Studiens syfte Àr beskriva lÀrares olika tillÀmpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende pÄ kommunikativa resurser och pÄ sÄ sÀtt sammankoppla pedagogiska fÀlt som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgÄngspunkter för analysen i avseende pÄ kommunikativa förmÄgor Àr; ögonkontakt, hÄllning, placering, avstÄnd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmÄgor studeras genom att analysera lÀrarens anvÀndande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lÀrarens anvÀndande skiljer sig beroende pÄ dennes tillÀmpning av ledarstrategi. Datamaterialet bestÄr av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lÀrare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan pÄ hur de sociala aktörerna anvÀnder kommunikativa förmÄgor.

I denna uppsats behandlas begreppet ?lek i klassrummet?. Undersökningen omfattar lÀrarens uppfattning och anvÀndandet av leken i klassrummet som inlÀrningsmetod, samt elevernas uppfattning om lek och dessa ev. lekfulla inlÀrningssituationer. VÄra tvÄ huvudfrÄgor Àr: Hur undervisar lÀrarna pÄ ett lekfullt sÀtt i klassrumsundervisningen? Hur upplever eleverna lÀrarnas lekfulla inlÀrningssituationer? För att besvara dessa huvudfrÄgor anvÀnde vi oss av ytterliggare frÄgestÀllningar.

I detta forskningsproducerande examensarbete undersöks ungdomars attityder till poesi i svenskÀmnet. Hur ser attityderna ut och ger de speciella förutsÀttningar för poesiundervisning? Bakgrunden till undersökningen Àr författarens examensarbete i svenska dÀr forskningens syn pÄ poesi i svenskÀmnet behandlades. DÀr framkom att poesi för en undantrÀngd tillvaro i svenskÀmnet. Flera goda argument finns för att lÄta poesi spela en större roll.

KlasslÀrare bör ocksÄ ha kunskap om hur de ska möta andrasprÄkselever och utveckla deras sprÄkfÀrdigheter i olika Àmnena i klassrummet, menar Holmegaard och Wikström (2004:539). Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ om tvÄ lÀrare i Ärskurs tre, pÄ tvÄ grundskolor, arbetar sprÄkfrÀmjande med andrasprÄkselever i klassrummet. Uppsatsen syftar till att belysa eventuella likheter och skillnader mellan lÀrarnas arbetssÀtt och jÀmföra detta med aktuell forskning. Jag intervjuade tvÄ lÀrare pÄ olika skolor och utförde dÀrefter observationer i deras klassrum. I resultatet framgÄr det att ingen av lÀrarna arbetar med etablerade metoder för att gynna andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielÀrare tolkar innehÄllet i undervisning för hÄllbar utveckling i historieÀmnet. Fyra gymnasielÀrare i historia intervjuades. Som analysmetod anvÀndes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrarna tolkade innehÄllet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

Syftet med min uppsats Àr alltsÄ att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken pÄ att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgÄng. Den metod jag har anvÀnt mig av i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit Àr att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likvÀl anvÀnda i det vanliga klassrummet, med smÄ förÀndringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet sÄ funkar de intervjuades arbetssÀtt Àven i det vanliga klassrummet. NÄgot som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen lÀroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke pÄ att dem ibland kan behöva mer trÀning inom det som hör till det sociala livet sÄ att sÀga och att man inte hinner med det pÄ samma sÀtt eftersom man har lÀroplanen att följa till punkt och pricka..

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra anvÀndningen av det spanska sprÄket i muntlig kommunikation mellan elever och lÀrare resp. mellan eleverna sjÀlva. Syftet var Àven att ta reda pÄ den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas sprÄkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har anvÀnt till mitt arbete, Àr klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i tvÄ klasser som lÀser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med tvÄ spansklÀrare och 6 gymnasieelever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag pÄpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska sprÄket anvÀnds i huvudsak mellan lÀrare och elever nÀr lÀraren stÀller frÄgor och nÀr elever svarar pÄ dessa.  Dessutom anvÀnds det  muntligt  mellan elever nÀr dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och tvÄ spansklÀrare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet Àr mycket viktig för elevernas sprÄkutveckling.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Syftet med arbetet var att beskriva och öka förstÄelsen för hur lÀrare i sitt arbete pÄverkar ordningen i klassrummet. VÄr empiriska del av arbetet grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Under tvÄ dagar följde vi en högstadieklass i LuleÄ kommun för att observera de lÀrare klassen mötte och dÀrigenom kunna analysera lÀrarnas arbete och förhÄllningssÀtt till ordning. Resultaten visade att ordningen i klassen skiljde sig avsevÀrt beroende pÄ lÀrarens personliga ledarskap och arbetssÀtt. De lÀrare som frÀmst Ästadkom ordning anvÀnde sig av lugnt kroppssprÄk, ett varierat röstlÀge, var konsekventa, samt arbetade utifrÄn tydliga rutiner.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda vad begreppet hÀlsa innebÀr för lÀrare och elever. Undersökningen vill Àven titta pÄ hur undervisningen i hÀlsa bedrivs och om den stÀmmer överens med det lÀrarna anser sig ge. Slutligen görs en jÀmförelse mellan lÀrarnas syn pÄ undervisning mot hur den förhÄller sig till lÀroplanens riktlinjer. För att svara pÄ det fick elever besvara en enkÀt och lÀrare fick vara med pÄ en intervju. EnkÀterna och intervjuerna bestod av frÄgor som berörde hÀlsa ifrÄn vad lÀroplanen framför om hÀlsa och kunskap i Idrott och hÀlsa.

Det svenska samhÀllet har genomgÄtt en omfattande decentralisering under senare delen av 1900-talet. Denna process har berört skolan. NÀr styrning studeras, Àr det ofta ur ett lÀrarperspektiv. Vi vet inte sÄ mycket om elevers uppfattning om styrning i klassrummet eller om hur de styr varandra. Denna studie avser bidra till att minska denna kunskapslucka.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvÀrd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker Àr bra respektive dÄligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i Är 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och tvÄ olika skolor var med i undersökningen. Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gÀrna ha en plats att sitta avskilt pÄ samt en bekvÀm plats dÀr de kan sitta och exempelvis lÀsa. MÄnga av dem anser att de störs av ljud frÄn andra klassrum och utifrÄn.

Syftet med denna uppsats Àr att reda ut varför elever mÄnga gÄnger lÀser Jan Guillous Ondskan som en sjÀlvbiografi. Det problematiska med att grÀnsen mellan fakta och fiktion upplöses lyfts fram och möjliga tillvÀgagÄngssÀtt att ta sig an detta i klassrummet presenteras. Med begreppet faktion som bakgrund analyseras textens berÀttarteknik och paratext och förhandlingen dem emellan. Analysen visar att förhandlingen mellan berÀttartekniken och paratexten leder lÀsaren till att se texten som bÄde fakta och fiktion. Denna upplösning av grÀnsen mellan fakta och fiktion, som ofta Àr medvetet diffus, kan bli problematisk om den inte diskuteras ingÄende i klassrummet dÄ det krÀvs mycket för den otrÀnade lÀsaren att ensam granska texten kritiskt..

Nio lÀrare har intervjuats om sina förvÀntningar inför och upplevelser och erfarenheter av att lÀrare och elever skall fÄ tillgÄng till iPads i undervisningen. Ansatsen Àr livsvÀrldsfenomenologisk. Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse de nio lÀrarna som undervisar eleverna förvÀntar sig att införandet av iPad kommer att ha för det dagliga arbetet i skolan. Dessutom undersöks om och i sÄ fall hur lÀrarna upplever att deras arbete i klassrummet förÀndrats efter att eleverna haft tillgÄng till iPads i undervisningen under nÄgra mÄnader.Studiens frÄgestÀllningar Àr; ?Vilka förvÀntningar har lÀrarna pÄ införandet av iPad i det vardagliga arbetet i skolan?? och ?Vilken betydelse upplever lÀrarna att iPad har haft för lÀrarna och eleverna i undervisningen??LÀrarna upplevde att med iPadens hjÀlp skulle de kunna arbeta pÄ ett sÀtt som liknar det eleverna Àr vana att möta utanför skolan.