Riksdagen har satt upp mĂ„l att det Ă„r 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion pĂ„ 30 TWh. JĂ€mfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade Ă„r 2010 Ă€r det en kraftig utbyggnad som krĂ€ver planering. Över hĂ€lften av den kommande kapaciteten projekteras för i omrĂ„den med kallt klimat. Vid grundlĂ€ggning i kallt klimat Ă€r problematiken kring tjĂ€le nĂ„got som stĂ€ndigt mĂ„ste beaktas. GrundlĂ€ggning av fundament sker vanligtvis pĂ„ frostfritt djup, oftast uppskattat frĂ„n enklare berĂ€kningar eller generaliserade kartor.

SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten Àr sjÀlvklar för mig innebÀr inte att den Àr det för alla. De senaste Ären har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag Àr intresserad av att ta reda pÄ hur det ser ut i vÄra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att Àven se om de yttre förutsÀttningarna har nÄgon positiv eller negativ pÄverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tÀtorten och utanför tÀtort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn pÄ vad fysisk aktivitet Àr och de arbetar pÄ ungefÀr samma sÀtt.

Idag Àr kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjÀrde största dödsorsaken i vÀrlden. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr att stÀndigt arbeta med patientens omvÄrdnad, dÀr patienten i högsta möjliga mÄn skall vara sjÀlvstÀndig, oberoende och delaktig i omvÄrdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan pÄverka patienters hÀlsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie dÀr sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegrÀnsning och livskvalitet.

AgitationstillstÄnd Àr mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försÀmrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser Àr ökad anvÀndning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta anvÀndes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

HÀlsa anses vara en mÀnsklig rÀttighet och Àr svÄrdefinierbart dÄ det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohÀlsa behöver inte innebÀra en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrÄn hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas pÄ under livets gÄng. Schizofreni Àr en livslÄng och allvarlig sjukdom som pÄverkar hur personen tÀnker, kÀnner och beter sig. De svÄra symtomen som sjukdomen innebÀr kan vara begrÀnsande för den drabbade, vilket kan fÄ konsekvenser för den fysiska hÀlsan.

Syftet med denna studie har varit att studera hur gymnasieelever pÄ yrkesförberedande-och studieförberedande program upplever sin lÀrmiljö. Upplevelserna kan i sin tur pÄverka lÀrandet. Med lÀrmiljö menas den plats dÀr eleven befinner sig och skall lÀra sig nÄgot, i det hÀr fallet lÀrmiljön i skolan. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning om lÀrmiljö och lÀrande med slutna och öppna frÄgor. EnkÀten delades upp i tre olika delar med fokus pÄ lÀrmiljö.

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ pÄ vilket sÀtt gemenskapen i en grupp pÄverkas genom gruppstÀrkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar pÄ en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod anvÀnde vi oss av enkÀter, intervjuer samt veckoutvÀrderingar i syfte att fÄ svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid pÄ sig för att reflektera kring begrepp gÀllande gemenskap i klassen.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningSyftet med denna studie var att studera hur olika nivĂ„er av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhĂ„ller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdom (CVD). DĂ€rutöver var syftet att, om möjligt, utifrĂ„n erhĂ„llna resultat sammanstĂ€lla rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhĂ„lla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.Är det VO2max-vĂ€rdet i sig, som bĂ„de kan vara genetiskt-, trĂ€nings- och sjukdomsbetingat, eller Ă€r det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-vĂ€rde som Ă€r av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?MetodStudien baserades pĂ„ 1851 svenska kvinnor och mĂ€n i Ă„ldrarna 20-65 Ă„r utvalda frĂ„n ett redan insamlat datamaterial frĂ„n tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestĂ€mdes genom en enkĂ€tfrĂ„ga i respektive studie och delades in i tre nivĂ„er. VO2max berĂ€knades via ett submaximalt cykeltest eller mĂ€ttes via ett maximalt löptest.

I Sverige insjuknar Ärligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 Är i cancer. Barn med cancer pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt och det medför ofta en lÄngvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med kÀnslomÀssiga förÀndringar och önskan av att vara ?normal?.

Studien inriktar sig pÄ hur sex fritidspedagogerna ser pÄ elevers hÀlsa och om fritidspedagogerna medvetet kompletterar skolan i idrott och hÀlsa. En kvalitativ undersökning har gjorts i tvÄ olika kommuner dÀr sex semistrukturerade intervjuer, med utbildade fritidspedagoger, genomförts. Valet av denna metod gjordes med anledning av att fÄ fritidspedagogernas Äsikter och för att fritidspedagogerna skulle fÄ möjlighet att komplettera sina svar utifrÄn deras behov. NÄgra nedslag i forskning pÄ omrÄdet i denna studie visade att arbetar pedagoger medvetet och aktivt med elevernas hÀlsoutveckling kan det positivt inverka pÄ eleverna, minskade sjukdomar, ökad koncentration och en god hÀlsa. Resultatet efter vÄra semistrukturerade intervjuer visade att fritidspedagogerna kompletterar skolan i idrott och hÀlsa genom att erbjuda fysiska aktiviteter, nÀringsrikt mellanmÄl och samtalar med eleverna om deras hÀlsa.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..

I förskolan och skolan strÀvas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsÀttningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhÀllet kommit lÄngt i synen pÄ ?en förskola för alla?, sÄ finns det fortfarande idag tendenser pÄ sÀrlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i Ätanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsÀttning?.

Arbetet handlar om PiteÄs nya konserthus studio Acustikum som skall byggas vid musikhögskolan. En studie Àr gjord pÄ stora konsertsalen. Ett bra inomhusklimat Àr ej lÀtt att uppnÄ eftersom hÄrda ljudkrav gör det svÄrt att tillföra luft i tillrÀcklig omfattning. Det finns vissa krav avseende luftflöden, men bara för att de Àr uppfyllda sÄ Àr det ÀndÄ inte sÀkert att det blir ett bra klimat. För att kunna förutse lufttemperaturen i salen sÄ anvÀndes CFD simulering.

Fysiska aktiviteter har visat sig ha positiv inverkan pÄ hÀlsan. Trots dettautövas inte fysiska aktiviteter i nÄgon hög utstrÀckning enligt Socialstyrelsen.Denna studie specificerar sig pÄ aktiviteten styrketrÀning. Syftet med dennastudie var att undersöka individers olika motiv till att utföra styrketrÀning pÄfritiden samt undersöka dess upplevda pÄverkan pÄ vÀlmÄende, med teorigrundi motivationsteorin Self-determination Theory och ur hÀlsosynpunkt subjektivtupplevt vÀlmÄende. Insamlingsmetoden bestod av kvalitativa intervjuer dÀrdeltagarnas egna upplevelser var i fokus. Kriteriet för att delta i studien var attutföra styrketrÀning pÄ fritiden.