Vad tycker elever pÄ handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar pÄ just dessa elevers syn pÄ skolÀmnet Naturkunskap och bygger pÄ elevers instÀllning till olika arbetssÀtt och arbetsomrÄden. Det övergripande syftet Àr att öka intresset för naturvetenskap i allmÀnhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever pÄ praktiska program. Via tvÄ empiriska undersökningar, en enkÀt samt intervjuer, Àr mÄlet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förÀnda med dagens undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del Àr positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lÀrare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande Àr det som prioriteras högst bland eleverna..

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lÀrares ledarskap i klassrummet. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger pÄ en mindre empirisk studie kring lÀrarens ledarskap i klassrummet. Syftet Àr att hitta och försöka förstÄ likheter och skillnader mellan lÀrares och elevers olika perspektiv och uppfattningar pÄ lÀrarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jÀmföra lÀrares och elevers syn pÄ ledarskap i skolan, strÀvar uppsatsen efter att finna svar pÄ hur ledarskapsdiskursen upprÀtthÄlls och verkar i en svensk grundskola idag.

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

Att kunna lÀsa med god förstÄelse Àr en förutsÀttning för att klara dagens skola och samhÀllet i övrigt. DÀrför Àr ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas sprÄkutveckling och att eleven redan frÄn början fÄr uppleva att lÀsning handlar om mening, glÀdje, budskap, upplevelse och förstÄelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lÀrare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade Àmnen var de som hade bÀst resultat i DLS-testen, delprov LÀsförstÄelse var vÄrt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om planering och arbete med lÀsförstÄelse för att eleverna ska nÄ goda resultat. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lÀrare Ma/No. Studien bygger pÄ en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att den beskriver mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen. VÄrt resultat visar att vÄra respondenter visar pÄ en god kunskap om vad begreppet lÀsförstÄelse innebÀr.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om och hur lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse. Vi vill fÄ en uppfattning om hur undervisningen i lÀsförstÄelse kan gestalta sig i skolÄr 3 och 4. Vidare Àmnade vi skapa oss en uppfattning om hur lÀrarna tÀnker kring de ökade kraven pÄ en strukturerad undervisning som följer med den nya lÀroplanen, Lgr 11. Undersökningen Àr kvalitativ och omfattar sex klasslÀrare. Vi anvÀnde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder flera lÀsförstÄelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om lÀsförstÄelsestrategier vilket forskningen föresprÄkar.

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

Studien undersöker gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till mediet spelfilm. Inledningsvis presenteras de tankar som ligger bakom val av forskningsomrÄde. Undersökningen berör i bakgrundsbeskrivningen receptionsteorier och förhÄllningssÀtt till populÀrkultur i bÄde samhÀlle och skola. Undervisningsaspekten relateras till kursplanen dÀr tolkningspotentialen av denna utgör en problematik, men ocksÄ möjligheter. LÀrarna utgÄr till viss del frÄn sina privata förhÄllningssÀtt till spelfilm nÀr de anvÀnder den i undervisningen men kan ocksÄ inta ett helt nytt.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare tÀnker nÀr de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som Àr viktiga nÀr de utformar sina klassrum. Studien avser att ge smÄ verklighetsbilder av lÀrarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till nÄgra generella slutsatser. Det Àr en kvalitativ studie som undersöker nÄgra lÀrares personliga tankar i Àmnet.Studiens material bestÄr av sex intervjuer genomförda med lÀrare i Ärskurs ett till tre. Dessa lÀrare har besvarat frÄgor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lÀrarna utformar sina klassrum utifrÄn elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssÀtt lÀrarens sjÀlv har och mÄlen med utformningen Àr att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen Àr utformade skiljer sig dÀrför Ät emellan de olika lÀrarnas rum..

I detta arbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om Äldersintegrerad undervisning vad gÀller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar stÀlls i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts Àr organisationen kring arbetssÀttet, inlÀrning, socialutveckling, elever med inlÀrningssvÄrigheter samt lÀrarnas arbets situation. Undersökningen Àr genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar om Äldersintergreringen varierar mycket beroende pÄ hur skolorna organiserar arbetssÀttet.

Under vÄr lÀrarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev dÀrför att ta reda pÄ om lÀrare i skolÄr 6 anvÀnder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i sÄ fall hur. VÄr definition av matematiksamtal Àr att det ska vara en dialog, dels mellan lÀrare och elever, dels elever emellan och att bÄda parter fÄr göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser Àven att fokus ligger pÄ att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rÀtta svaret pÄ en uppgift. Eleverna ska inte vara rÀdda för att sÀga hur de har tÀnkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet Àr att kartlÀgga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ÀmnesinnehÄllet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de sjÀlva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fÀltanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlÀrningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sÀtt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lÀrande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lÀrande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation.

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Det hÀr examensarbetet Àr en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet sÄ att elevernas lÀrande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lÀrare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lÀrande.Respondenterna Àr lÀrare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 Är och 41 Är. De kommer frÄn tvÄ olika skolor, en gammal och en ny. Med hjÀlp av frÄgeformulÀr som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.Resultaten visar att lÀrarna har liknande syn pÄ vad god fysisk miljö Àr och att det Àr viktiga faktorer för elevernas lÀrande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov.

Studiens syfte Àr att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulÀr. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka tre aktörers strÀvan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lÀrarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, sÄ som skollag och lÀroplan, som skolan har undersöker jag utifall lÀrare, specialpedagoger och rektorer har en strÀvan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att sÀrskilt stöd skall erhÄllas i klassrummet och inte sÀrskiljt.