Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt mÄnga olika klassrum och förskolor dÀr miljön har sett mycket olika ut. Det har ocksÄ varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lÀrare och barn trivts pÄ sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi pÄverkas av vÄr arbetsmiljö. Eftersom bÄde elever och lÀrare vistas mÄnga timmar varje arbetsdag i klassrummet Àr det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlÀrningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet Àr att fÄ en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i VÀstra Götalands lÀn.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att frÀmja en god elevhÀlsa. Vi har utgÄtt frÄn styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer pÄ tre olika skolor. FrÄn varje skola intervjuades en rektor och en lÀrare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hÀlsa egentligen Àr.

Uppsatsen handlar om begreppet flerstÀmmighet och syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet flerstÀmmighet och hur denna flerstÀmmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestÄtt av intervjuer med fem lÀrare som undervisar i de tidiga Äldrarna pÄ samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstÀmmighet kan ses utifrÄn tre utgÄngspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lÀrarperspektiv och utifrÄn ett elevperspektiv. KÀnnetecken för flerstÀmmighet som lyfts fram Àr ett tillÄtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga sprÄkandet stÄr i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med.

Dagens samhÀllsutveckling med en allt mer stillasittande livsstil stÀller höga krav pÄ ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin fysiska aktivitet. Studiens syfte Àr att kartlÀgga om en grupp gymnasieelever har förmÄgan att vÀrdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med sex elever som lÀst idrott och hÀlsa. Resultatet har tolkats med hjÀlp av Steinar Kvales metod ad hoc. Till skillnad frÄn vid koncentrering och kategorisering anvÀnds hÀr ingen standard metod för analysen av hela intervjumaterialet utan det vÀxlas fritt mellan olika tekniker Det framkom under studien att eleverna visste lite om mÄlen med kursen, men studien visade att eleverna har goda kunskaper för att kunna vÀrdera fysisk aktivitet.

Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. FrÄgestÀllningarna som denna uppsats bygger pÄ Àr Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap? Hur agerar de som chef utifrÄn tvÄ bestÀmda situationer, arbetsplatstrÀffar och medarbetarsamtal? Vad anser cheferna Àr bra arbetsmiljö? För att bevara vÄr frÄgestÀllning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar pÄ sÀrskilda boenden för personer med funktionshinder i tvÄ mindre kommuner i SkÄne. I vÄr resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrÄn olika teoretiska perspektiv.

Vanligaste belĂ€ggningen pĂ„ broar Ă€r asfalt pĂ„ ett tĂ€tskikt/broisolering av bitumen. Dessa krĂ€ver mycket underhĂ„ll och har kort livslĂ€ngd. BetongbelĂ€ggning ersĂ€tter bĂ„de asfalten och broisoleringen. DĂ€rmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulĂ€rt samt man undviker en relativt sett underhĂ„llsintensiv asfaltbelĂ€ggning. Vid följande fall Ă€r direktgjuten slitbetong (stĂ„lfiberarmerad & sjĂ€lvkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstĂ„nd dĂ€r inspektioner och underhĂ„ll krĂ€ver lĂ„nga resor • klimat som krĂ€ver dubbdĂ€ck under lĂ„ng tid • broar dĂ€r underhĂ„ll försvĂ„ras tack vare hög trafikintensitet.

Uppsatsen behandlar relationen rum, verk och betraktare utifrÄn et verk av konstnÀren Olafur Eliasson. Undersökningen styrs av frÄgan om vilka fysiska faktorer som pÄverkar betraktaren i mötet med rummet och genom att studera verket Beauty (1993). Dessutom diskuteras Olafur Eliasson relation till betraktaren som en del av verket. Metoden har varit en kombination av litteraturstudier och fallstudie av verket Beauty som visades pÄ AroS 2005. GrundlÀggande för hela undersökningen Àr ett receptionsteoretiskt perspektiv, dÀr fokus Àr flyttat frÄn verket till betraktaren.  De fysiska faktorer som anses pÄverka vÄr visuella perception Àr ljus, fÀrg, form, rum och rörelse.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar pÄ att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmÀrksammats bl.a.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansÄg att operationen pÄverkat deras psykiska och fysiska hÀlsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste Ären och forskning visar att det Àr den metod som ger bÀst effekt för att behÄlla en lÄngvarig viktnedgÄng i jÀmförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehÄllsanalyser anvÀndes dÀr fem kvinnor som genomgÄtt en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrÄn hur det har sett ut före och efter operationen nÀr det gÀller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hÀlsa.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr.

Underjordens landskap Àr nÄgot som intresserar och fascinerar mÄnga mÀnniskor. Grottor lockar till sig turister och utforskare över hela vÀrlden. Den har en förmÄga att generera flera olika associationer till oss just för sitt starka symbolvÀrde. Grottan Àr intressant att dokumentera i flera olika vetenskapsgrenar och kan dÀrför ses som en tvÀrvetenskaplig företeelse. Upplevelsen av grottan pÄverkas av vad den symboliserar och vilket vetenskap-ligt intresse vi har med vÄrt besök.

Fysisk aktivitet Àr en viktig aspekt ur ett hÀlsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks instÀllningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive frÀmjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkÀter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrÄgas i uppsatsen. Med utgÄngspunkt för vad fysisk aktivitet innebÀr har frÄgor som har varit relevanta för undersökningens syfte stÀllts. FrÄgorna som har stÀllts har handlat om hur ofta och hur lÀnge intervjupersonerna Àr fysiskt aktiva.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.

Mitt examensarbete handlar om samundervisning och sÀrundervisning. Jag avsÄg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmÄgan i Àmnet idrott och hÀlsa kunde förbÀttras genom sÀrundervisning. Jag ville ocksÄ undersöka om eleverna Àr positivt eller negativt instÀllda till sÀrundervisning.Undersökningen Àgde rum pÄ en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lÀrare och en rektor. 112 elever fick ocksÄ svara pÄ en enkÀt.Pojkarna ansÄg att de utvecklade sina fysiska förmÄgor mest vid sÀrundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmÄgor mest vid samundervisning.