Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och Ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och Ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur Ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har Ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på Ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med Ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt.

I denna studie uppmärksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med ensamkommande Ungdomar vid två olika HVB-hem. Syftet är att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera Ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjälp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med hjälp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar på hur dessa vuxnas ansvar går bortom deras arbetsroll samt hur de får fylla i skorna för ett helt släktträd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland Ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra Ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska.

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade Ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser Ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har Ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har Ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser Ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 Ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta Ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av Ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av Ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

Titel: Ungdomars val ? SVT eller kommersiella kanaler?Författare: Victoria Hindelid och Cathrine NilssonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårtermin 2007Handledare: Marie GrusellSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka Ungdomars förhållningssätt till Sveriges television och de kommersiella kanalerna.Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av åtta individuella semistrukturerade djupintervjuer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att våra Ungdomar föredrar de kommersiella kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks främst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat Ungdomarna i sitt utbud utan främst fokuserat på barn och äldre. Våra Ungdomar menar också att man vill se på TV för att kunna slappna av och ?slötitta? och det menar Ungdomarna att de kommersiella kanalerna erbjuder.

Vi har i vårt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlätta för Ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svårigheter att få sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp Ungdomarna och ger dem stöd utifrån ett helhetsperspektiv på deras situationer. Syftet med vår studie är att undersöka vilka metoder som används inom projektet, jämfört med i kommunala arbetsmarknadsåtgärder för Ungdomar.

De senaste åren har antalet ensamkommande barn och Ungdomar som kommer till Sverige ökat markant. Detta ställer krav på kommunernas och HVB-verksamheternas (Hem för vård eller boende) mottagande av Ungdomarna. Tillsynsrapporter från 2012 och 2013 visar på brister vad gäller omsorgen av målgruppen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal på boende för ensamkommande barn och Ungdomar tolkar sitt uppdrag och vad de identifierar som viktiga faktorer för att hantera det. Vidare har syftet varit att lyfta personalens tankar och åsikter om vad som underlättar samt försvårar arbetet.

Sammanfattning:Frågeställning: ? Hur formar Ungdomar idag sina livsuppfattningar?? Hur formas unga idag till individer?? Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till?Material och metod: Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring ? ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer).

Syftet med studien var att få en inblick i hur vardagen såg ut för Ungdomar med en reumatologisk sjukdom. Kartläggningen bestod av att ta reda på vilka aktiviteter Ungdomarna ägnade sig åt, hur mycket tid de spenderade på aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var även att ta reda på hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att välja bort någon aktivitet på grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i åldern 14-16 år. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en återberättad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nämndes i den återberättande dagboken.

BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvär är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även Ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvär.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av självupplevd stress och psykosomatiska besvär hos gymnasieelever på en svensk gymnasieskola.MATERIAL OCH METOD: En enkät delades ut på skolan. 970 elever besvarade enkäten (75%). Enkäten innehöll 16 frågor rörande självupplevd stress och psykosomatiska besvär.

Denna undersökning handlar om hur man inom socialtjänsten arbetar alkoholpreventivt när det gäller folköl och Ungdomar i fyra olika kommuner. Syftet var att ge exempel på metoder som används i det alkoholpreventiva arbetet gällande Ungdomars tillgång på folköl samt att belysa resultaten av en provköpsstudie gjord i Värmdö kommun.För att nå detta syfte använde jag mig av en mixad metod. Jag hargjort kvalitativa forskningsintervjuer samt en kvantitativ provköpsstudie. Jag har genomfört intervjuer med personer i fyra olika kommuner. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering, jag har även gjort en faktauppställning för att få en överskådligare bild över de metoder som används.

Ungdomar idag når inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses även att fysisk aktivitet minskar under tonåren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan påverka fysisk aktivitet, en sådan faktor är self-efficacy. Med denna utgångspunkt ämnar studien kartlägga och jämföra Ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring Ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och Ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera hur Ungdomar använder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjälp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frågeställning är: Vilken roll spelar Lunarstorm i Ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning är indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze Mansnerús D-uppsats ?Identitet - stora tänkares tankar om skapandet av en identitet?.