Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla litteratur angÄende informationsbehovet hos kvinnor med gynekologisk cancer och deras partner. Den systematiska litteraturstudien Àr baserad pÄ SBU:s (1993) sju steg för systematiska litteraturstudier. Databaserna som anvÀndes för litteratursökningarna var CINAHL, PubMed och The Cochrane Library. Tio vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade pÄ att kvinnor med gynekologisk cancer var i behov av information kring behandling, utkomst av sjukdomen, psykiska och fysiska effekter av behandling.

PÄ histopatologiska laboratoriet vid LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping Àr dehydreringsprocessen i dagslÀget förlagd över natt. För upprÀtthÄllande av god kvalitet pÄ diagnos med förbÀttrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förlÀggs dagtid. Syftet med denna studie var sÄledes att utvÀrdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier frÄn human hud och portio. Detta har gjorts utifrÄn cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av fÀrgkvalité av rutinfÀrgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfÀrgningarna polykrommetylenblÄtt enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier frÄn human hud samt portio dehydrerades fördelat över gÀllande rutinprogram samt utvÀrderat kortprogram.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Synen pĂ„ invandring i Sverige har lĂ€nge varit omdiskuterad, inte minst i media men Ă€ven i politiska debatter. Invandringsnegativa partier fĂ„r allt större stöd sĂ€rskilt sett till det senaste decenniet. I den hĂ€r uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jĂ€mfört med den Ă€ldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hĂ€nsyn till bostadsregion, kön, förĂ€ldrars utbildningsnivĂ„ samt förĂ€ldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras pĂ„ data frĂ„n European Social Survey, 2002. ChiÂČ -test anvĂ€nds för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna.

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrÀttsdomar i mÄl om sexualbrott mot barn? Àr en studie av det sÀtt pÄ vilket barn mellan 12 och 15 Är beskrivs och bemöts i sexualmÄl dÀr de medverkar som mÄlsÀganden. Uppsatsen intresserar sig för de förestÀllningar om kön och sexualitet som ges och fÄr betydelse i rÀttens bedömning i mÄlet. De strikt straffrÀttsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lÀmnas Ät sidan och lÀmna plats Ät den genusrÀttsliga intressesfÀren, vilken fokuserar könets betydelse inom rÀtten och riktar en kritik mot förestÀllningen om rÀtten som objektiv, saklig och opÄverkad av kulturella förestÀllningar.Uppsatsens frÄgestÀllningar ringar in de beskrivningar av mÄlsÀganden som gÀller dennes agerande och upptrÀdande innan, under och efter den i mÄlet prövade gÀrningen. Vidare undersöks hur rÀtten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som mÄlsÀganden besitter sen tidigare..

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som anvÀnds för att analysera resultaten frÄn en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring förskolans uppdrag vad gÀller litteracitet i förhÄllande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftsprÄk och hur man verkstÀller detta. UtifrÄn frÄgestÀllningar kring hur lÀroplanens uppdrag kring skriftsprÄkande tolkas och verkstÀlls bland de Àldre barnen i förskolan analyseras vilket förhÄllningssÀtt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frÄgestÀllning rör hur förskollÀrarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning betrÀffande skriftsprÄk. FörskollÀrare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Den reviderade lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvÀrdering och utveckling till lÀroplanen. Det innebÀr att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla Àr verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som nÄgot positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation frÀmjar deras arbete i verksamheten pÄ mÄnga olika sÀtt.

Inledning: Överdrivna sexuella handlingar och de risker de kan medföra har beskrivits sedan antiken. Hur man sett pĂ„ problemen har varierat beroende pĂ„ vilket religiöst eller politiskt perspektiv man utgĂ„tt ifrĂ„n. Man har Ă€nnu inte kunnat enas om vilken term som bĂ€st beskriver problemen, vilket försvĂ„rar forskningen och skapar osĂ€kerhet om hur problemen ska behandlas. Den term som allt oftare anvĂ€nds bland allmĂ€nheten och i media Ă€r sexmissbruk. Allt fler söker hjĂ€lp för problem som de sjĂ€lva kallar sexmissbruk.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀxor och lÀxhjÀlp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser Àven en viss problematik gÀllande förÀldrars möjlighet att hjÀlpa sina barn med lÀxorna utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om lÀxor och lÀxhjÀlp, dÀrefter har vi intervjuat fyra lÀrare för att se hur de ser pÄ syftet med lÀxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslÀrare för att se hur lÀxhjÀlpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att merparten av lÀrarna i vÄr studie anser att syftet med lÀxor Àr att befÀsta sina kunskaper men Àven för att lÀra eleverna att ta ansvar.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.