Syftet med denna studie är att, förstå hur några elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, deras vårdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrån ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger på totalt sex intervjuer, två med elever, två med elevernas vårdnadshavare och två med den pedagog som eleverna träffar företrädelsevis i Undervisningssituation.Som metod användes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgångspunkt från ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver på olika sätt en känsla av tillhörighet i sina klasser och är nöjda med sin skolsituation. Vårdnadshavarnas erfarenheter är liknande, men de beskriver också att barnets funktionsnedsättning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats på olika sätt beroende på elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar också att de två pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur är begränsad, vilket de själv ser som en svårighet. Båda beskriver nödvändigheten av ett samarbete med grundsärskolan, specialpedagog och speciallärare för att kunna möta eleverna på sin nivå och utifrån deras förutsättningar.

Titel: Elevers och lärares upplevelser av elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi få kunskap om hur 12 högstadieeleveroch två högstadielärare upplever elevinflytande på två olikaskolor. Vi vill också se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom är vi intresserade av att se omelevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande stämmeröverens med varandra på respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever från två olika skolor och enskilda intervjuer medtvå lärare från två olika skolor.Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna på båda skolornaexempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestämma mer, dock vill de inte bestämma förmycket. Läraren på den kommunala skolan upplever blandannat att elevinflytande är viktigt men att det inte har så storbetydelse för hennes elever.

Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för gymnasielärares och gymnasieelevers upplevelser om vilka egenskaper hos läraren som bidrar till att eleverna känner motivation till att studera i skolan, och om det fanns några skillnader mellan lärare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lärare och förmågan att skapa en relation påverkar elevernas inre motivation positivt. På en kvalitativ grund har fem gymnasielärare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs innebörden av begreppet elevinflytandet och läsaren får en bild av vadsom står i styrdokumenten vad gäller elevinflytande. Det redogörs för olika perspektiv påvilka möjligheter respektive svårigheter som kan finnas i arbetet kring elevinflytande iundervisningen.SYFTE:Att undersöka elevers och lärares uppfattningar på elevers inflytande över undervisningen iämnet svenska och se om de stämmer överens med varandra. Att se vilka möjligheterrespektive svårigheter som kan finnas med arbetet kring elevinflytande.METOD:Sex olika skolor i Västra Götaland valdes ut och med intervju som redskap utfördes sexfokusintervjuer med lärare i svenska och sex fokusintervjuer med elever. Intervjuerna hargenomförts i grupper med två till sex medverkande i varje grupp. Vi har kategoriseratresultaten i; definition, betydelse, svårigheter och möjligheter, form och innehåll, viljan attvara med och påverka eller skönt att slippa?RESULTAT:Resultatet visar att lärare och elever är eniga i sina svar.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, häfte, med temat vänskap för grundskolans tidigare år. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. Vårt syfte är även att se om vår digitala produkt kan tänkas användas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare år samt om de tre pedagogerna fått tankar kring en undervisning baserat på en kombination av olika estetiska uttryckssätt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska språk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssätt i undervisningen.

Dagens digitala teknik utvecklas ständigt och de digitala resurser som finns tillgängliga i skolorna går också igenom en förändringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förändringar som pågår i samhället. Syftet med arbetet är att beskriva och skapa förståelse för de förutsättningar som lärare anser sig ha för att använda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i årskurserna 4-6 i Luleå Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lärare i mer än hälften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fått fram att läromiljöns utformning påverkar de förutsättningar som läraren har för att använda IKT i sin undervisning.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv Undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om Undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

Människan tvingas idag ta ställning inför viktiga miljöfrågor mycket p.g.a. vår användning av fossila bränsle. Detta ställer krav på kunskapsmässiga verktyg för att tackla problematiken. Det är därför intressant att studera elevers förståelse kring ekologiska processer. Arbetet syftar till att undersöka 18-åringars förståelse om villkor för växande och nedbrytning i naturen samt hur elever använder sig av ett integrerat kretsloppstänkande där ekologiska processer beaktas och relateras till varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor.Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg Undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra Undervisningssituationer.

Detta är ett utvecklingsarbete vars syfte vill förbättra det kinestetiska lärandet i samband med undervisning av abstrakta ämnen. För detta ändamål behövs en djupare förståelse av det kinestetiska lärandet i en Undervisningssituation och dess samband med abstrakt tänkande. De ledande frågeställningarna i detta utvecklingsarbete har varit: -Vilka egenskaper kan ett kinestetiskt lärande ha i en undervisningskontext? -På vilka sätt kan kinestetiskt lärande användas i undervisning? I litteraturgenomgången skildras hur det abstrakta tänkandet och kroppen hänger samman. Vidare beskrivs den kinestetiska föreställningsförmåga, koncentration vid rörelse, gestens betydelse, social dynamik och energizing.

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och Läromiljö. Councelling and learning environment.

Syftet med studien var att utforska och uppmärksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgång för lärare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den så kallade relationella pedagogikens sätt att formulera pedagogik som en fråga om mellanmänskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa två till synes skilda begreppsområden blev det möjligt att förstå teaterclownens teknik som just ett erbjudande för läraren att möta eleverna på nya sätt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvändiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges några förslag på hur läraren kan förhålla sig och eventuellt agera i en Undervisningssituation.

BakgrundMusikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en Undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär.

Internet har i över 20 år påverkat samhällets förutsättningar, så även skolans arbetssätt och Undervisningssituation. Förändringarna i samhällssektorn avspeglar sig inte minst i samhällskunskapsämnet både gällande innehåll, administration och kommunikation. Satsningarna på internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frånvaro. Därav arbetets relevans där syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i användande hos de intervjuade lärarna.