Den hÀr uppsatsen vÀnder sig till dig som Àr intresserad av betydelsen av interaktion för lÀrande i klassrummet. Aktuell forskning tar sin utgÄngspunkt i att elever lÀr genom att interagera med varandra sÄvÀl som med lÀraren och förmedlingspedagogik har inte lÀngre en framtrÀdande roll i skolan, vilket stöds av vetenskap om lÀrande. I lÀroplanen beskrivs skolan som en social och kulturell mötesplats och ett av lÀrarens uppdrag Àr att ge eleven möjlighet att utveckla sin förmÄga att arbeta tillsammans med andra. Uppsatsen presenterar forskning om samlÀrande och relationell pedagogik som olika sÀtt att förhÄlla sig till interaktion för lÀrande. Reflektionens betydelse för lÀrande lyfts fram liksom betydelsen av skickliga lÀrares tysta kunskap.

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.

Undersökningen belyser frÄgan om hur man som lÀrare i grundskolans tidigare Är, kan hantera konflikter i klassrummet med perspektiven förebyggande, genomförande och uppföljning och med kopplingar till lÀrarens personliga verktyg, styrdokument samt arbetsmetoder i skolan. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare fördelat lika pÄ tre skolor, dÀr avsikten inte har varit att jÀmföra skolor, utan att finna exempel pÄ hur man som lÀrare gÄr tillvÀga och vad för stöd man finner pÄ sin skola. Huvuddrag i den samlade slutsatsen av undersökningen Àr att lÀrare verkar arbeta i stor utstrÀckning med förebyggande konflikthantering genom vÀrdegrundsarbete i olika former som veckosamtal, temadagar och temaveckor ? ofta med koppling till likabehandlingsplanen. De metoder som finns etablerade pÄ skolorna (SET, Olweusprogrammet, KOMET) anvÀnds enligt lÀrarna i huvudsak som förebyggande aktiviteter i grupper genom samtal och övningar. I direkta konflikthanteringar nÀmner lÀrarna att de arbetar utifrÄn sina erfarenheter, Àven om man har nÄgon metod pÄ skolan, d.v.s. att man lÀr sig konflikthantering genom erfarenhet.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket pÄverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhÄllandet Àr i klassrummet. En dialog Àr sÀllan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lÀrare Àr det lÀraren som har den dominerande rollen vilket medför att lÀraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats Àr att se hur en lÀrare sprÄkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det sprÄkliga samspelet ter sig dÀr. Undersökningen Àr gjord i en Komvuxklass vilket gör att det Àr relationen mellan en lÀrare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Syftet med undersökningen var att jÀmföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde pÄ rÀknande i lÀrobok. JÀmförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lÀrandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att fÄ en bild av vad rÀknande i boken gav, vilken matematik som anvÀndes i karaktÀrsÀmnen pÄ verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde pÄ att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades dÀrefter frÄn de teoretiska utgÄngspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill sÀga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och Àr viktigt kan eleverna ha svÄrt att ta till sig den för de anvÀnder den alltför sÀllan. NÀr de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svÄrare problem och rÀknade flitigare Àn dÄ de arbetade i boken.

Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollÀrare anvÀnder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollÀrare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar pÄ att fiollÀrarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de anvÀnder sig improvisation i sin undervisning..

Motivation Àr en grundförutsÀttning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lÀrande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som prÀglas av variation och kunskap har dagens lÀrare en viktig roll nÀr morgondagens samhÀllsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lÀrare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlÀrningsmetoders betydelse för elevers motivation i Àmnet matematik. En jÀmförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlÀrningsmetoder. Intervjuer med elever och enkÀtundersökningar med lÀrare har genomförts och ligger till grund för vÄrt resultat.

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares instÀllning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför anvÀnds inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utstrÀckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde pÄ vetenskapliga artiklar. Teorin strÀcker sig över omrÄdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lÀrares instÀllning till IT.

The term ?vulnerable areas? is developed by the Swedish police, referring to various areas in Sweden that are classified as socioeconomically disadvantaged, and with an active criminal presence. Over time, this term has gained significant popularity and is now used not only by the police but also by other entities such as the media, where these areas are often depicted as urban outcasts. Therefore, this study focuses on the portrayal of ?vulnerable areas? in the Swedish news media, where the topic has been widely debated in recent years.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar pÄ elevernas egen kommunikation kan ge mer bestÄende kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jÀmförs för att se om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ genus eller etnicitet..

Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning pÄ StorÀngsskolan (högstadiet) i FinspÄng. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att StorÀngsskolan genomfört en förÀndring av pedagogiska skÀl. I stÀllet för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. MÄlet för denna förÀndring Àr bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lÀrarna uppfattar som bakgrunden till och mÄlet med den kursutformade undervisningen och om lÀrarnas uppfattning stÀmmer överens med mÄlen.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med uppsatsen Àr att se vad forskningen om sprÄkÀngslan sÀger om vad sprÄklÀrare kan göra för att skapa en lÄg nivÄ av Àngslan och dÀrmed ett bÀttre klimat för sprÄkinlÀrning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen Àr forskningskonsumerande och bygger pÄ tidigare forskning om sprÄkÀngslan i frÀmmandesprÄksinlÀrning.Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som föresprÄkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger pÄ kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan pÄverka frÀmmandesprÄksinlÀrningen i denna kontext. DÀrifrÄn belyses vad sprÄkÀngslan (language anxiety) Àr samt vilka metoder som anvÀnts för att mÀta det. Dessutom ges olika perspektiv pÄ relationen mellan sprÄkÀngslan och frÀmmandesprÄksinlÀrning samt vilka konsekvenser sprÄkÀngslan har för elever i frÀmmandesprÄksklassrummet.UtifrÄn forskningen presenteras Àven en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som sprÄklÀrare kan minska och hantera elevers sprÄkÀngslan i frÀmmandesprÄksklassrummet.