La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra lÀrare som arbetar i Ärskurs 4-6 pÄ grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli nÄgra skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger pÄ namngeografi, dÄ det har förts en debatt angÄende Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks Àven hur lÀrarna har och kommer att arbeta med olika lÀromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lÀrarna att de inte kommer att göra stora förÀndringar frÄn Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lÀrare som Àr mest positiva till namngeografi kommer att anvÀnda lÀromedel som kartböcker och blindkartor i större utstrÀckning under Lgr 11.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete pÄ lÀrarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ grupper med gymnasielever uppfattar att film anvÀnds och har anvÀnts i undervisning under sin skoltid. För att fÄ svaren pÄ frÄgorna skapades tvÄ stycken fokusgrupper dÀr varje grupp bestod av fyra till fem elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom frÄn ett medieprogram och den andra frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program.

Abstract Titel: Reciprok undervisning ? nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primÀra syftet med denna studie Àr att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstÄ nÄgra elevers erfarenheter av ett lÄngsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas lÀsförstÄelse. Preciserad frÄgestÀllning: Hur ser eleverna pÄ lÀsförstÄelse och pÄ arbetet med Reciprok undervisning? Hur lÀser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur vÀrderar och tÀnker eleverna kring sin egen lÀsförstÄelse idag? Hur upplever nÄgra undervisande pedagoger elevernas förmÄgor inom lÀsförstÄelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar pÄ Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgÄr ifrÄn det lilla barnets lust att lÀra som grundar sig pÄ imitation och att mÀnniskan lÀr och nÄr sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.

Studiens syfte var att undersöka förskollÀrares och lÀrare i fritidshems syn pÄ utomhuspedagogik. De frÄgestÀllningar vi ville ha svar pÄ var: Vad innebÀr utomhuspedagogik för lÀrare? PÄ vilket sÀtt uppfattar lÀrare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lÀrare att det finns med utomhuspedagogik? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod dÀr Ätta lÀrare frÄn tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lÀrarna innebÀr att undervisningen flyttades ut frÄn klassrummet och anpassas efter den plats och miljö dÀr lÀrandet sker. LÀrarna uppfattade att alla ÀmnesomrÄden gÄr att bedriva utomhus samt att lÀrandet som sker Àr mer praktiskt och sinnligt jÀmfört med lÀrandet som sker i klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan pÄverka resultatet av egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlÀgga gruppundervisningens betydelse och dess innehÄll. Studien baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar daterade frÄn Är 1991 och fram till Är 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som anvÀnts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvÄrd. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke pÄ litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar.

LÀraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det stÀller höga krav pÄ lÀraren att leda sina elever mot ett bra lÀrande. SÄledes syftade studien till att undersöka hur gymnasieelever och lÀrare ser pÄ en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn pÄ en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjÀlp av den tidigare forskningen utformades vÄra enkÀter samt att den utgjorde en grund för vÄrt analysarbete.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att barn har sÀmre styrka i överkropp och bÄl samt Àr mindre fysiskt aktiva nu Àn tidigare, detta skulle kunna medför en ökad hÀlsorisk framförallt pÄ lÀngre sikt.Syfte: Att undersöka om ett pass med 4 min Tabata intervaller med stabiliserade övningar, varje skoldag under en 6 veckors period gav nÄgon skillnad pÄ de fysiska testerna och gav en ökad stabilitet och styrka hos barn i Äldern 7-9 Är.Design: Studien genomfördes som en interventionsstudie med en kvantitativ ansats.Metod: 42 barn varav 23 flickor och 19 pojkar i Äldern 7-9 Är deltog i studien som genomfördes pÄ skoltid i klassrummen. Utöver studiegruppen anvÀndes 13 barn som kontrollgrupp de genomförde enbart de fysiska testerna före och efter studien.Resultat: En signifikant ökning av antalet push-up (P<0.05) och push-up (knÀ)(P<0.05) kunde pÄvisas efter studien.Konklusion: De fysiska tester som visade signifikanta förbÀttringar hade liknande övningar inkluderade i Tabatastudien..

Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.