Bakgrund: Tendinoser är en vanligt förekommande skada som främst drabbar människor med repetitiva arbeten samt efter överbelastning i idrotter. Besvären är ofta långvariga och ger stora problem för den drabbade. Detta tillstånd är svårbehandlat och kirurgiska ingrepp kan i vissa fall vara nödvändiga. Excentrisk träning är en relativt ny behandlingsmetod som börjat användas mer frekvent. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa effekterna av excentrisk träning som behandling vid tendinoser.

Att skada sig själv är ofta ett medel för att uthärda ett lidande och för personer med självskadebeteende kan mötet med vården också innebära stort lidande om denne bemöts på ett felaktigt sätt. Personals omvårdnadshandlingar kan både främja hälsa och orsaka lidande för patienten Omvårdnaden påverkas sannolikt också av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvårdpersonals attityder till personer med självskadebeteende. Den utgick från två frågeställningar: vilka attityder har sjukvårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende samt vilka faktorer som påverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Alkohol är en stor riskfaktor för uppkomst av många sjukdomar. Det påverkar också det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohälsa, uppväxt med missbrukande föräldrar och kulturen är faktorer som påverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar både välbefinnande och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende.Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Data samlades in från sju självbiografier skrivna av personer med alkoholberoende.

Avvattningsanordningar vid vägbyggen tenderar att bli allt mer omfattande. Traditionell av-vattning handlar i huvudsak om hur och var vatten skall ledas för att inte skada vägkonstruk-tionen. På senare tid har man även börjat beakta de skadliga ämnen som vägdagvattnet för med sig ner i diket och vidare till recipienten. Detta har fört med sig att allt mer sofistikerade lösningar anläggs för att rena och ta hand om vägdagvattnet. Dessa lösningar kräver att av-vattningshandlingarna håller en hög kvalitet, då en allt större del av den totala budgeten går till just avvattning.I detta examensarbete har motorvägsbygget mellan Slyte och Arboga studerats avseende vilka konsekvenser, främst ekonomiska, brister i avvattningshandlingarna medför.

Bakgrund: Fysiskt trauma orsakas ofta av en oväntad händelse med yttre våld som kan påverka flera organsystem med risk för dödsfall. Höga krav ställs på sjuksköterskans kompetens i omhändertagandet av personer med livshotande tillstånd då händelsen skapar rädsla men även då flera komplexa aktiviteter pågår samtidigt för att rädda kroppsfunktioner. Omhändertagandet kräver att sjuksköterskan arbetar utifrån både omvårdnadens sakaspekt och relationaspekt. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenhet av omvårdnad vid trauma. Metod: Litteraturöversikt med induktiv kvalitativ ansats.

Studiens syfte var att belysa barns (3-5år) och förskollärares reflektioner kring barns inflytande och delaktighet, gällande reglers roll i förskolan. Frågeställningarna undersökte hur barns delaktighet och inflytande i medbestämmandet och användandet av regler såg ut på förskolan samt hur förskollärares och barns reflektioner kring reglers syfte överensstämde med varandra. De undersökningsinstrument som användes i studien var kvalitativa intervjuer till barnen och enkäter till lärarna. Sammanlagt intervjuades 32 barn och 16 lärare besvarade enkäter, på fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades och kategoriserades utefter studiens frågeställningar.                                                                                     Det framkom det både skillnader och likheter i barnens och förskollärarnas reflektioner kring ämnet. En stor skillnad som uppmärksammades var att lärarna många gånger påpekade reglerna som ett sätt att skapa ordning och struktur, medan barnen menade att regler var något som lärarna bestämde eller att reglerna fanns för att barnen inte skulle skada sig själva eller andra.

Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till självskadebeteende samt eventuella könsskillnader i självskadebeteende och förklaringar till dessa. För att besvara dessa frågor genomförde vi en kvalitativ studie i form av en forskningsöversikt där vi samlade in data i form av relevanta vetenskapliga studier som sedan tolkades utifrån socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Resultaten i denna studie visar att självskadebeteende kan fylla känsloreglerande syften som att få befrielse från negativa känslor eller få kontroll över sina känslor, reglera känslor av alexithymia eller dissociation samt uttrycka självhat, självförakt och andra negativa känslor riktade mot det egna självet. Självskadebeteende kan även orsakas av barndomstrauma i form av föräldrarnas försummelse eller känslomässiga omsorgssvikt samt fysiska, psykiska och sexuella övergrepp i barndomen. Könsskillnader i självskadebeteende visar sig genom att självskadebeteende framställs som ett nästan uteslutande kvinnligt fenomen med bakomliggande typiska kvinnliga beteendemönster.

BakgrundTrycksår är en lokal skada i hud och underliggande vävnad. Det finns ett antal faktorersom bidrar till uppkomst av trycksår. Riskbedömning för att identifiera riskpatientergörs vanligtvis med hjälp av mätinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion avhuden ska alltid ingå vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksår ska följasoch dokumenteras under vårdtiden.

Genom att använda en traditionell juridisk metod presenterar vi i detta arbete en utredning kring principalansvaret och arbetstagarens skadeståndsansvar. Principalansvaret, som får anses vara en viktig huvudregel inom den svenska skadeståndsrätten, återfinns i SkL 3kap. 1§ och den innebär att arbetsgivaren ansvarar för en skada som dennes arbetstagare vållat i tjänsten. I SkL 4kap. 1§ finns ett viktigt undantag från principalansvaret, arbetstagarens skadeståndsansvar.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument.Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden..

Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vård som ges på sjukhus och vårdinrättningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta en fördel eftersom vård i hemmet är betydligt billigare än en likvärdig behandling med sängplats på sjukhus. Allt eftersom vårdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. Omvårdnadspersonal inom hemtjänsten är nu den yrkesgrupp som står för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken är att dagens bostäder inte är anpassade för vård av svårt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg.

Patienter som drabbas av svår njursvikt klarar inte längre att rena blodet på ett tillfredställande sätt. För att överleva krävs dialys. Behandlingen genomförs på två olika sätt nämligen hemo- och peritonealdialys. Att behandlas med dialys leder till en stor livsomställning och lidande för patienten på olika sätt. Medicinska restriktioner och fysiska symtom är något som begränsar patientens förmåga att upprätthålla ett normalt liv med fungerande relationer.

Enligt UNHCR är användningen av frihetsberövande av asylsökande icke önskvärd och bör alltid undvikas. Dock bör asylsökande i undantagsfall tas i förvar om det tydligt föreskrivs i nationell lagstiftning som är i överensstämmelse med allmänna normer och principer i internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter. Skälen till detta är att skapa rättsliga garantier mot godtycklig behandling och att i största utsträckning skapa en säker ställning åt utlänningar (prop. 1975/76 s. 67).

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstår i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och är den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det är många olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, är det av yttersta vikt att skapa en tillåtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. Sättet att kommunicera på skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende på genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli så bra som möjligt är det viktigt att teamets kommunikation är god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bättre.