Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse lÀrare i förberedelseklass anser att modersmÄlet har för andrasprÄksinlÀrningen. För att besvara syftet utgÄr den empiriska undersökningen utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. FrÄgorna handlar om hur lÀrarna ser pÄ och motiverar modersmÄlets betydelse i inlÀrningen av det svenska sprÄket samt hur lÀrarna menar att de arbetar med elevernas modersmÄl. För att genomföra undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra lÀrare i förberedelseklass. De intervjuade arbetade inom olika Ärskurser.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka om Barn- och fritidsprogrammets elever upplever att de blir sÀrbehandlade pÄ grund av kön och Àven om eleverna anser att tjejer och killar fÄr ta lika mycket plats i klassrummet. Den empiriska undersökning-en baserar sig pÄ 130 enkÀtsvar frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i Sverige. I kunskapsbakgrunden gÄr jag igenom forskning som har med genus i allmÀnhet att göra och forskning som Àr inriktad pÄ genus i skolan. Tidigare forskning om genus i skolan visar att flickor fÄr stÄ tillbaka till förmÄn för pojkar. Det resultat som jag fÄtt fram i min undersökning visar att eleverna pÄ Barn- och fri-tidsprogrammet inte upplever att de blir sÀrbehandlade pÄ grund av kön och att alla ele-ver, oberoende om de Àr tjejer eller killar, fÄr ta lika mycket plats i klassrummet..

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess tvÄ olika utgÄngspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet pÄ en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet pÄ detta i syfte att bidra till en djupare förstÄelse av elevernas (objektens) upplevelser.Individualiseringens tillÀmpning undersöks med hjÀlp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktÀriseras av en nÀra kontakt mellan lÀrare och elev, en hög andel av interaktion mellan sÄvÀl lÀrare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta pÄ en individualisering med utgÄngspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar pÄ Àr god undervisning.  Noterbart Àr att denna utgÄngspunkt för individualisering inte Àr framtrÀdande i Sverige idag dÀr individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar.Elevperspektivet pÄ individualisering och hur det pÄverkar lÀrande studeras med hjÀlp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lÀrande.  Elever beskriver ocksÄ en nÀra relation med lÀraren som centralt för motivation och lÀrande.  Elevers syn pÄ ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jÀmn fördelning Àr önskvÀrd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lÀrande kan vara begrÀnsade till vissa Àmnen.  Resultaten frÄn föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgÄngspunkt för individualisering kan ha positiv pÄverkan pÄ skolans likvÀrdighetsuppdrag vilket hotas idag..

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Bakgrunden till den hÀr studien har grundats i ett allmÀngiltigt intresse kring det samspel som uppstÄr i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhÄllande som uppkommer dÄ lÀrare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att pÄverka elevers progression inom skolan, bÄde för det kunskapsmÀssiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsÀttningar lÀrare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrÄn tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstÀmmighet. Fokus har lagts pÄ lÀraren och hur man i sin lÀrarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger pÄ kvalitativa studier med utgÄngspunkt i direkt observation genomförda i tvÄ klassrum fördelat pÄ tvÄ olika skolor och fokusgrupper genomförda pÄ tvÄ olika skolor med tre lÀrare i varje grupp.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Trafikundervisningen Àr integrerad med övrig undervisning i och med LPO94 och vi har ett intresse att se hur stora kunskaperna Àr och om det fungerar. Studiens syfte Àr att klargöra Ärskurs 6 kunskapsnivÄ om trafikfrÄgor och om vi kan förbÀttra denna nivÄ genom en kortare lektion hos dessa. Vi utför en kvantitativ studie hos Äk 6 med hjÀlp av en enkÀt, utformad frÄn polisutbildningen och NTF?s material. EnkÀten görs av tvÄ grupper.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring anvÀndandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna sjÀlva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, dÄ jag kÀnt att elevers tankar kring anvÀndandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjÀlp av tidigare forskning och facklitteratur. Jag har lagt stor fokus pÄ bÄde begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) dÄ jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal pÄ ett djupgÄende sÀtt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frÄgestÀllningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de sjÀlva tycker att de lÀr sig ut av boksamtal i klassrummet.

De senaste Ären har internationella dokument efterfrÄgat förtydliganden gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya lÀro- och Àmnesplaner med ett tydligare uppdrag gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men bara i vissa Àmnen. DÀremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svÄrigheter för lÀrare att veta hur de ska förhÄlla sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa nÄgra gymnasielÀrares attityder gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, exempelvis vilka lÀrarkategorier som anser denna undervisning om hÄllbar utveckling mest relevant samt skildra nÄgra lÀrares önskan av fortbildning inom Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtstudie som till viss del Àmnar jÀmföra resultaten med WaxegÄrds fem Är gamla studie, detta för att se hur lÀrarnas attityder Àndrats i frÄgor gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lÀrarna aldrig undervisar om hÄllbar utveckling, jÀmförande siffra i WaxegÄrds studie Àr 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hÄllbar utveckling skett de senaste fem Ären.