Den interaktiva tavlan, som Àr en dyr investering, Äterfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts pÄ flera hÄll i vÀrlden angÄende olika aspekter av tavlans anvÀndning och vilka konsekvenser dessa kan fÄ. I Sverige har det Ànnu inte gjorts sÄ mycket inom det hÀr forskningsomrÄdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda pÄ hur lÀrare i en svensk skola anvÀnder tavlan och hur de ser pÄ behovet av utbildning pÄ omrÄdet. De olika anvÀndningssÀtten har jag kategoriserat som AnvÀndning av tavlan som Whiteboard, AnvÀndning av tavlan som datorskÀrm och AnvÀndning av tavlan som interaktiv tavla, dÀr den andra kategorin var vanligast.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det Àr en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lÀrare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag lÀst visar att det Àr viktigt för elever med dyslexi och lÀs och skrivsvÄrigheter att fÄ tidig hjÀlp för att inte komma in i en ond cirkel, som pÄverkar elevernas sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla. Om eleverna inte lyckas med lÀsningen och skrivandet pÄverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga Àmnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mÄn i klassrummet Àr viktigt.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förÀndring frÄn 1970 till idag undersökts. Som utgÄngspunkt för undersökningen har biologiÀmnet studerats. Under tiden frÄn 1970 till idag har tvÄ lÀroplaner gÀllt (Lgy 70 och Lpf 94) och i Är börjar en tredje att gÀlla (Gy 11). Genom att studera lÀroplaner kan man fÄ en kÀnsla över vad som Àr syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjÀlp av olika lÀroplanskoder.

Studien, som utfördes pÄ en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet Àr ett arbetssÀtt som innebÀr att det som traditionellt sker i klassrummet nu Àger rum i hemarbetet och tvÀrtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrÄn arbetssÀttet. DÀrefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier dÀr eleverna pÄ skilda sÀtt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur mycket mÄlsprÄk spansklÀrare anvÀnder i klassrummet samt att ta del av deras Äsikter om mÄlsprÄksanvÀndning. Med utgÄngspunkt i forskningen om mÄlsprÄksanvÀndning samt vad som betonas i kursplanen för moderna sprÄk (SKOLFS 2000:87) angÄende mÄlsprÄksanvÀndning gjorde jag en empirisk undersökning med hjÀlp av kvalitativ metod. TvÄ lÀrare som undervisar i spanska pÄ gymnasienivÄ medverkar i undersökningen som bestÄr av fem observationer av deras undervisning i spanska steg 1 till steg 3, samt tvÄ intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder mÄlsprÄket framförallt vid sprÄkrelaterade uppgifter, exempelvis vid genomgÄng av texter, medan modersmÄlet anvÀnds för kommunikation med eleverna, för att ge instruktioner och information samt vid grammatikundervisning. BÄda lÀrarna anser att mÄlsprÄksanvÀndning i klassrummet Àr viktigt, men att mÄlsprÄket inte kan anvÀndas uteslutande i alla situationer.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn pÄ könssegregerad undervisning samt jÀmföra detta resultat med de synsÀtt som framkommer efter en litteraturstudie pÄ omrÄdet. Inom uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att stÀlla upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jÀmförelsen visar att det pedagogernas syn överensstÀmmer med forskningens pÄ nÄgra omrÄden men att det ocksÄ förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. SÀrskilt viktigt enligt mig Àr att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stÀmmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..

NÄgot hÀnder nÀr ny teknik gör intÄg i klassrummet dÀr undervisning, studier och lÀrande i olika Àmnen stÄr pÄ schemat. I nÀstan varje elevs ficka finns idag en populÀr artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen pÄverkar skolkulturen Àr förstÄeligt. Men hur anser lÀrarna att elevernas anvÀndning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lÀrande pÄverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid anvÀnt artefakter som myndigheterna har tillhandahÄllit, exempelvis böcker, penna och papper.

Denna uppsats avhandlar i vilken utstrĂ€ckning det förekommer jĂ€mlika samtal mellan lĂ€rare och elever i klassrummet. Vi valde att anvĂ€nda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frĂ„gan, samt vĂ„ra fyra grundlĂ€ggande forskningsfrĂ„gor som gĂ€llde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha pĂ„verkan pĂ„ samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jĂ€mlika samtal bestĂ€mde vi oss för Jan Einarssons definition: ?samtal Ă€r ett naturligt samspel mellan nĂ„gorlunda jĂ€mlika deltagare?. Urvalsgruppen som lĂ„g till grund för under-sökningen bestod av Ă„tta informanter, fyra lĂ€rare och fyra elever, samtliga frĂ„n en Ă„r 7-9-skola i ett av Örebros skolomrĂ„den.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra gymnasielÀrare syn pÄ ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lÀrare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lÀrarna. I resultatet framgick att lÀrarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och pÄ samma vis förknippade dÄlig kommunikation med ett dÄligt ledarskap. Studien fann Àven en koppling mellan lÀrares kommunikation och arbetsro, eftersom lÀrarna anvÀnde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det Àr viktigt att efterstrÀva ett samtalande klassrum, dÀr det sker ett kommunikativt utbyte mellan lÀrare och elev.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker nÄgon förÀndring i synen pÄ dessa skillnader hos flickor och pojkar frÄn Är 7 till Är 9. Undersökningen valde vi att genomföra i tvÄ grundskolor. En enkÀt delades ut till fyra skolklasser, tvÄ klasser med elever i Är 7 och tvÄ klasser med elever i Är 9. Observationer med observationsschema genomfördes i tvÄ klasser med elever i Är 7 och tvÄ klasser med elever i Är 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var frÀmst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och kÀnslouttryck.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare samtalar om nÀr de deltar i kollegiala trÀffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbÀttra sin undervisning frÀmst inom de naturvetenskapliga Àmnena biologi, fysik och kemi. Syftet Àr ocksÄ att undersöka handledarens roll vid trÀffarna, vad som hÀnder i klassrummet mellan trÀffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lÀrande samt fÄ ökad förstÄelse för lÀrares forskningsanvÀndning.Studien utgÄr frÄn kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkÀt mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om Àmnet.Min undersökning visar att lÀrare som deltog pÄ dessa trÀffar var fokuserade pÄ trÀffens tema. Fokus i samtalen ligger pÄ lÀrarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lÀrande. LÀrarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över hÀndelser i klassrummet.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vilka skillnader som kan identifieras rörande elevers handlingskomptens beroende pÄ var och hur undervisningen har bedrivits. Jag har velat ta reda pÄ pÄ vilka sÀtt valet av undervisningsmetoder och valet av plats för undervisningen kan pÄverka elevernas utveckling av handlingskompetens. Studien har genomförts med en kvasiexperimentell design, dÀr tvÄ klasser i Ärskurs 8 har arbetat med ett tema kring hÄllbar konsumtion av klÀder. Den ena klassen har haft all undervisning i klassrummet medan den andra klassen vid tvÄ tillfÀllen fÄtt gÄ till stadens centrum för att göra butiksundersökningar och intervjua butikspersonal. I övrigt har bÄda klasserna fÄtt likartad undervisning av samma lÀrare.

Vi har undersökt tvÄ olika skolmiljöer, undervisningen ute pÄ skolgÄrden och i klassrummet. Syftet var att jÀmföra skolgÄrdsmiljön med klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ undervisningen. Vi har Àven undersökt olika undervisningssÀtt för att fÄ veta hur man kan göra lÀrandet lustfylld bÄde i klassrummet samt ute pÄ skolgÄrden. I den hÀr undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i SkÄne. Klassen delades i halvklass dÀr ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute pÄ skolgÄrden för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.

NÄgot hÀnder nÀr ny teknik gör intÄg i klassrummet dÀr undervisning, studier och lÀrande i olika Àmnen stÄr pÄ schemat. I nÀstan varje elevs ficka finns idag en populÀr artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen pÄverkar skolkulturen Àr förstÄeligt. Men hur anser lÀrarna att elevernas anvÀndning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lÀrande pÄverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid anvÀnt artefakter som myndigheterna har tillhandahÄllit, exempelvis böcker, penna och papper.