Studiens syfte är att synliggöra hur olika former och uttryck av maskuliniteter konstrueras i en kommunikativ Undervisningssituation. Således fokuserar examensarbetet tre lärares kommunikation med elever i en specifik undervisningsmiljö. Vidare består intentionen med studien att diskutera den miljöspecifika genusjargongen på ett samhälleligt och strukturellt plan. Detta kopplat till en genuspedagogisk diskussion. Examensarbetet är en kvalitativ studie vilken innefattar två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, ett val grundat på uppsatsens innehåll och syfte. Studiens resultat beskriver en hegemonisk maskulinitet som överordnad övriga maskulinitetsuttryck, vilka yttrar sig genom heteronormativitet, förlöjligande samt ett könsstereotypt förhållningssätt och kategoriserande.

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en Undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Sedan urminnes tider har människan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sätter vi fokus på dagens gymnasieskola, där sex- och samlevnadsundervisningen nu är ett hett och omdiskuterat ämne. I dagens skola har området en ämnesövergripande karaktär, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsområde strävar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielärarna ser på denna implementering, är det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. Målet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet.

Syftet med den här studien är att analysera hur styrdokument och resurser används i specialundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten på två olika skolor. Utsagor från skolledare och lärare samt observationer av lärare i Undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar två skolledare och två idrottslärare. I studien har vi valt att utgå från läroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen.

Titeln på denna uppsats är ett citat från en elev som belyser det som ofta uppfattas som självklart. Om vi gör något som är roligt så lär vi oss bättre och intresset för området ökar. Skolans värld präglas av styrdokument som visar vilka mål som eleverna ska uppnå för att nå vissa betyg, men vad lektionerna ska innehålla är mycket upp till läraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lärare kan skapa den lärandemiljö som läraren anser vara mest givande för sina elever för att nå dessa mål. Men vad är det egentligen eleverna tycker är som intressant? Lärarrollen ställer också ett stort krav på att tillgodose elevernas behov av vad de vill lära för att få en så givande Undervisningssituation som möjligt.Vi har därför valt att inrikta arbetet på att undersöka elevers inställning till ämnet Historia och ifrån vilket håll som eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant.

Vår projektredogörelse handlar om utarbetandet av ett material för läs- och skrivinlärning. Vi har ställt oss frågan; Hur skapar man ett undervisningsmaterial för läs och skrivinlärning som med hjälp av det vidgade textbegreppet kan fånga eleverna och fasthålla intresset/motivationen att lära? Vi kom snabbt fram till att materialet, om det ska ha dessa kvalitéer måste utgå från elever. Vi har därför pratat med en grupp om tio elever för att få veta mer om deras fritidsintressen. Dessa har vi sedan vävt in i vårt material som vi döpt till Cirkusäventyret. Materialet består av tre övergripande rubriker som är drama, musik och bild, dessa resulterade sedan i ett väggalfabet, bok med tillhörande dramakort, sång och sandpapperbokstäver.

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans år 9 upplever och förhåller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte är att historia ska bli ett kärnämne på gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning där sammanlagt 81 elever fördelade på fyra skolklasser i två geografiska områden i Dalarna besvarat en rad frågor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrån elevernas bostadsort, ett annat utifrån kön och ett tredje - det som främst fokuseras i uppsatsen - utifrån elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgångspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhåller sig något mer positiv till historia än vad pojkarna gör.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

Syftet med studien var att få en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser på Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsåg att få djupare inblick i olika förhållningssätt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en Undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebär. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.Vi anser att vi har fått en bredare ingång i ämnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn är att de undervisar i ensemble på folkhögskola. I undersökningen använder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar på våra frågor.

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsämnet och dess breda innehåll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad på intervjuer av mellanstadielärare om hur religionsämnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att få deras synpunkter på skolans religionsundervisning. Detta mycket för att få en helhetssyn på saken och kunna knyta ihop påsen.Tillvägagångssättet för denna undersökning har jag försökt att göra så likartad den tidigare som möjligt för att få en något så när rättvis jämförelse och bedömning. De intervjuade går i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmässigt, men genomsnittet är ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanställt efter bästa förmåga, oftast ordagrant men även sammanfattande beroende på elevernas olika förmåga att uttrycka sig.Även genom denna undersökning har jag fått bekräftelse på att det är dåligt ställt med religionsundervisningen i dagens skola.

Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta Undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Syftet med denna undersökning är att studera olika ensemblelärares strategier för att öka elevernas delaktighet. Lärarna arbetar på gymnasiets estetiska program. Ett särskilt fokus ligger på inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet ställs följande frågor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, är alla elever delaktiga från starten? På vilket sätt förebildar ensemblelärarna? Hur kommunicerar ensemblelärarna med eleverna?Som metod används en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på Undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka om och i sådana fall hur flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor.

Denna uppsats handlar om att använda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolår 1-6 använder bild som uttrycksform i ämnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhållningssätt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma på vår observationsskola. Uppsatsen bygger på, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrån metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, där bild och text jämställs som betydelsebärande komponenter.