Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och Ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och Ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och Ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och Ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur Ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har Ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar Ungdomar och föräldrar att skolsituationensåg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts?I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju Ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20,samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram.Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland Ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning Ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland Ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa Ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma.

Allt fler Ungdomar lider av psykisk ohälsa. Unga tjejer står för den mest dramatiska ökningen. Syftet med denna studie är att identifiera de mest förekommande stressorerna hos Ungdomar på internetforumet terapisnack.com. Genom granskning av 200 inlägg undersöktes dessutom skillnader i kön, ålder samt förekomst av multipla stressorer. Genom en kvalitativ innehållsanalys visade resultaten att fler tjejer än killar skriver på terapisnack.com och att de upplevda stressorerna skiljer sig åt mellan könen.

AbstraktHuvudsyftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur olika omständigheter påverkar Ungdomars låntagande, samt hur Ungdomar förhåller sig till dessa. Frågeställningarna som ställts är ? Hur påverkar olika omständigheter i det moderna samhället, Ungdomars syn på SMS-lån?? och ?Hur kan dessa omständigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lån??.  För att skapa en förståelse av fenomenet har en kvalitativ metod använts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med Ungdomar i åldern 19-24 år har genomförts och utgjort grunden för studien.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa Ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför Ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg.Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju Ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om personalen på högstadiet upplever att Ungdomar på högstadiet upplever ohälsa. Om detta var fallet så ville jag ta reda på hur det visar sig hos eleverna enligt personalen, samt vad det beror på i så fall? Jag använde mig av en kvalitativ undersökning i studien då jag ville gå till djupet med frågorna och för att kunna ställa följd frågor vid intervjutillfällena. Intervjuerna genomfördes med personal på fyra högstadieskolor då jag ville ta reda på hur personalen uppfattar Ungdomarnas ohälsa då de har kontakt och ser barnen/Ungdomarna och deras vardag.Ungdomar idag ställs inför en massa nya intryck och val som de måste ta ställning till. På skolan har de krav på sig att prestera bra för att få bra betyg för att sen kunna välja den skolan de vill gå när de har kommit på vad de vill bli i livet.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) Ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda Ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Varför väljer Ungdomar att dricka alkohol och att använda droger? Det är inget nytt och det hör ungdomstiden till att experimentera och prova. Syftet med studien var att undersöka om självkänsla och sensationssökande, via attityder, är orsaker till att Ungdomar i övre tonåren (18-20 år) konsumerar alkohol och använder droger samt vilka effekter som eftersöks av deltagarna och deras tillvaro, ses också som möjliga faktorer för påverkan på både konsumtion och attityd. I studien deltog 166 elever ur avgångsklasser från olika inriktningar av gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Som mätinstrument användes till stor del standardiserade frågor ur Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysningens årligen använda frågeformulär, Zuckermans ?Sensation Seeking Scale form V? dessa kompletterades med frågor för att mäta självkänsla och tillvaro.

Syftet med den här studien är att, genom att kontrollera sambandet mellan Ungdomars Internetanvändning och deras åsikter kring hur Ungdomar bör uttrycka sig på Internet, undersöka vilken typ av Internetanvändare som är mer eller mindre sannolik att acceptera, utföra eller utsättas för aggressiva/provocerande beteenden på Internet.Studien utfördes genom en kvantitativ enkätundersökning där 139 gymnasieelever från en medelstor stad i Hallands län fick svara på frågor om deras Internetvanor och deras åsikter kring beteenden på Internet. Därefter utfördes olika statistiska test i SPSS för att undersöka sambandet mellan deltagarnas Internetanvändning och deras åsikter om beteenden på Internet.Studien kom fram till att det finns ett samband mellan Ungdomars aggressiva/provocerande beteenden på Internet och hur Ungdomar använder Internet. Studien visar även ett samband mellan Ungdomars utsatthet for aggressiva/provocerande beteenden och hur de använder Internet. Dessutom visar studien att Ungdomar uppfattar sig själva generellt som bättre uppträdande än andra Ungdomar, men anser varken att andra Ungdomar uttrycker sig aggressivt/provocerande eller särskilt välbemötande..

Sexualitet och reproduktion utgör två centrala delar i människors liv och är integrerade i vår personlighet. Det är därför viktigt att från tidig ålder skapa en god grund för sexuell hälsa och välbefinnande. Att se Ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthållande av en hälsosam livsstil. Skolan utgör därför en viktig arena för hälsofrämjande och preventivt arbete då de flesta Ungdomar kan nås där. I Kina infördes en obligatorisk nioårig skolgång för Kinas samtliga Ungdomar år 1986 och år 2002 infördes även obligatorisk skolbaserad sexualundervisning. Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för Ungdomar (10-19 år) i Kina samt behov av förändringar och pågående utvecklingstendenser.

Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhälsa hos Ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhälsa när det gäler kön och ålder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus på kön och ålder. Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument. Enkäterna lämnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av två klasser år 7 och två klasser år 9 på varje skola.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.