Syftet med mitt examensarbete Àr att studera kommunikationen mellan lÀrare och elev. Det som Àr spÀnnande Àr att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjÀlp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han anvÀnde Àven denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera pÄ lÀrarens kommunikation med eleven i Àmnen som historia och matematik.För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nÀmnts tagit hjÀlp av Wickmans (2002) analysmodell.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av tvÄ studenter men avslutats av en. Examensarbetet Àr en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus pÄ lÀrarens yttranden. För att undersöka detta anvÀnder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv pÄ inlÀrning. Vi har observerat tre lÀrare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade pÄ att kartlÀgga lÀrarnas yttranden.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare Är ? En studie av Àmnets förekomst och betydelse ur ett lÀrarperspektivSyftet med vÄr studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, Àr att fÄ insikt och ökad förstÄelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare Är ur ett lÀrarperspektiv. VÄrt syfte Àr inspirerat av vÄra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder Àven uppsatsen.Vi har anvÀnt oss av enkÀter som forskningsmetod för att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. EnkÀten delades ut till 57 respondenter pÄ totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det Àr Àven nÀmnvÀrt att undersökningen genomfördes i tre olika lÀn.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skildra hur lÀrare för de tidiga Ären avlÀser och bemöter elevers olika behov i klassrummet, samt vilka svÄrigheter detta medför. Vi valde dÀrför att fokusera pÄ hur lÀrare anpassar undervisningen utifrÄn elevers olika behov samt om det finns en viss inlÀrningsstil som missgynnas i undervisningen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde semi-strukturerade intervjuer med sex lÀrare för de tidigare Ären, vars svar ligger till grund för vÄr analys. Resultatet visade i huvudsak att lÀrarna var medvetna om att alla elever lÀr pÄ olika sÀtt och att variationen i undervisningen dÀrför Àr viktig. Problematiken kring detta var enligt lÀrarna brist pÄ tid, pengar och resurser vilket medförde svÄrigheter med att tillgodose alla elevers olika behov.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr den lindrande och stödjande vÄrd som ges till patienter nÀr kurativ vÄrd inte lÀngre Àr effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient Àr en av den palliativa vÄrdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvÄrdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svÄra besked, emotionella och existentiella frÄgor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vÄrdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

Vi har genom vÄr utbildning fÄtt förstÄelse för hur viktigt det Àr att anpassa undervisningen till varje elev, dÄ bÄde styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vÄr utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda pÄ hur olika lÀrare och rektorer ser pÄ vad individanpassad undervisning innebÀr. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring Àmnet dÄ vi tror att en sÄdan Àr viktig för att kunna nÄ lÄngt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra olika lÀrares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever pÄ mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina Äsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjÀlp de fÄr/har fÄtt samt vilken hjÀlp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgÄr frÄn Vygotskijs tankar om utveckling och lÀrande. En genomgÄng har gjorts av aktuell forskning inom omrÄdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om sÀrskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i Ärskurs 5 och 6. DÀrefter har Ätta elever som fÄr sÀrskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvÀrldsberÀttelser samt i en sammanfattande analys utifrÄn frÄgestÀllningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att fÄ undervisning i liten grupp.

Syftet med vÄrt arbete har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur ett arbetssÀtt som Àr inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till lÀsning?, anvÀnds som inkluderande pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i skolans tidigare Är. Vi har Àven fÄtt inblick i hur datorn kan anvÀndas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och lÀsutveckling. TvÄ elever och en lÀrare har intervjuats om och observerats kring hur datorn anvÀnds i den löpande undervisningen. En annan del av vÄrt syfte var att ta reda pÄ hur detta arbetssÀtt pÄverkar elevernas lÀsning och skrivning.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i frÄga om att arbeta med vÀrderingar och motverka diskriminering i samhÀllet. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola dÀr alla behandlas med respekt och pÄ lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta pÄ faktorer som genus och etnicitet Àn sexualitet, vilket Àr en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet Àr att undersöka hur lÀrare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta pÄverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjÀlp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lÀrarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kÀrlek.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.