Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers syn pÄ erfarenhetspedagogik och anvÀndandet av elevers populÀrkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor i omrÄden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkÀtundersökning bland 57 elever pÄ dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning sÀger angÄende erfarenhetspedagogik och populÀrkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte anvÀnde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen.

Diabetes typ 2 Àr i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsÀtter att öka successivt. Fetma, som oftast beror pÄ dÄliga matvanor och lÄg fysisk aktivitet, Àr en stor bidragande orsak till ökningen. NÀr en person drabbas av diabetes innebÀr det att patienten bör Àndra sin livssituation nÀr det gÀller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omstÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svÄrt för att hitta lÀromedel i svenska som andrasprÄk som Àr upplagda efter detta. VÄrt syfte var dÀrför att skapa en del av en lÀrarhandledning som kan anvÀndas i Svenska som andrasprÄk A pÄ gymnasiet. VÄr frÄgestÀllning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andrasprÄk som frÀmjar en kommunikativ och sprÄkutvecklande undervisning och samtidigt Àr tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgÄtt ifrÄn teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andrasprÄk och svenska samt andrasprÄksinlÀrning i allmÀnhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gÄng och visar hur vi har tÀnkt vad gÀller val av innehÄll och utformning.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att fÄ en bred kunskap om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frÄgestÀllningar handlar om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av bÄde teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fÄtt utifrÄn olika böcker om Àmnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation pÄ en skola i Malmö kommun.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur tvÄ lÀrare pÄ en skola i skolÄr 2 interagerar med sina elever under matematiklektioner ur ett genusperspektiv. Behandlas eleverna annorlunda utifrÄn deras kön? Vi vill Àven se hur talutrymmet fördelas i klassrummet och om lÀrarna Àr genusmedvetna i sin matematikundervisning. Vi har valt att genomföra bÄde observationer och intervjuer. Observationerna har vi gjort för att fÄ en inblick i samspelet mellan lÀrare och elev.

VÄr studie Àr gjord för att se om det finns nÄgon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de pÄ? För att komma fram till detta har vi anvÀnt oss av observationer som metod och observerat Ärskurs fem-klasser pÄ tvÄ olika skolor. I arbetet har vi kopplat vÄr empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av behaviorismens grundlÀggande tankar om hur en miljö kan pÄverka ett beteende.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund har vi skrivit om tidigare forskning som berör vÄrt syfte och den relation som finns mellan klassrummet och Skolverkets dokument. Vi presenterar Àven vÄr teoretiska ram som utgÄr frÄn Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning och Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt. Vi presenterar Àven vÄr analysmodell för ordförrÄdsdidaktik som utgÄr frÄn Pikulski och Templetons vokabulÀrutveckling.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ordförrÄdsundervisningen i ett andrasprÄksperspektiv uttrycks och gestaltar sig pÄ tre nivÄer i utbildningssystemet samt relationen mellan dessa tre nivÄer.METOD:För att besvara syftet valde vi att göra en fallstudie. I vÄr fallstudie har vi anvÀnt oss utav intervjuer, observationer och studerat skolans dokument samt Skolverkets.RESULTAT:Studiens resultat visade att ett stort fokus pÄ ordförrÄdsutvecklingen lÄg pÄ elevnÀra och vardagsrelaterade ord. Eleverna arbetade sjÀlvstÀndigt med enligt pedagogen passande moment för sin utvecklingsnivÄ.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslÀrare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslÀrarna har om AS och om det finns nÄgon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sÀttet att bemöta en elev med AS. I studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr mitt insamlade material anvÀnds för att beskriva och förstÄ sociala processer samt att fÄnga yrkeslÀrarnas upplevelser utifrÄn fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslÀrare med andra inriktningar Àn omvÄrdnad pÄ sina yrkeslÀrarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslÀrarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslÀrarna har skaffat sig praktisk erfarenhet pÄ vÀgen kring AS, dÄ de inte fick nÄgon i sin utbildning.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket lÀromedel pedagoger vÀljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade ocksÄ till att ta reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder lÀromedel i sin undervisning, samt att ta reda pÄ om pedagogernas behörighet spelar nÄgon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmÀrksammade vi att det fanns fÄ forskare som skrivit om just det som vi riktat vÄr undersökning mot. DÀremot fanns kÀllor som bland annat skrev om förhÄllandet mellan lÀromedlet och lÀroplanen (Johansson, 2006) och förhÄllandet mellan pedagog och lÀromedel (Stendrup, 2001). Vi har Àven tittat pÄ rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

Syftet med denna C-uppsats Àr att försöka ta reda pÄ hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara sÄ att Scientologikyrkans syn pÄ undervisning kan vara nÄgot för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda pÄ detta finns nÄgra frÄgor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka Àr det som sköter undervisningen?Hur gÄr kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara sÄ pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan anvÀnder sig av dÄ Hubbard var verksam för ungefÀr 50 Är sedan, alltsÄ under mitten av 1900-talet?Hur stÀmmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning sÀger och hur stÀmmer det överens med vad som stÄr i LPF94?.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.