Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och Ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r Ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem bland barn och Ungdomar. Ett försök att minska denna problematik är att fysisk aktivitet på recept (FaR®) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/Ungdomarna och deras föräldrar är inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/Ungdomar och deras föräldrar upplevde bemötande och information i samband med att få fysisk aktivitet på recept ordinerat samt vad de hade för förväntningar på detta. Metod: Studien utgjordes av en deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/Ungdomar förskrivits FaR®.

I denna kvalitativa studie undersöks hur Ungdomar i 19-25 årsåldern ser på hälsa och hälsokommunikation. De är så kallade ?digitala infödingar? dvs. Ungdomar som är uppväxta med och använder sig av digital teknik. Tio Ungdomar har intervjuats med syftet att få ett underlag som kan öka förståelsen för digitala infödingars beteende och behov när det gäller hälsa.

Frågor som berör Ungdomar med sociala problem har länge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli särskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till föräldrarnas missbruk, främst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk när hon var tolv år. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos Ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie är att utifrån ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

Introduktion: Läpp-käk-gomspalt (LKG) är en av de vanligaste medfödda defekterna. Det beräknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per år med olika typer av läpp-käk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje år. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet består av flera specialister inom olika områden, till exempel plastik- och käkkirurger, ortodontister, logopeder med flera då defekten bland annat medför påverkan av ansiktets utseende, talsvårigheter samt bett- och tandavvikelser. Läpp-käk-gomspalt kan påverka livskvaliteten hos barn och Ungdomar och behandling och hjälp från olika vårdgivare kan hjälpa till att höja livskvaliteten.

Inledning: Studien är en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med Ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrån en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete går det att få en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det också är osäkert och inte en självklarhet. I resultatet framkommer att det krävs tålamod, uthållighet, lång klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon samvariation mellan föräldrar som hade tillåtande attityder samt låg monitoring(föräldrars bristande tillsyn över sina Ungdomar) och riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och/eller spel hos deras Ungdomar, samt att studera eventuella könsskillnader. Studien gjordes i samarbete med Samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg. Metoden som användes var en kvantitativ och studien grundades på datamaterial på 1735 Ungdomar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningens (CAN) totalundersökning som hade genomförts bland eleverna i årskurs nio i Gävleborgs län i år 2008. Eventuell samvariation undersöktes med hjälp av korstabeller och det beräknade 95 procents konfidensintervall. Resultatet visade att Ungdomar till föräldrar med tillåtande attityder och låg monitoring hade ett riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och spel i större utsträckning jämfört med Ungdomar som inte hade detta, där föräldramonitoring var den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för Ungdomars substansbruk.

Denna studie syftar till att få en inblick i vilka attityder Ungdomar har gentemot homosexuella och homosexualitet. Således valde vi att göra en attitydundersökning om gym-nasieelevers syn på homosexuella och homosexualitet. Vår metod bestod av en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer i två fokusgrupper. Resultaten visar att Ungdomarna ansåg sig vara positivt inställda till homosexualitet och att homosexuella ska behandlas jämlikt med och ha samma rättigheter som heterosexuella. Dock visade det sig också att Ungdomarna, trots denna uttalade positiva inställning mot homosexuella, även gav uttryck för negativa attityder, som att homosexualitet är motbjudande. Resultatet visade också att flickorna var mer positivt inställda till homosexuella än pojkarna, samt att Ungdomarna med utländsk härkomst var mer positivt inställda än vi väntat oss..

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på Ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på Ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk.

Studiens huvudsyfte är att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos Ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmåga,visuell uppmärksamhet och språkprocessande. De fyra Ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jämfördes med fyra typisktutvecklade Ungdomar, matchade med avseende på kön,handpreferens och ålder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmärksamhet, språkprocessande samt besvarade frågor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.

Under de senaste åren har medierna byggt upp en bild där budskapet står tydligt; Brottsligheten ökar och blir värre bland Ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rådet, låtit göra visar dock att antalet Ungdomar som misstänks för brottsbalksbrott inte förändrats märkvärt under de senaste trettio åren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sägas öka nämnvärt visar kriminalstatistiken att Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsåren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergående fas.Detta innebär att samhället har mycket att vinna på med att sätta in resurser så tidigt som möjligt. På så vis kan samhället undgå kostnader, brottslighet, mänskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil är det viktigt med ett bra bemötande från samhällets rättsskyddande aktörer. Det krävs att polis, kriminalvård och socialtjänsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sätter in lämpliga åtgärder.Denna rapport handlar hur samhället bemöter unga lagöverträdare med utgångspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med Ungdomar i Umeå studerats där intervjuer genomförts med personer som på något sätt arbetar med dessa frågor idag..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det kliniska användandet av melatonin vid sömnsvårigheter hos barn och Ungdomar på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkät utformad i Google Forms. Enkäten sändes sedan till urvalsgruppen som var läkare (n=29) på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 läkare förskriver melatonin och även circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som läkemedel vanligen förskrivs för är främst ADHD, autism och depression. Förskrivning av läkemedlen sker till alla åldersgruppen, vanligast var dock från sju år och uppåt.Slutsats: Trots läkemedelsverket tveksamma inställningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 läkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

Antalen ensamkommande barn/Ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller på att ökningen kommer att avstanna. Då barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska händelser med sig i bagaget men tidigare studier från barn i konfliktländer visar att det är förhållanden i ankomstlandet som kommer att påverka dem på sikt. Därför är en etablering i samhället av stor betydelse för de ensamkommande barnens/Ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhället.

Epilepsi är en kronisk sjukdom och är en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande. Barn och Ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor påfrestning då både kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsåren. En kronisk sjukdom kan leda till begränsningar i vardagen. Syftet med studien är att beskriva barn och Ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi.

The aim with the study has been to take to find out what young people has for view/opinion about the police. The theory acts about attitudes and opinions, and a short summary of what the law book says about young people that have been taken in by the police. Questionnaire survey was done on two different schools in three different classes; total were 49 young people that filled the questionnaire. T-tests, diagrams and mean were done in order to show the result. The results show that there were some young people that had a negative attitude opinion to the police.