Syftet med uppsatsen är att bvelysa handläggning och dokumentation av ansökningar om särskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om särskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet är från åren 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden.

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar och samspelar med utagerande respektive inagerande barn genom att ta del av förskollärares syn på arbetet i verksamheter i en liten kommun i södra Sverige. Resultatet kommer inte att ge en heltäckande bild över hur arbetet ser ut nationellt, men vår lokala undersökning är däremot tänkt att skapa ett underlag för diskussion och reflektion för andra förskollärare i respektive verksamheter. För att få reda på våra frågeställningar intervjuade vi fem förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuerna spelades in, vilket underlättade bearbetningen av datainsamlingen. Resultatet av undersökningen visar att viktiga delar i arbetet med inagerande och utagerande barn är att skapa trygghet och lugn för barnen, att finnas närvarande som vuxen i verksamheten och att stärka deras självkänsla genom att bland annat bekräfta barnen.

Enligt Statens Folkhälsoinstitut så lever ungefär 350 000 svenska barn i hem där någon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fångas upp i stödgrupper eller liknande, resterande går oupptäckta genom hela skolgången. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptäcka barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan själv önskar få i sitt arbete med dessa barn och hur de håller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien är baserat på ett antal semi-strukturerade frågor.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, på samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94.

Bakgrund: I Sverige föds cirka 800 barn med hjärtfel varje år. Framstegen inom barnkardiologi och kirurgi har resulterat i att fler uppnår vuxen ålder än tidigare. Detta medför en växande patientgrupp, så kallade grown- up congenital heart disease (GUCH) patienter. Att leva med hjärtfel kan påverka det dagliga livet, såväl fysiskt som psykiskt. Syfte: Studien syftade till att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med GUCH.

Studiens syfte var att belysa självbild, kroppsuppfattning och sexualitet hos individer med stomi. Metoden var en litteraturstudie, och litteratursökningarna gjordes i CINAHL och Medline. Elva artiklar utgör studiens resultat. En stomioperation påverkar individers självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Studien visar att självbilden påverkas på så vis att det uppstår en känsla av förlust av den identitet en vuxen individ har skaffat sig i fråga om integritet, kontroll och oberoende, och många individer uttryckte depressiva tankar.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring. Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv.

Bakgrund: Under ungdomsåren genomgår man som person många förändringar ochövergår från barn till vuxen. Denna upplevelse kompliceras ytterligare av att leva med enkronisk sjukdom och att då förlora sin stabila grund i pediatriken och övergå tillvuxensjukvården och där skapa nya relationer kan upplevas som mycket traumatiskt om maninte får tid och stöd i den processen.Syfte: Att beskriva hur kroniskt sjuka ungdomar upplever övergången från barnsjukvård tillvuxensjukvård för att kunna möta deras omvårdnadsbehov.Metod: I denna litteraturstudie användes en kvalitativ innehållsanalys. Genom sökningar påde största databaserna för vetenskapliga artiklar valdes studier som var relevanta för syftet.Dessa lästes och genomarbetades och resultat som överensstämde med syftet plockades ut ochanalyserades. För att öka validiteten i analysen gjordes den separat av de båda författarna ochslutsatserna jämfördes sedan. Ett tema och tre subteman identifierades.Resultat: Temat som identifierades i analysen var Ungdomars lustfyllda bävan inför det nyaoch de tre subteman; Att bli självständig, Oro inför det nya samt Att känna trygghet.Diskussion: Upplevelsen av övergången för unga med kronisk sjukdom visade sig innehållabåde positiva och negativa aspekter.

Under dagen på förskolan finns många stunder för lärande, det sker lärande i omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie är att studera om och hur pedagoger tar vara på de lärtillfällen som finns i vardagen, fokus är att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till är att det sker mycket lärande i tamburen, vid vissa tillfällen mer än vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sätt att förhålla sig till lärtillfällena och tog vara på dessa i de flesta fall.

Det här är en studie som undersöker utvecklingsgången av vissa grammatiska strukturer iskriven text. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever behärskar skriftligt när debedöms utifrån betygsskalan EUM (ej uppnått målen), G, VG och MVG. Materialet somstudien baseras på är dels texter ur Skolverkets bedömningsanvisningar för år 2011 och 2012,dels texter skrivna av elever som läser på gymnasiets program Språkintroduktion.Som teoretisk bakgrund använder jag Processbarhetsteorin (Pienemann & Keßler 2011).Processbarhetsteorin har den mest omfattande och sammanhängande kognitiva förklaringsmodellenöver interimspråkets utveckling och visar på hur och varför L2-inlärare går igenomde utvecklingsstadier de gör. Processbarhetsteorin inkluderar både morfologisk och syntaktiskutveckling och visar att olika grammatiska strukturer lärs in och utvecklas enligt ett visstmönster och att detta i ett implikationellt förhållande mellan processningsprocedurer. Dessa ärfem nivåer eller procedurer som börjar med tillgång till ord/lemma, sedan följer kategoriprocedur,frasprocedur, satsprocedur och till sist bisatsprocedur.I studien framkommer det att elever som gått i ungdomsskolan har passerat högsta nivånoch har förmodligen dessa procedurer automatiserade.

I Sverige har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats de senaste tjugo åren och hälsoproblemet drabbar främst barn. Övervikt och fetma hos barn innebär sämre förutsättningar för ett hälsosamt liv som vuxen. Sjuksköterskan möter överviktiga barn i sitt arbete och har därför möjlighet att hjälpa dem och deras familjer i en förändringsprocess mot ett hälsosammare liv. Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett överviktigt barn. Intervjustudier har analyserats med kvalitativ metod för att öka förståelsen kring fenomenet.

Uppsatsarbetet har syftat till att undersöka omfattningen av den psykiska ohälsan hos unga vuxna inom ålderspannet 17-20 år i en mindre kommun, samt att göra en jämförelse mot en storstadskommun. Efter jämförelsen mellan stad och land kom fokus att ligga på den mindre kommunen där vi sökte efter likheter och skillnader av respondenterna inom de olika gymnasieprogram som var representerade. Därefter kopplade vi samman den upplevda psykiska ohälsan med känslan av sammanhang samt framtidstro för att se om det fanns några samband mellan dessa faktorer. Metoden som har använts i studien är kvantitativ och har genomförts med enkäter i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet som studien uppvisar är att den psykiska ohälsan finns likväl i en mindre kommun som i en storstad.