LÀroplanen för grundskolan lyfter debatt och argumentationskunskaper i sÄvÀl övergripande mÄl samt specifika mÄl för olika Àmnen. Flera forskare diskuterar debatt och argumentationsstrategier som viktiga faktorer i utvecklandet av demokratiska individer, nÄgot som skolan strÀvar efter. Vidare lyfts problem med lÀrare och elevers osÀkerhet inför denna form av undervisning tillika sÄ problem kring skillnader i hur flickor och pojkar presterar i klassrumssamtal. Följande studie presenterar en undersökning gjord i tvÄ klasser, Ärskurs Ätta och nio, dÀr vi observerat elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang. Syftet har varit att undersöka elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang ur ett genusperspektiv.

LÀrare Àr dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det Àr mÄnga impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. FlerstÀmmig-heten ska frÀmjas. Tid och planering ska följas.

Ämnesvalet, lĂ€roboksanvĂ€ndning intresserade oss eftersom mĂ„nga nyexaminerade lĂ€rare har en större möjlighet att bli styrda av lĂ€roboken i deras undervisning. LĂ€roboksanvĂ€ndningen i matematik har under flera Ă„r blivit kritiserad, men trots det anvĂ€nds lĂ€roboken i stor utstrĂ€ckning Ă€ven idag. Syftet med denna studie Ă€r att presentera lĂ€rare och elevers attityder till lĂ€roboken. Vi vill Ă€ven visa hur lĂ€rare anvĂ€nder lĂ€roboken i deras undervisning samt vilken plats den fĂ„r. AnvĂ€nder de lĂ€roboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de anvĂ€nder lĂ€roboken, hur mycket anvĂ€nds den dĂ„? Om de inte anvĂ€nder den, hur undervisar dĂ„ lĂ€raren utan lĂ€roboken? Denna text Ă€r skriven ur ett sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande.

SammanfattningÄmnet för det hĂ€r examensarbetet Ă€r retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet Ă€r undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrĂ„n ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi anvĂ€nt oss av, Ă€r observationer i form av att filma tre lĂ€rare i deras klassrum. Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n hur lektionen disponerats och dĂ€refter analyserat utifrĂ„n retoriska mĂ„l som syftar till att (1) uppnĂ„ ett intresse hos eleverna, (2) uppnĂ„ en förstĂ„else hos eleverna, (3) skapa trovĂ€rdighet hos lĂ€raren samt (4) fĂ„ en bekrĂ€ftelse/reaktion pĂ„ att eleverna förstĂ„tt det som var avsett.För att uppnĂ„ dessa retoriska mĂ„l Ă€r det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att Ă„terkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en vÀrdegrund som skulle gÀlla för skolans verksamhet. VÀrdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rÀttigheter och studiemiljö Àr. UtifrÄn denna bakgrund Àr det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall vÀrdegrunden fÄr det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna gÄr det att se i vilken grad de lever upp till den vÀrdegrund de Àr satta att förmedla. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats pÄ hur vÀrderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lÀr?Resultatet visar en i mÄnga delar god överensstÀmmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om rektorers syn pÄ organisation av undervisning för grundsÀrskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hÀnseende pÄ en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen Àr att det i dag finns mÄnga olika sÀtt att organisera undervisning för grundsÀrskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation Àr inkluderande. Vad menar de dÄ med att organisationen Àr inkluderande?Studien Àr genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades pÄ jÀmnstora kommuner inom lÀnet samt pÄ kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsÀrskolan pÄ respektive kommuns hemsida.

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

I detta arbete undersökte jag om högstadiesprÄklÀrare och SFI- lÀrare pÄ Komvux ansÄg sig bli pÄverkade av elevernas Älder och motivation, samt lektionstiden nÀr de valde undervisningssprÄk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar pÄ mÄlsprÄket (det sprÄk eleverna ska lÀra sig), samt undersökte varför de valde det undervisningssprÄket. Jag intervjuade ocksÄ en metodiklektor.Jag samlade in information frÄn de berörda respondenterna genom ett frÄgeformulÀr via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer.Resultatet visade att högstadiesprÄklÀrare anvÀnde elevernas modersmÄl till stor del i undervisningen. De trodde inte att Älder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningssprÄk, men de var överens om att motivationen pÄverkade dem. SFI- lÀrarna pÄ Komvux anvÀnde till nÀra hundra procent mÄlsprÄket i sin undervisning.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta fasta pÄ hur lÀrare förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. VÄra intentioner Àr att undersöka vilken instÀllning verksamma lÀrare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhÄller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lÀrarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. VÄr slutsats Àr att alla medverkande lÀrare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begrÀnsar fantasin.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares och lÀrarutbildares instÀllningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras instÀllning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill ocksÄ skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i Àmnet, frÀmst lÀroböcker. De intervjuade lÀrarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.