Att arbeta inom vården innebär en ständig kontakt med nya människor och föremål. Patienter åker hem och nya läggs in. Det finns hela tiden bakterier i omgivningen som lätt kan överföras till de infektionskänsliga patienterna. För att Undvika att ge patienterna stora besvär i form av infektioner är en noggrann handhygien viktig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning vårdpersonalen på en infektionskänslig avdelning i södra Sverige efterföljde Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien.

Denna rapport beskriver användandet av artificiella neurala nätverk, som styrsystem för att utföra evolution av beteende för boids. Boids handlar i grunden om att skapa en simulering av flockbeteende, genom att låta självständiga individer sträva efter att uppnå samma mål. Uppbyggnaden av boids sker enligt tre ursprungliga regler, att Undvika kollision, matcha hastighet och centrera flocken, dessa regler ligger även till grund för boidsen i detta projekt. Då beteendet för boids i grunden programmeras för hand, undersöker arbetet hur resultatet påverkas genom evolution av beteendet m h a neurala nätverk. Arbetet jämför även de två neurala nätverksarkitekturerna reaktiva- och rekurrenta nätverk.

Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra vad pedagogens agerande i fråga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger på observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi såg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtänkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi två underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi såg också skillnad på vem reglerna egentligen utgick från, om de utgick från elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhållningssättet till de regler som finns i ett klassrum är näst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsställande..

Upplevelsen att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar makarna på en mängd olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de anhörigas upplevelser av att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i 6 kategorier: Att känna glädje och tacksamhet, Att vårda är en plikt och ett ansvarstagande, Att känna sig ensam, osäker och frustrerad, Att sakna ömsesidigheten, Att känna sig utmattad och ha behov av stöd och avlastning samt Att ta en dag i taget även om framtiden känns oviss. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har en god beredskap för att möta denna allt växande grupp av människor för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov.

Slutsatsen i vår studie är att syftena för inhyrning av personal är likvärdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet är fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istället för att anställa. Vi konstaterar även att motivet ?Undvika LAS? inte är ett vanligt syfte att hyra personal, även fast Undvikandet av LAS är en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal från ett bemanningsföretag, är som ett alternativ för vikariat.

Att må bra är målet för många av oss när vi gör entré i tredje åldern. Nu ska vi få möjlighet att njuta vårt otium innan för många krämpor sätter in och vi nödgas kanske bosätta oss på särskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsätta må bra. Det finns redan idag en hel del forskning på området som pekar på vad som är bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mår bra av att äldre människor mår bra.

En skola för alla är målet, men hur skall vi nå dit?Vårt arbete syftar till att ge läsaren exempel på hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att Undvika. Autism är ett mångfacetterat begrepp som inte låter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvändigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vårt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel på hur arbetssättet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vårt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att få deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Detta arbete använder genetiska algoritmer för att få fram ANN hos boids utifrån två uppsättningar regler och jämför de resulterande beteendena med varandra. Boids är simulerade fåglar i en fågelflock som var för sig styrs med enkla regler men som tillsammans bildar ett flockbeteende. Genetiska algoritmer liknar naturens evolution. En population vars egenskaper kodas på ett genom blir bättre på de egenskaperna genom att de bästa individerna väljs ut och får utvecklas mer medans de sämre rensas bort. ANN står för artificiella neurala närvek och ska likna biologiska neurala nätverk och ska med andra ord fungera som en hjärna.

Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie av fo?retaget Boomerang utreda hur ett varuma?rkeskoncept med en stark koppling till fo?retagets ursprungsland pa?verkar beslutsfattandet kopplat till fo?retagets internationalisering. Med avstamp i det teoretiska ramverket da?r det beskrivs hur country of origin som en del av ett varuma?rkeskoncept kan pa?verka ett fo?retags internationalisering genomfo?rdes intervjuer med Boomerangs VD och med fo?retagets marknadschef. Resultatet av intervjuerna visade att det a?r av vikt att ett fo?retag utva?rderar om country of origin a?r en framga?ngsrik del av varuma?rkeskonceptet da? det avgo?r hur varuma?rket uppfattas pa? en internationell marknad.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner på grund av sin funktionsnedsättning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, åsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer använder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstå. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar på olika problem som synskadade personer någon gång har upplevt i sociala interaktioner.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsätt på skäll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes våren 2005 vid en F-3 skola i Luleå kommun och den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i år 1. Jag intervjuade även fem pedagoger som arbetade med elever i olika åldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och även synsättet på skäll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, något som delvis stämmer överens med tidigare forskning.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt.

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

I takt med den teknologiska utveckling och globalisering som framskridit de senaste åren, har det blivit allt viktigare att kunna fatta rätt beslut utifrån data som finns till-gänglig. För att kunna fatta rätt beslut är det betydelsefullt att data är i rätt form och erhålls i rätt tid. Som stöd för detta kan beslutstödssystem användas, vilken möjliggör att användare kan utföra analyser.Att införa ett datalager är en tidskrävande och kostsam process. Enligt Butler och Sammon (2000) är det endast 50 % av datalagerprojekten som blir framgångsrika. Forskare har identifierat ett antal faktorer som bör tas i akt för att Undvika misslycka-de projekt.Detta examensarbete syftar till att göra en sammanställning av de framgångsfaktorer som forskare identifierat.