Den tÀta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strÀvan mot den hÄllbara staden. Flertalet forskare har dock pÄvisat att det inte finns nÄgon entydig definition av vad begreppet innebÀr samt hur det ska tillÀmpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse kring hur begreppet tÀthet kan tillÀmpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den tÀta staden i kommunala planer. Syftet Àr vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hÄllbara tÀta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillÀmpning förhÄller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hÄllbar tÀthet och hÄllbar stadsform Àr.

OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr ett problem som sjuksköterskor i allmÀnhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som Äsamkar patienten bÄde fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenÄriga traditioner som lÀkande, har lÀnge varit en bortglömd intervention dÄ sjukvÄrden under lÄng tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvÄrdnadsÄtgÀrd i samband med postoperativ smÀrta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smÀrtupplevelse, lindrad upplevelse av kÀnslomÀssigt lidande och underlÀttad mobilisering.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier som Àr effektivast för att fÄ hjÀlp och pÄkalla lÀrares uppmÀrksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive Ärskurs tvÄ och sex.FrÄgestÀllningarna lyder: hur pÄkallar eleverna lÀrares uppmÀrksamhet och söker hjÀlp i klassrummet? Hur lÀnge behöver eleverna vÀnta pÄ hjÀlp?Metoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 66 observationer i Ärskurs tvÄ och sex. Ett observationsschema med fÀrdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, anvÀndes. Tre typer av strategier för att be om hjÀlp och pÄkalla lÀrarens uppmÀrksamhet registrerades: handupprÀckning, verbala strategier och fysiska strategier. De tvÄ förstnÀmnda observerades under lÀrarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjÀlp i klassrummet Àn vad pojkar gjorde.

Hur samverkar de nationella folkhÀlsomÄlen med fysisk planering, och pÄ vilket sÀtt kan folkhÀlsomÄlen beaktas för att förbÀttra förutsÀttningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie Àr en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgÄngspunkt i kommunens folkhÀlsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen Àr att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhÀlsomÄlen, liksom att ta reda pÄ vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsÀttningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrÄn ett socio-spatialt perspektiv, det vill sÀga förhÄllandet mellan mÀnniskan och den fysiska miljön, med fokus pÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har att pÄverka stadslivet. DÀrtill studeras olika urbanteoretiska förhÄllningssÀtt utifrÄn verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgÄngspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas Àven ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfÀltet har visat att det inte finns nÄgot entydigt svar pÄ vad som karaktÀriserar en offentlig plats.

SammanfattningDenna studie handlade frÀmst om fysiska aktivitetsvanor hos seniorer och hur de upplever möjligheterna till fysisk aktivitet inom sin kommun. Syfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte med studien var att undersöka hur mycket och pÄ vilket sÀtt seniorer rör pÄ sig i tvÄ olika Stockholmskommuner, samt hur de mÄr. Utöver detta ville vi Àven ta reda pÄ om de hört talas om VillGott. Hur ser seniorernas fysiska aktivitetsvanor ut i Huddinge respektive Sollentuna?Hur upplever seniorer i respektive kommuner att möjligheten till fysisk aktivitet Àr?Har seniorerna i utvalda kommuner hört talas om projektet VillGott? MetodFör att samla in data valdes en kvantitativ metod i form av enkÀt. InsamlingssÀtten som anvÀndes var gruppenkÀt och hÀmta-och-lÀmna-enkÀt. EnkÀten delades ut till 162 seniorer pÄ seniortrÀffar, seniorcentrum och PRO-aktiviteter inom de bÄda kommunerna.

knyta samman gata och park.tvÄ huskroppar formade av stÄende vinklade skivor sÄ att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir sjÀlvklar.Parametrarna som styrt projektet Àr siktlinjer, flödesanalys och ett grid pÄ 800x800mm..

Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt Àr den psykiska hÀlsan central för individens möjlighet att fungera i samhÀllet. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa framför allt hos vuxna men Àven hos barn. Syftet med studien Àr att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hÀlsa. För att svara pÄ syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.

Dagvatten Àr regn och smÀltvatten frÄn is som rinner över en hÄrdgjord yta. Vattnet kan tas om hand pÄ olika sÀtt. I naturen infiltreras vattnet ner i marken och vÀxter tar upp en del. Det Àr inte möjligt inne i stÀderna till följd av de hÄrdgjorda ytorna. Dagvatten mÄste dÀrför avledas för att inte omrÄden ska översvÀmas. Allt mer forskning tyder pÄ att Sverige kommer bli blötare i framtiden dÄ kraftiga regn kommer bli mer vanligt.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd.

De positiva hÀlsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess pÄverkan pÄ vÄr motoriska och kognitiva utveckling i unga Är Àr idag vÀl kÀnt. Trots det spenderar barn idag mer tid pÄ stillasittande aktiviteter sÄ som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga Är kan leda till sÀmre hÀlsa i vuxen Älder. MÀnniskor i glesbygd har visats ha sÀmre hÀlsa Àn mÀnniskor i tÀtort och barnen deltar mer sÀllan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn pÄ sin undervisningssituation och hur den pÄverkar elevernas fysiska aktivering.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur passivhus eller sÄ kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad frÄn konventionella hus.I vÄr undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett vÀl fungerande klimatskal pÄverkar energiförbrukningen.Vi har tittat nÀrmare pÄ faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus Àr uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat nÀrmare pÄ befintliga passivhus, nÀmligen de pÄ Oxtorget i VÀrnamo.Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som vÀldigt viktigt att man fortsÀtter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.Passivhus blir mer och mer uppmÀrksammat. De Àr nÄgot dyrare att bygga, men man tjÀnar in det i lÀngden. Lönsamheten Àr dock inte det viktigaste utan kÀnslan av att man gör nÄgot bra för miljön..

I LÀroplanen för förskolan 98 rev 2010 stÄr det att ett jÀmstÀlldhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ en förskola arbetar med genus och se om det uppstÄr nÄgra dilemman i arbetet. Studien har gjorts pÄ en förskola i en mindre kommun i SkÄne. Metoden som vi anvÀnder oss av Àr kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vÄr studie visar att personalen sÀger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar Àven pÄ att det rÄder ett klimat pÄ förskolan dÀr barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren.

Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det Àr sÄ pass nybyggt har det inte genomförts nÄgon utvÀrdering av inomhusklimatet. DÀrför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet.Alsters förskola Àr byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus frÄn Är 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnÄr de kraven.

I skolan uppstÄr dagligen olika konflikter emellan elever, dÀrför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer pÄverkar ocksÄ hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och nÀr under skoldagen som den intrÀffar.Studien tar reda pÄ vilka strategier som nÄgra pedagoger anvÀnder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ nÄgra olika strategier och reflektera över dessa.Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.Mitt resultat visar pÄ att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. NÀr det gÀller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende pÄ situationen.