utbildning, eller att de ser jobb eller utbildning som ett medel för att kunna flytta från orten. I analysen kopplar jag dessa två kategorier till begreppen habitus respektive livsstil och konstaterar att vissa Ungdomar är mer habitusbetingade i sina handlingsmönster medan andra mer livsstilsbetingade.

Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur Ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur Ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Ensamkommande barn och Ungdomar har kommit att bli ett aktuellt ämne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses därför väsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och Ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till Skellefteå kommun, som är en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och Ungdomar. Syftet med studien är att belysa hur ensamkommande Ungdomar, över 18 år, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott på olika boendetyper i Skellefteå kommun, samt ta reda på hur personalen uppfattar och beskriver arbetssättet med målgruppen. I studien har man valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och två enskilda semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att få en bild av vad Ungdomar i västra Sverige har för drömjobb samt vilka faktorer de upplever påverkar dem att nå det. Empirin i denna kvalitativa studie har samlats in genom fem fokusgruppsintervjuer med totalt 22 deltagare. Studien har utgått ifrån tredjeårselever på gymnasiet och deras tankar om framtiden med fokus på drömjobbet. Dessa Ungdomar står inför val som kommer att ha betydelse i deras liv. Resultatet visar att Ungdomarna i studien värdesätter trivsel högst i ett arbete, detta i kombination med en bra lön.

Syfte och frågeställningSyftet är att göra en kartläggning av hur barn och Ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och Ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och Ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och Ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande.

Studiens syfte är att undersöka tonåringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter på i vardagen. Tonårstiden är en omtumlande period då förvandlingen från att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebär strikta regler och regelbunden vardag gällande mat och medicinering är påfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa forskning på området. Artiklarna hämtades i databaserna Cinhal och Medline.