I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Syftet med denna undersökning Àr att se pÄ vilket sÀtt lÀroböcker i samhÀllskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krÀvs av oss som lÀrare vid anvÀndandet av lÀroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning anvÀnds tre demokratiteorier vilka Àr val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund nÀr vi gjort en brukstextanalys av tre lÀroböcker i samhÀllskunskap. I vÄr undersökning inriktar vi oss pÄ lÀroböcker för grundskolans senare Är. Vi undersöker i vilken utstrÀckning lÀroböckerna tar upp olika aspekter frÄn de olika demokratiteorierna.

Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut pÄ gymnasiet. Kursplaner och lÀromedel i filosofi har undersökts. Fyra lÀrare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lÀrare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras pÄ lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

För att barn sÄ smÄningom ska bli goda lÀsare Àr det betydelsefullt att frÀmja deras lÀsutveckling. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur man som lÀrare kan frÀmja elevernas lÀsutveckling under det första skolÄret. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort undersökningen i Är 1 och intervjuat sju elever, tre lÀrare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berÀttar om sin lÀsning och hur lÀsundervisningen ser ut i Är 1 Àr intressant att undersöka parallellt för att fÄ en uppfattning om vad som kan frÀmja elevernas lÀsutveckling. Resultatet visar pÄ en i huvudsak fomaliserad undervisning.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att fÄ sprÄkliga problem, jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svÄrigheter med abstrakt tÀnkande, Àven svÄrigheter med matematik har uppmÀrksammats. Forskning visar att de sprÄkliga svÄrigheterna finns hos nÀrmare hÀlften av alla internationellt adopterade och det som framkommit Àr att svÄrigheterna kan uppstÄ av tvÄ orsaker. De orsakerna som nÀmnts Àr i första hand den sÄ kallade sprÄkbrytningen medan den andra orsaken beror pÄ brist pÄ bra mat och uppmÀrksamhet som ofta uppstÄr pÄ institutioner sÄsom exempelvis barnhem. SprÄksvÄrigheterna som kan uppstÄ Àr dock i de flesta fall möjliga att överbrygga.I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv förÀldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

BakgrundVi har förstÄtt att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnÄ de mÄl som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehÄll (2010) i matematik. Tidigare granskning av lÀromedel visar att det inte skett nÄgon förÀndring av lÀroboken pÄ 20 Är och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (BrÀndström, 2002). Detta leder till att eleverna fÄr en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det Àr av stort intresse att behandla frÄgor som berör metodiskt upplÀgg samt arbetssÀtt av lÀroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehÄll ger eleverna möjlighet att uppnÄ det centrala innehÄll som Àr uppsatt för grundskolan, Ärskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har anvÀnt oss av kvantitativ innehÄllsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

LÀraren spelar en central roll nÀr det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som Àr kvinnligt och manligt. Det ingÄr ilÀrarens uppdrag att verka för jÀmstÀlldhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka pÄ vilka sÀtt högstadielÀrare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger lÀraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet?Empirin bestÄr av fem deltagande observationer under biologilektioner i Är 8 med fyra manliga och en kvinnlig lÀrare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lÀrare.Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förstÄelse Àr en av utgÄngspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en vÀrdegrund som skulle gÀlla för skolans verksamhet. VÀrdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rÀttigheter och studiemiljö Àr. UtifrÄn denna bakgrund Àr det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall vÀrdegrunden fÄr det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna gÄr det att se i vilken grad de lever upp till den vÀrdegrund de Àr satta att förmedla. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats pÄ hur vÀrderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lÀr?Resultatet visar en i mÄnga delar god överensstÀmmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Det hÀr Àr ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs ocksÄ en diskussion kring hur den sprÄkutvecklande potentialen i informella lÀrandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende pÄ lÀrar-/ledaryttranden, inlÀraryttranden, lÀrar-/ledarinitiativ, inlÀrarinitiativ, sprÄkstöttning mellan lÀrare/ledare och inlÀrare samt sprÄkstöttning inlÀrare emellan. Det finns Àven en kvalitativ aspekt pÄ undersökningen dÀr interaktionsturer som Àr representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för sprÄkutveckling.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur nÄgra praktiserande lÀrare anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jÀmföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar Àven, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begrÀnsningar och möjligheter som Àr knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha nÄgon inverkan pÄ barnets lÀsutveckling och i sÄ fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets lÀsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens lÀsutveckling ingÄr en beskrivning av hur elever och lÀrare samtalar i klassrummet. Det Àr sÄledes de lÀrarledda samtalen, den verbala kommunikationen som Àgt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats pÄ. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt lÀsutvecklingsschema, dÄ tvÄ kommunala skolor jÀmfördes. Skola A profilerar sig inte pÄ nÄgot specifikt sÀtt, medan Skola B arbetar i ett sÄ kallat sprÄkspÄr dÀr undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.