Sammanfattning:Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare resonerar om och hur de i praktiken arbetar med eleverslÀsförstÄelse. Detta syfte delas upp i tre olika frÄgestÀllningar:-­? I vad mÄn tar lÀrarna hÀnsyn till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter?-­? Hur beskriver lÀrarna hur de arbetar med elevernas motivation vad gÀller lÀsning?-­? Hur genomför lÀrarna arbetet med skrivna texter i klassen?Teori: I uppsatsen anvÀnds tre olika teorier. Det Àr den sociokulturella lÀrandeteorin, fyraundervisningsmönster och RU-Modellen.Metod: Vinjettintervjuer (Jergeby, 1999) och deltagande observationer (Fangen (2005)anvÀnds i uppsatsen. Denna undersökning Àr gjord pÄ en grundskola i VÀstra Sverige.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning mÄlar upp. Studien syfte var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrare resonerar för att skapa meningsfullt lÀrande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lÀrare i naturvetenskap pÄ grundskolans senare Är och gymnasietHÀr menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för mÄnga mÄl, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta gÄr i sin tur ut över elevernas förstÄelse, intresse och motivation. Man menar dÀrför att det Àr viktigt att stimulera eleverna och hjÀlpa dem att förstÄ innehÄllet sÄ att intresset och en god sjÀlvkÀnsla bibehÄlls.

Texten som följer i detta arbete kommer att avhandla en lÀrares matematiska arbete i en tredjeklass. Jag kommer ocksÄ att belysa de olika situationer eleverna kan tÀnkas stöta pÄ i klassrummet. DÄ undersökningen Àr gjord i en klass med svenska som andrasprÄk kommer arbetet till viss del att avhandla olika situationer dessa elever kan stöta pÄ som pÄverkar deras inlÀrning. Arbetet kommer att visa elevers olika villkor för lÀrandet och behandla nÄgra av de problem man som lÀrare kan komma att uppleva. Det finns en genomgÄng av det laborativa material som ofta anvÀnds i skolorna i dag, och framförallt det som jag stötte pÄ under mina observationer.

Detta examensarbete grundar sig pÄ en kvalitativ studie av fem lÀrare som Àr verksamma i skolÄr 7-9. DÀr lÀrarnas betydelse för vÀrdegrunden utifrÄn lÀroplanen och hur de anvÀnder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar Àven upp saker som lÀrarna uppfattar hindrar det vÀrdegrundsarbete som sker pÄ deras skola. LÀrarna har ganska liknande uppfattning om vÀrdegrundens betydelse. De anvÀnder vÀrdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid sÄ uttalat.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling Àr i Àmnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lÀrarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hÄllbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebÀr. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslÀrare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har anvÀnts för att tolka och förstÄ vad lÀrarna sÀger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hÄllbar utveckling kan förstÄs i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hÀlsa.

Syftet med min uppsats Àr att belysa hur sex pedagoger som arbetar i Ärskurs 1-3 frÄn samma kommun ser pÄ anvÀndningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning Àr den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och pÄ tre av dessa intervjuer gjordes Àven observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes pÄ olika skolor i samma kommun.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrÄn ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar frÄn utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer frÄn samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet frÄn klassrummet och ut pÄ skolgÄrden. Eleverna nÀmner Àven den fysiska aktiviteten samt ett fint vÀder som nÄgot positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssÀttet Àr vÀdrets pÄverkan av koncentrationen samt en tÀvlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sÀmre samarbete.

Syftet med uppsatsen Àr att se vad forskningen om sprÄkÀngslan sÀger om vad sprÄklÀrare kan göra för att skapa en lÄg nivÄ av Àngslan och dÀrmed ett bÀttre klimat för sprÄkinlÀrning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen Àr forskningskonsumerande och bygger pÄ tidigare forskning om sprÄkÀngslan i frÀmmandesprÄksinlÀrning.Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som föresprÄkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger pÄ kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan pÄverka frÀmmandesprÄksinlÀrningen i denna kontext. DÀrifrÄn belyses vad sprÄkÀngslan (language anxiety) Àr samt vilka metoder som anvÀnts för att mÀta det. Dessutom ges olika perspektiv pÄ relationen mellan sprÄkÀngslan och frÀmmandesprÄksinlÀrning samt vilka konsekvenser sprÄkÀngslan har för elever i frÀmmandesprÄksklassrummet.UtifrÄn forskningen presenteras Àven en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som sprÄklÀrare kan minska och hantera elevers sprÄkÀngslan i frÀmmandesprÄksklassrummet.

Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och pedagoger upplever lÀrandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgÄtt frÄn vÄra egna erfarenheter som vi erhÄllit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, förelÀsningar och lektioner. Under vÄra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen Àr mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen Àr för lÀrandet, och dÀrmed kÀnde vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vÄr kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid tvÄ skolor, i tvÄ klasser, Äldrarna 7 - 11 Är i LuleÄ kommun.

Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vilka uppfattningar samt erfarenheter lĂ€rare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger pĂ„ lĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att fĂ„ svar pĂ„ studiens frĂ„gestĂ€llningar har data samlats in med hjĂ€lp av respondentintervjuer med sex lĂ€rare verksamma i grundskolans tidigare Ă„r. Även tidigare forskning inom omrĂ„det har behandlats.

Under lÀrarutbildningen utvecklades mina idéer om varierande undervisningsmetoder för problemlösning. DÄ jag utförde min praktik fick jag uppleva hur arbete i en matematikverkstad kunde stimulera högstadieelevernas intresse för problemlösning samt stödja deras förmÄga att lösa problem. Trots utveckling av varierande undervisning i matematik visar utvÀrderingar att ?enskild tyst rÀkning? fortfarande Àr dominerande pÄ matematiklektionerna. Enligt rapporter frÄn bland annat skolverket skapar sÄdan tyst rÀkning ointresse för Àmnet och misslyckande för mÄnga elever.

I detta arbete diskuteras anvÀndningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i Är 4-6. Arbetet bygger dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frÄgor kring skönlitterÀr lÀsning i SO-undervisning. Den skönlitterÀra texten beskrivs i denna litteratur genomgÄende som ett viktigt komplement till lÀromedlen för att undervisningen skall uppnÄ de mÄl som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, sÄsom förstÄelse för andra mÀnniskor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att vÀcka intresse för och konkretisera allmÀnmÀnskliga och samhÀlleliga förhÄllanden framhÄlls ocksÄ.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgÄngen framstÀlls forskares syn pÄ hur lÀrare bör/ska anvÀnda film/tv-program i undervisningen. De som sjÀlva Àr lÀrare anvÀnder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna anvÀndning studeras. Uppsatsen berör ocksÄ upphovsrÀtten och ger en kort sammanfattning av vad lagen sÀger om anvÀndning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma lÀrare.