Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur lÀrare förhÄller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utstrÀckning elever fÄr producera egen film. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av empirisk insamling frÄn intervjuer som sex svensklÀrare frÄn tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar pÄ att lÀrare har en positiv instÀllning till anvÀndandet av film i undervisningen men att svenskÀmnet stödjer sig pÄ traditionell litteratur.

Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en övergÄng, frÄn Äldersintegrerad till Äldershomogen verksamhet, pÄverkar undervisningen utifrÄn pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den Äldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. DÀrefter gÄr vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förstÄelse för vÄr undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som Àr verksamma i Ärskurs 1-4 för att besvara vÄr forskningsfrÄga: PÄ vilket sÀtt pÄverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat Äldersintegrerat av att nu arbeta Älderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av bÄde Äldersintegrerad sÄvÀl som Äldershomogen undervisning.Resultatet visar att Äsikterna gick isÀr angÄende om Äldersblandade klasser Àr pedagogik eller organisationsform. TvÄ av pedagogerna var positivt instÀllda till den Äldersintegrerade undervisning och de andra tvÄ var kritiska.

Att lÀra sig att tala ett sprÄk innebÀr sÄ mycket mer Àn att lÀra sig ord och grammatik. Det handlar ocksÄ om att lÀra sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man anvÀnder sprÄket. Forskning kring kön och sprÄk har pÄvisat hur dessa normer varierar sÄvÀl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och mÀn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrÄn ett genusperspektiv.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida lÀrares interaktion med elever under lektionstid pÄverkas av undervisningsgruppens storlek och tillÀmpad arbetsform samt om arbetssÀtt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pÄgÄtt under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lÀrarna i undersökningen inte gör nÄgon mÀrkbar skillnad i sin interaktion med elever beroende pÄ klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade Àven att lÀrarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta..

Den hÀr uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lÀrstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn processbarhetsteorin jÀmföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser i svenska som andrasprÄk hos vuxna sfi-elever med undervisning dÀr eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivÄ analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivÄ enligt processbarhetsteorin i större utstrÀckning Àn informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen Àr att fler elever nÄr en högre syntaktisk nivÄ nÀr de fÄr ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen Àn nÀr de endast undervisas traditionellt..

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielÀrares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poÀngsutbildningen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ de studerade lÀrarnas uppfattningar om möjligheter respektive begrÀnsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lĂ€rmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgĂ„ngsfaktorer för lĂ€rande samt till montessoripedagogiken.De teorier som studien utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgĂ„ngsfaktorer för lĂ€rande beskrivs. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De tvĂ„ forskningsfrĂ„gor som studien ger svar pĂ„ Ă€r vad elever pĂ„ mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de kĂ€nner nyfikenhet att lĂ€ra sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som Ă€r kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de gĂ„r att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut lĂ€raren som viktig för huruvida de ska kĂ€nna nyfikenhet och lust i lĂ€randet.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare bemöter utÄtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhÄller sig till utÄtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utÄtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lÀrare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts dÀr vi har gjort observationer av tre lÀrares bemötande av tvÄ utÄtagerande barn.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det finns nÄgra fördelar med att arbeta Àmnesövergripande, och vilka dessa i sÄ fall var. Denna undersökning Àr utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med bÄde enkÀter och intervjuer för att fÄ ett sÄ tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde kan vara ett sÀtt för eleverna att förstÄ varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.