Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad ivad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi hartittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hursocialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlundaframtidsdrömmar till skillnad från Ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi harockså intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då.Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika Ungdomar har olika framtidsdrömmarberoende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få såolika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos Ungdomar som växtupp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att detfinns en tydlig skillnad..

Livskvaliteten kan utsättas för prövningar för Ungdomar och vuxna personer med cerebral pares [CP] i kontakt med vårdandet inom öppen och sluten hälso- och sjukvård. Eftersom det finns brister i kompetensen hos sjuksköterskor, är det betydelsefullt att beskriva vad livskvalitet är för funktionshindrade Ungdomar och vuxna personer med CP, för att sjuksköterskan ska kunna utföra det goda vårdandet inom omvårdnaden. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvaliteten hos Ungdomar och vuxna med cerebral pares. Studien utfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att faktorer som påverkar livskvaliteten var fysiska, sociala och psykiska faktorerna hos både Ungdomar och vuxna personer.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda Ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för Ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda Ungdomar och 54 Ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda Ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda Ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen.

Syftet med vår studie är att belysa Ungdomars uppfattningar och erfarenheter av våld, hot och utsatthet samt hur Ungdomar hanterar dessa situationer. Undersökningen har haft för avsikt att se till Ungdomarnas diskurser avseende våld, hot, utsatthet och hjälpsökande. Undersökningen är kvalitativ och utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt med diskursanalys som angreppsmetod. Material har insamlats genom fokusgruppsintervjuer med Ungdomar från två olika förortsområden till Göteborg. Vi har genomfört två fokusgrupper med killar och en fokusgrupp med tjejer, sammanlagt har sexton Ungdomar intervjuats.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av Ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, Ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta Ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland Ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Barn och Ungdomar har mycket att tjäna genom att vara fysiskt aktiva, ändå väljer en stor andel att sluta med föreningsidrotten. Tidigare forskning kring avbrottsproblematiken har inriktat sig på vad Ungdomar har sagt påverkat dem till att sluta föreningsidrotta. Denna studie har sin utgångspunkt dels i de avbrottsfaktorer som framkommit i forskningen och dels i Self-Determination Theory. Studiens syfte är att få en inblick i hur föreningspersoner inom fotbollen uttrycker sig om de faktorer som nämns i den tidigare forskningen och se hur de arbetar med dessa för att kunna behålla sina Ungdomar. I studien har fem respondenter intervjuats, tre som är insatta i föreningarnas ungdomsverksamhet och två ungdomstränare, från tre olika föreningar.

Klamydia ökar bland Ungdomar och unga vuxna i Sverige. Eftersom infektionen ofta är asymptomatisk och kan leda till infertilitet är det viktigt att de som utsatts för smitta testar sig. Även ett ökat utövande av säkrare sex är viktigt för att stoppa utvecklingen. En litteraturstudie har gjorts för att kartlägga preventionsinsatser som görs inom området sexuell hälsa och ta reda på hur Ungdomar och unga vuxna ser på sexualitet, sexuellt riskbeteende och säkrare sex. Nio vetenskapliga artiklar användes för att få en bild av ungdomskultur och sexualitet.

Studien har syftat till att undersöka samband mellan samsjuklig psykologisk problematik och katastroftänkande hos Ungdomar utifrån ett transdiagnostiskt perspektiv. Katastroftänkandets roll för förändring av social ångest och depressiva symtom undersöktes utifrån en studie av internetbaserad KBT-behandling mot social fobi (N=18).  Resultatet indikerar att Ungdomar med hög initial nivå av katastroftänkande har större reduktion av depressiva symtom än Ungdomar med låg nivå av katastroftänkande. Detta talar för att hänsyn bör tas till grad av katastroftänkande vid utformning av behandling för personer med social fobi, särskilt vid samsjuklighet med depression. Kopplingen mellan katastroftänkande och samsjuklighet undersöktes utifrån en tvärsnittsstudie av gymnasieUngdomar (N=713).  Resultatet visar på en koppling mellan katastroftänkande och social rädsla, sömnproblematik och nedstämdhet..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur Ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera.

Den psykiska ohälsan ökar bland Ungdomar och tidigare forskning har visat att Ungdomar sover mindre än vad de behöver. Media har blivit en viktig del i Ungdomars liv och vardag, och utvecklingen av media ökar hela tiden. För Ungdomar har tillgängligheten ökat och de är ?uppkopplade? merparten av dygnets timmar. Författarna önskar bidra till evidensbaserad omvårdnad kring hälsa och välbefinnande genom att analysera kvantitativa forskningsartiklar som undersökt medias påverkan på Ungdomars sömn.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som Ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med Ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som Ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

Bakgrund Förekomsten av övervikt och fetma hos Ungdomar i världen är stor, nästan 25 % i vissa minoriteter och är ofta associerat med depressiva symtom. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta Ungdomar mår. Metod För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att få en så bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos Ungdomar är valdes studier från många delar av världen ut. Innehållsanalys gjordes och fyra teman framträdde.

Den ökade psykiska ohälsan bland Ungdomar ställer krav på behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svårt att behandla Ungdomar, och det finns få empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att få ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur Ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i åldern 19?22 år som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonårstiden.

Institutionsvård av barn och Ungdomar är en omdiskuterad vårdform, inte minst på grund av den bristfälliga uppföljning av dess resultat som anses föreligga. Bristfällig både till sin mängd och till sin utformning, det finns inte mycket och det som finns är huvudsakligen från en utifrån perspektiv. Denna undersökning syftar till att göra en uppföljning av Ungdomar utifrån deras eget perspektiv på sin förändring. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och inriktar sig mot ?lyckade? Ungdomar, Ungdomar som haft en positiv utveckling och utgår därför ifrån följande frågeställningar: ? Vad är det Ungdomarna säger har hjälpt dem till förändring mot att ?lyckas? och att inte längre vara föremål för institutionsbehandling?? Hur kan olika teorier och begrepp kring hur förändring äger rum användas för att förstå det Ungdomarna säger?Den insamlade empirin har i resultatet tematiserats i elva olika faktorer som Ungdomarna upplever som viktiga och som getts namn utifrån Ungdomarnas egna ord: ??Brydde sig? och ?lyssnar??, Ny miljö, Eftervård, ?Jag kan?, (Flick)Vännens ultimatum, Hot om förlust, Familjearbete, Samtal, ?Trött på det?, ?Upplevelser som fick en att tänka till? och Manliga förebilder.Slutsatserna är att dessa faktorer är relaterade till de olika Ungdomarnas individuella behov och dessa behov har till största delen handlat om ett behov av viktiga relationer och hjälp att hantera dessa..

Uppsatsen bygger i första hand på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever från en gymnasiesärskola. Syfte med intervjustudien är att ge läsaren en fördjupad insikt i hur Ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser på sig själva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de går på en gymnasiesärskola. Uppsatsen presenterar också en enkätundersökning med samtliga elever på samma gymnasiesärskola, vilken belyser frågan om tidigare skolgång i särskoleklass eller integrerad skolform påverkat Ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur Ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benämna sina svårigheter. Enkätstudiens resultat är inte entydigt, men kan tolkas som att de Ungdomar som gått i särskoleklass är lite mer medvetna om sitt funktionshinder än de som gått i integrerad skolform.