This essay contains explanations of what dyslexia is. It has concreate suggestions of how to plan and how to work with students with dysfunction. The focus on previous studies in the field of dyslexia is narrowed down to generally Swedish studies..

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nÀtbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har anvÀnts och upplevts vid UmeÄ universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslÀrare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation pÄ nÀtet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation pÄ nÀtet i huvudsak upplevdes som nÄgot positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nÀtbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lÀrande. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarna till stor utstrÀckning utgick i frÄn egna erfarenheter nÀr de bedömde kollegornas undervisning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte Ă€r att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt pĂ„ elevers inlĂ€rning i Ă€mnet matematik.·        Är det nĂ„gon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gĂ€ller studieresultat i Ă€mnet matematik?a)      Om det existerar nĂ„gon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att anvĂ€nda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. TvĂ„ olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lĂ€ra sig pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av tvĂ„ förtest, ett i varje moment och sedan jĂ€mfördes elevernas kunskaper i bĂ„da momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende pĂ„ undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Detta examensarbete studerar lyssnandet pÄ högstadiet i en skola i en medelstor kommun i Sverige. Arbetets syfte har varit att undersöka hur lÀrare och elever nÄr fram till varandra i klassrummet. Empirin samlades in pÄ en multikulturell skola utifrÄn tre syftesfrÄgor som behandlade lÀrarens ledarskap, elevernas uppmÀrksamhet pÄ lÀraren samt lÀrarens uppföljning av elevernas eget arbete, i klassrummet. TillvÀgagÄngssÀttet för insamling av empirin utgjordes av en etnografisk ansats som inbegrep dels strukturerade observationer av elever och lÀrare i klassrummet, dels semistruktrurerade, kvalitativa intervjuer och samtal med berörd lÀrare. Informanterna bestod av sammanlagt fyra klasser i Ärskurs sju och Ätta samt deras respektive lÀrare, tvÄ kvinnor och en man med vardera cirka tio Ärs erfarenhet som lÀrare pÄ högstadiet.

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lÀrare som undervisar i NO-Àmnena i grundskolans tidigare Är och se i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var ocksÄ att undersöka pÄ vilket sÀtt utomhusundervisningen bedrivs och om lÀrarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna fÄr större förstÄelse av NO-Àmnena. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lÀrarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast Àr ett fÄtal lÀrare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. LÀrarna i undersökningen menar att utomhusundervisning frÀmjar elevers förstÄelse för NO-Àmnena och resultatet visar att skolgÄrdens miljö spelar roll för om lÀrarna bedriver NO-undervisning utomhus..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur man genom lÀrarens kontroll kan bÀst förebygga och uppnÄ ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lÀrarstilar faktiskt tillÀmpas idag samt i vilken kontext lÀrarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör tvÄ normativa program om ledarstil. Med hjÀlp av klassrumsobservationer och lÀrarintervjuer ville jag ta reda pÄ vilka ledarstilar lÀrare tillÀmpar, hur och varför deras metoder Àr effektiva. Jag ville Àven se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprÀtthÄlla ordning i sina klassrum.

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut pÄ nÄgra mÄngkulturella skolor. Syftet med studien Àr att undersöka hur undervisningssituationen pÄverkar elever med utlÀndsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att fÄ en utbildning som Àr likvÀrdig den utbildning som andra elever fÄr i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lÀrare som arbetar i mÄngkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen pÄ ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förÀndras för att nÄ önskad ordning. Undersökningen omfattar Àven elevers bemötande av kvinnliga lÀrare respektive manliga lÀrare i dessa mÄngkulturella skolor, dÄ synen pÄ jÀmlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehÄller intervjuer med sex grundskolelÀrare med 5-34 Ärs yrkeserfarenhet bakom sig.

Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka vilka olika inlÀrningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap lÀraren har om individuella lÀrstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lÀrstilar.UtifrÄn Dunns lÀrstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkÀt, intervju och observation för att titta pÄ hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstÄ pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlÀrning, hjÀrnan och dess funktioner, minne och förstÄelse. De tre teorierna jag kommer att anvÀnda mig av Àr Dunns inlÀrningsteori, Howard Gardners Ätta intelligenser och Edward de Bonos syn pÄ inlÀrning.De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr enkÀtundersökning, intervju med lÀrare och egna observationer.Resultaten pekar pÄ att de flesta barnen i klassen Àr auditativa/visuella. LÀraren arbetar, till viss del, med individuell inlÀrning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. LÀraren talar Àven mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsÀger till viss del resultaten av enkÀtundersökningen..

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna sĂ„ att de kan ta aktiv del isamhĂ€llet genom att kommunicera. Syftet med studien Ă€r att undersöka den muntligakommunikationen mellan lĂ€raren och eleverna i fyra olika klassrum i Ă„rskurs fem.FrĂ„gestĂ€llningarna vi utgĂ„tt frĂ„n i vĂ„r undersökning Ă€r följande: Är det lĂ€raren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att stĂ€lla en frĂ„ga ellerkonstatera nĂ„got? Har dialogen i klassrummet tvĂ„ eller flera deltagare? Vad Ă€r detför frĂ„gor som stĂ€lls och hur fördelas de mellan lĂ€raren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ och kvantitativ studie dĂ€r metoderna bestĂ„rav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lĂ€rarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att stĂ€lla öppna frĂ„gor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utlÀndsk bakgrund. MÄnga av dessa elever har inte uppnÄtt den nivÄ i svenska sprÄket som krÀvs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lÀrare har ett viktigt uppdrag nÀr det gÀller att ge dessa flerkulturella elever rÀtt förutsÀttningar för en lyckad skolframgÄng, trots sprÄkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssÀtt i flerkulturella klasser. Arbetet avser ocksÄ att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom Àmnet uttrycker om hur lÀrare bör anpassa undervisning och arbetssÀtt till elever med utlÀndsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av tvÄ delar.