Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

I bakgrunden presenteras olika definitioner pÄ vÄra val av begreppen kost, mat och hÀlsa. Andra omrÄden som tas upp Àr hur folkhÀlsan förhÄller sig i Sverige och vad Àmnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa och hur de behandlar kost, mat och hÀlsa. Syftet Àr dels att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hÀlsa men ocksÄ undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan dessa tvÄ Àmnen. Den metod som anvÀnds för att besvara syftet Àr kvalitativa intervjuer med Ätta verksamma lÀrare, fyra i vartdera Àmne.

Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

Syftet med detta arbete Àr att försöka förbÀttra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bÀttre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje Äret pÄ ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lÀrare. DÀrtill har jag efter observation besvarat nÄgra frÄgor.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har om de kommunikationsorienterade mÄlen i Lpo94. Syftet med mitt arbete Àr ocksÄ att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker nÀr flerstÀmmigheten gestaltas i en konstnÀrlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i grundskolans tidigare Är kom jag fram till att lÀrarna strÀvar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. LÀrarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen för lÀrares strategier i klassrummet, genom att ta reda pÄ vilka kommunikativa strategier lÀrare anvÀnder sig av för att underlÀtta undervisningssituationen för alla elever i klassen, samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera mÄngfalden av elever och anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.Teori: I inledningen av mitt teoriavsnitt redogör jag kort för de olika perspektiv pÄ specialpedagogik som ofta framhÄlls. UtifrÄn en sociokulturell forskningsansats, har jag angett en syn pÄ kunskap och lÀrande, som ett socialt fenomen, vilket sker i interaktion med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv spelar lÀraren en viktig roll för elevers lÀrande, i rollen som den mer kompetente vÀgledaren. Genom att lÀraren tar reda pÄ vilken kunskapsnivÄ eleven befinner sig och stödja just dÀr, kan lÀraren ge ett stöd i verklig mening. För att i teorin fÄnga in lÀrares strategier som inte bara har med lÀrande att göra redogör jag ocksÄ för teorier om social ordning, vilka hör ihop med lÀrarens roll som ledare i klassrummet.Metod: Metoden Àr etnografiskt inspirerad och den insamlingsmetod jag har anvÀnt mig av Àr deltagande observationer, vilka jag har dokumenterat med hjÀlp av att skriva fÀltanteckningar.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Detta examensarbete berör omrÄdet dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring Àr att skapa en djupare förstÄelse för vilka hjÀlpmedel som finns för att underlÀtta för elever med dyslexi, men Àven att skapa en förstÄelse för vad dyslexi innebÀr. Detta gör vi för att öka förstÄelsen för hur en lÀrare lÀttare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lÀrare och logopeder. De frÄgestÀllningar vi baserar undersökningen pÄ Àr: ? Hur samarbetar lÀrare och logoped för att underlÀtta för elever med dyslexi? ? Vilka svÄrigheter möter lÀrarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen sÄ att elever med dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjÀlpmedel finns? I teorikapitlet anvÀnder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi Àr samt vilka tecken som kan tyda pÄ dyslexi och vilka hjÀlpmedel som kan anvÀndas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi Àven de forskare som vi funnit intressanta för vÄr undersökning. Metoden vi anvÀnder oss av i studien Àr intervjuer och de personer vi intervjuat Àr fyra logopeder, en lÀrare och tvÄ specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka arbetssÀtt som verksamma matematiklÀrare anvÀnder för att arbeta med formativ bedömning. Syftet Àr Àven att undersöka vilka effekter pÄ elevernas lÀrande de upplever att arbetssÀtten har samt vilka svÄrigheter de upplevt med att implementera formativ bedömning. I och med den nya lÀroplanen samt flera stora forskningsöversikter har begreppet formativ bedömning fÄtt stor genomslagskraft inom den svenska skolan, trots detta upplevs Àmnet matematik inte vara lika formativt som mÄnga andra Àmnen. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie bygger pÄ Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. För att uppnÄ studiens syfte har Ätta stycken verksamma matematiklÀrare deltagit i en kvalitativ intervju.

Förskolans lÀroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssÀtt Àr en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lÀrande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv pÄ lÀrande genom just denna undervisningsform. Syftet Àr att undersöka lÀrande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-Äringar i förskolan. Undersökningen Àr kvalitativ till följd av att avsikten Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för lÀrande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr variationsteori utifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för forskares Äsikter kring ettsprÄkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vÄr resultatanalys. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ÀrCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt somligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ olika sÀtt beskriversin undervisning i svenska som andrasprÄk.METOD: Vi anvÀnder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vÄr forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med hjÀlp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgÄngspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för mÄnga pedagoger pÄverkas av tidsbristdÀr alla elever inte fÄr den hjÀlp de Àr berÀttigade till..

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syftet med följande studie Àr att fÄ en bild av hur svensklÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa pÄ de bakomliggande traditioner som formar lÀrarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens vÀrde utifrÄn ett material som bestÄr av halvstrukturerade djupintervjuer med tvÄ lÀrare. Resultatet uppvisar fyra olika skÀl till varför man ska anvÀnda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, sprÄkutveckling och eleverna som samhÀllsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lÀrarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i Àmneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiÀmne..