Demens är en sjukdom som huvudsakligen drabbar de äldre och som i hög grad också påverkar livet för de närstående. Det är ofta de närstående som tar huvudansvaret för omvårdnaden och det är viktigt att de får stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma både från professionella vårdare och från familj och vänner. Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av stöd vid vård av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex närstående och innehållsanalys användes.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur unga människor ser på framtiden med familjebildning i fokus samt vilka attityder och uppfattningar som finns kring det. Unga människor idag ställs inför en massa olika val. En naturlig del av att bli vuxen är familjebildning och därför var det intressant att undersöka hur de unga människorna ställer sig till detta. De som ingick i undersökningen var studenter vid Luleå tekniska universitet och i åldrarna 20 till 30 år. Anledningen till att jag valt dem är att dessa studenter representerar en typ av unga människor som är i liknande faser i sina liv.

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. När en konflikt uppstår mellan barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala.

Då en närstående insjuknar hastigt lämnas övrig familj i en komplex situation därfamiljestrukturen rämnar. Då den närståendes sjukdom eller skada är av det allvarligaslag att den kräver intensivvård sker det stora förändringar i vardagen. Studier visar påatt barn idag ofta inte tillåts att besöka sina närstående på en allmänintensivvårdsavdelning både av vårdpersonalen och av föräldrarna. Den kunskap somfinns idag är begränsad gällande om hur barn reagerar då närstående vårdas på IVA.Syftet med studien är att beskriva de reaktioner som förekommer hos barn som har ennärstående som vårdas på en vuxen intensivvårdsavdelning samt att beskriva vilka somär de utlösande faktorerna för reaktionerna. Metoden som används är en kvalitativinnehållsanalys av vårdvetenskapliga artiklar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militära hade för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt som genomförts på deras arbetsplats. Syftet har även varit att ta reda på om dessa individer upplevde att detta projekt påverkat deras arbetsmiljö och hälsa, och i så fall hur. Arbetsplatsen är en stor och viktig arena för hälsofrämjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetet vilket gör att det finns möjlighet att påverka ett stort antal individers hälsa genom projekt och andra typer av hälsofrämjande arbete inom denna arena. Det har även visat sig att det inte i någon större utsträckning forskats angående projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur man arbetar i skolan med barn som har diagnosen ADHD/DAMP. Vi har valt att dela upp undersökningen utifrån tre olika perspektiv. Dessa perspektiv är läromiljö, arbetsmiljö och föräldrasamverkan. Undersökningen i vår rapport är gjord genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger samt en vuxen kvinna med diagnosen ADHD. Vi har genom våra intervjuer fått svar på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD/DAMP.

Många kvinnor i vuxen ålder har hästar och ridning som fritidssysselsättning. Vissa kvinnor rider inte men har häst som sällskapsdjur. Syftet med denna studie var att belysa vad det innebär för vuxna kvinnors hälsa att ha hästar som sällskapsdjur, upplever kvinnorna att umgänget med hästar ger dem någon mer än bara fritidssysselsättning? Påverkar det deras välbefinnande och hälsa? Studien genomfördes som en intervjustudie där tio vuxna hästintresserade kvinnor intervjuades sommaren 2007. Analysen genomfördes med fenemenologisk ansats.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka omständigheterna kring stick- eller skärskada på kontaminerat material i arbetet hos sjukvårdspersonal, hur de agerat i och efter situationen samt deras reaktioner och tankar i samband med händelsen. Metod: Med hjälp av en enkät gjordes ett stickprov på 50 personer, som besökte en infektionsmottagning i Mellansverige.Resultat: De flesta som skadat sig var sjuksköterskor och de erhöll skadan under ett arbetspass på dagen på en vårdavdelning. Situationen var oftast planerad och gällde en vuxen, vaken och samarbetsvillig patient och incidenten uppkom bland annat på grund av oaktsamhet av personalen med materialet. En icke sticksäker injektionskanyl eller en sticksäker provtagningskanyl var de material som i flest fall orsakat skadan. Hälften av deltagarna upplevde att de var stressade i situationen. Hälften kände sig lite eller ganska oroliga över händelsen och många kommenterade händelsen med känslomässigt starka uttryck.

BAKGRUND: Övervikt är ett folkhälsoproblem som påverkar människors hälsa och ger även en ökad risk för kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes. Andelen överviktiga ungdomar har ökat de senaste 20 åren och övervikt i unga år är ofta ett ihållande problem som fortgår upp i vuxen ålder. Därför behöver föräldrarna involveras i barnets vård eftersom de ska tillgodose grundläggande behov. SYFTE: Syftet är att beskriva begreppet motivera för att se hur sjuksköterskan kan främja hälsa och motivera barn och ungdomar med övervikt till livsstilsförändringar. METOD: En begreppsanalys där datamaterial inhämtats från ordböcker, vetenskapliga artiklar och fack- och läroböcker.

Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå hur en eventuell förändring av identitet/självuppfattning hos personer med hörselskada, som har haft det talade språket som förstaspråk men i vuxen ålder kommer i kontakt med teckenspråket och interagerar med dövkulturen. De karaktäristiska kategorierna som används för att skapa en spridning i närmandet av en beskrivning och förståelse kring mötet med dövkulturen är, kön, ålder och cochlea implantat. Detta för att motsvara den spridning som råder inom den heterogena gruppen hörselskadade. Frågeställningarna som används är: Har kön, ålder och cochlea implantat betydelse för en eventuell förändring kring hur personer med hörselskada samspelar före, under och efter mötet med dövkulturen? och Hur har dessa eventuella förändringar påverkat individens sätt att betrakta sig själv?Resultatet visar att informanterna beskriver hur deras identitet och självuppfattning har förändrats i en positiv riktning under och efter mötet med dövkulturen. Innan mötet med dövkulturen har informanterna betraktat sig som hörande och mötet med dövkulturen har medfört en insikt av hörselskadans konsekvenser.

Mobbning är när någon eller några, vid upprepade tillfällen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, är den vanligaste förekommande mobbningsformen på svenska skolor. De två andra formerna av mobbning som man brukar tala om är fysisk och psykisk. Pojkar är de vanligaste förövarna när det gäller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen står främst flickor för.

Övervikt och fetma bland barn är ett snabbt växande hälsoproblem i västvärlden, problemet är bland annat minskad fysisk aktivitet och kost med ett stort fett- och sockerinnehåll Den som varit överviktig som barn kan i större utsträckning få hälsoproblem i vuxen ålder Eftersom detta grundläggs redan i barndomen har distriktssköterskan på barnavårdscentralen en viktig roll att fylla. För att distriktssköterskan skall kunna hjälpa och stötta familjen bör de veta hur fyråringar äter och hur de rör sig. De Svenska näringsrekommendationerna kan vara stöd i samtal med föräldrar. Syftet var att kartlägga fyraåringars kostvanor och fysiska aktivitet och undersöka samband i en regional population i Mellansverige. Kostvanorna hos den regionala populationen av fyraåringar jämfördes med kostvanor hos en nationell population fyraåringar.

What Places Adolescents and Adults, Respectively, in Need of Social Assistance? A Qualitative Study of How Social Workers Whom Administrate Financial Assistance for Adolescents and Adults, Respectively, Describe Reasons Behind the Need of Social Assistance Amongst Their ClientsThe purpose of this essay was to study and compare how social workers whom administrate social assistance for adolescents and adults, respectively, describe reasons behind the need of social assistance amongst their clients. This was done due to the use of qualitative interviews with a total of six social workers. Of these six, three administrated social assistance for adolescents while the other three did the same for adults. Prior research of poverty attribution greatly inspired this essay.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar.Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008).Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen.

Syftet med studien var att ta reda på hur människor gjorde sina väl underbyggda val oavsett om det var små val i vardagen eller stora framtidsval, utifrån ett allmänt perspektiv och från ett teoretiskt vägledningsperspektiv. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där sex personer ingått, där samtliga bodde i en kommun i mellersta Norrland. Intervjuutsagorna har analyserats med hjälp KASAM-begreppet, The Planned Happenstance teorin, The Happenstance Learning Theory och en sociologisk teori. Resultaten visade att studie- och yrkesvägledarna betraktade valprocessen utifrån olika vägledningsmetoder både när de träffade elever och gjorde egna privata val, med fokus på happenstanceteorierna Studiens intervjupersoner är personer med olika bakgrunder. De som var födda i länder utanför Norden, berättade om sina val i relation till sina mål och tankar om frihet, vilket de svenskfödda personerna aldrig nämnde.