I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Syftet Àr att analysera och beskriva hur lÀrare erfar en förÀndrad lÀrarroll i samband med nÀtbaserad undervisning som bygger pÄ relationen mellan det lokala och det globala klassrummet. Young Masters Programme Àr en nÀtbaserad global kurs inom omrÄdet hÄllbar utveckling. Data till denna studie kommer frÄn medverkande lÀrares skriftliga svar pÄ intervjufrÄgor, vilka analyseras genom ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Forskningsdata utgörs av lÀrares redogörelser av deras erfarenheter. Studien visar att flertalet av de deltagande lÀrarna ser komplexiteten i lÀrandet för hÄllbar utveckling i globala sammanhang, Global Learning for Sustainable Development (GLSD), och vill arbeta multidisciplinÀrt och ÀmnesgrÀnsöverskridande med Education for Sustainable Development (ESD) i globala nÀtverk.

Den hÀr studien har undersökt sprÄkmönstret i ett Sfi-klassrum dÀr tvÄ lÀrare genom sÄ kallad dubbelbemanning samarbetar kring sprÄk och Àmne samt lyhört anvÀnder elevernas yttranden för pedagogiska och sprÄkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om samarbetet mellan tvÄ lÀrare i klassrummet kan pÄverka interaktionsmönstret och om samarbetet och interaktionsmönstret kan bidra till elevernas sprÄkutveckling.Den teoretiska utgÄngspunkten baserar sig pÄ teorier om interaktionsmönster i lÀrarledd undervisning, interaktionens betydelse för sprÄkutveckling samt teorier om förutsÀttningar för ett dialogiskt klassrumsklimat.Metoden har varit kvalitativ med en sociokulturell ansats, nÀr interaktionsmönstret under en lektion har studerats, analyserats och jÀmförts med det karakteristiska tredelade IRU-mönster som ofta förekommer i lÀrarledd undervisning.Studien visar att lÀrarnas samarbete och dialog för in sprÄkmönster och synliggör identiteter i interaktionen som i högre grad förekommer utanför klassrummet. LÀrarna ser eleverna som aktiva medskapare i det gemensamma kunskapsbygget nÀr de pÄ ett lyhört sÀtt anvÀnder elevernas bidrag pÄ sin vÀg mot lektionens lÀrandemÄl. Interaktionen i det dubbelbemannade klassrummet har inslag av interaktionsstrukturer som liknar informella samtal och att förhandling av betydelse anvÀnds för att involvera eleverna i interaktionen och etablera bÄde teoretiska begrepp och vardagliga ord.Slutsatsen Àr att elevernas sprÄkanvÀndning kan utmanas nÀr de deltar i interaktionen, bidrar med stoff och förhandlar om betydelse..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar Àmnet disciplin i klassrummet och dess pÄverkan nÀr det gÀller inlÀrningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lÀrare frÄn Ärskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vÄr intervju var mellan 32 -53 Är, en manlig, resten var kvinnliga. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur tÀnker lÀrare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lÀrare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lÀrarna, anser pÄverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka om lĂ€rare i tvĂ„ stĂ€der i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lĂ€rare intervjuades gĂ€llande deras syn pĂ„ bland annat koncentrationssvĂ„righeter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvĂ„righeter var minimal pĂ„ skola A. Tre av fyra lĂ€rare föresprĂ„kade en undervisningsform som gick ut pĂ„ att elever med koncentrationssvĂ„righeter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lĂ€rarna pĂ„ skola A bedrev en undervisning dĂ€r alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet pĂ„ skola B visade att alla fyra lĂ€rare arbetar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Ett examensarbete som med fokus pÄ elever och undervisning utreder hur bloggen kan fungera i klassrummet. Jag har samlat in tidigare uppsatser frÄn hela vÀrlden om bloggar i klassrummet och gjort egna enkÀter och egna intervjuer med ett antal elever.Syftet var att analysera en av de mÄnga nya förekomster pÄ internet och se hur vÀl den passar in i skolan. Bloggar blir lÀtt begrÀnsade av tekniken som till exempel hur mÄnga datorer skolan har eller hur mÄnga som har internet hemma. Men bloggar har ocksÄ sÄ mÄnga fördelar sÄ om man har möjlighet sÄ Àr det vÀl vÀrt ett försök..

Arbetets syfte Àr att undersöka hur vÀl ett moment frÄn en tÀvling gÄr att överföra till det vanliga klassrummet. Medlet har varit att lÄta eleverna arbeta i mindre grupper med en större öppen uppgift tagen frÄn fysiktÀvlingen International Young Physicists? Tournament (IYPT) i projektform. Arbetet och dess form utvÀrderades genom redovisningar med opposition, sjÀlvvÀrdering efter en bedömningsmatris samt en enkÀtundersökning kompletterat med mina egna observationer och vÀrdering efter samma matris. Slutresultatet blev att det gick utmÀrkt att överföra frÄgorna frÄn tÀvlingsscenen till det vanliga klassrummet och att eleverna starkt tog till sig fördelarna med att arbeta i projektform och med att ge kamratrespons, medan arbetsformens inverkan pÄ deras intresse för och uppfattning om fysik var av mer tveksam art..

LÀrare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att lÀraren sjÀlv ska tillÀmpa disciplinen. Denna studie undersöker dÀrför om lÀrarna tillÀmpar sina Àmneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lÀrares lektioner i svenska pÄ gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.

Mitt syfte Àr att visa att kÀnslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet Àn disciplin. Vi bombarderas dagligen i media frÄn olika tyckare som har Äsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bÀttre och hur misskött den Àr nu idag. Det Àr nÀstintill omöjligt att sÄlla i det stora informationsflödet och avgöra vad som Àr relevant för att ge eleverna bÀsta möjliga inlÀrningsklimat i skolan. Kan det vara sÄ att en skola som ger eleverna en kÀnsla av trygghet Àr den som ger bÀsta inlÀrningsklimatet? Genom att besöka nÄgra klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lÀrarna om deras syn pÄ trygghet i klassrummet, fick jag bekrÀftelse pÄ att sÄ kunde vara fallet.

Den hÀr kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lÀrare utför mellan sina lektioner. LÀrare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del Àgnas Ät andra aktiviteter Àn undervisning. Denna del av arbetet Àr dold för mÄnga utomstÄende och fÄr dÀrför inte samma uppmÀrksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har Ätta gymnasielÀrare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under tvÄ veckor. Resultatet visar pÄ en stor variation nÀr det gÀller olika uppgifters karaktÀr och frekvens.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om elevers lÀrande i klassrummet. UtifrÄn syftet har forskningsfrÄgan "Hur ser elever pÄ sitt lÀrande avseende undervisningen i klassrummet?" formulerats. Avseende denna frÄga har jag intervjuat sex gymnasieelever. Det visar sig i undersökningen att eleverna ser pÄ sitt lÀrande i klassrummet som viktigt.

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen Àr problematisk för sÄ vÀl elever som lÀrare. Det framkommer att elever kan mÄ dÄligt, kÀnna sig utanför, fÄ dÄlig sjÀlvkÀnsla och missa kunskaper som eleverna borde fÄ med sig.SyfteSyftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera hur elever upplever sÀrskild undervisning och/eller specialundervisning. Med sÀrskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som Àr i svÄrigheter fÄr lÀmna ordinarie undervisning för att fÄ stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever pÄ sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frÄgeformulÀr inför intervjuerna med nÄgra huvudfrÄgor och teman, dÀr vi hade möjlighet att stÀlla de följdfrÄgor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning pÄ frÄgorna i förvÀg.