Abstract Titel: JĂ€mstĂ€lldhet i skolan ? ett arbete om pedagogers tankar kring jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet i skolan. Författare: Anders Jakobsson och Benita Reuter Handledare: Ingrid Hillborg Institution: Individ och samhĂ€lle vid LĂ€rarhögskolan i Malmö Typ av arbete: C-uppsats, 10 p. Antal sidor: 37 sidor Tidpunkt: November ? Januari 2006/2007 Nyckelord: Genus, jĂ€mstĂ€lldhet, Likabehandlingsplan, skola Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Syftet att ta reda pĂ„ hur verksamma pedagoger ser pĂ„ genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de rĂ€knar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig sjĂ€lva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har Ă€ven tittat pĂ„ om de Ă€r bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. VĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen Ă€r applicerad pĂ„ verksamheten i den utstrĂ€ckning som lagen krĂ€ver. FrĂ„gestĂ€llningar: ? Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet? ? Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet Ă€r? ? Anser pedagoger att pojkar eller flickor fĂ„r mest uppmĂ€rksamhet i klassrummet? ? Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete? Metod: Vi har anvĂ€nt oss av enkĂ€t och intervju som undersökningsverktyg.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.

Ämnesövergripande undervisning innebĂ€r att Ă€mnesgrĂ€nserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utifrĂ„n begreppen samspel, lust och motivation och lĂ€rande undersöka varför sex pedagoger i lĂ„g och mellanstadiet arbetar Ă€mnesövergripande. Vi har Ă€ven valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förstĂ„else för vad Ă€mnesövergripande undervisning innebĂ€r redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen Ă€r att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en Ă€mnesövergripande undervisning.

Under drygt fyra Är pÄ Malmö högskola har vÄrt intresse för problemlösning vuxit och synen pÄ undervisning med matematisk problemlösning förÀndrats. Vi har lÀrt oss att man kan fÄ ut sÄ mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det pÄ ett bra sÀtt. Men vad Àr ett bra sÀtt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien Àr att undersöka hur matematiklÀrares uppfattning om problemlösning kan pÄverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhÄller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gÀllande problemlösning samt vÄr undersökning av hur lÀrare i Ärskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan pÄverka lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisningen i problemlösning.

SammanfattningInvandringen Àr en realitet i dagens samhÀlle. Skolan har hÀr en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det Àr intressant att frÄga sig hur skolan och undervisningen förhÄller sig och anpassar sig till denya omstÀndigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mÄngkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhÄllande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lÀrare och invandrarelever ser pÄ historieÀmnets roll i det mÄngkulturella klassrummet.

I det hÀr arbetet har jag försökt att fÄ en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda pÄ vad det stÄr om demokrati i skolans styrdokument.Jag har ocksÄ gjort en empirisk undersökning , dÀr jag har undersökt hur elever, lÀrare och förÀldrar stÀller sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning nÀr det gÀller arbetssÀtt och undervisningens innehÄll. LÀrarenkÀten visade pÄ att det ansvar eleven fÄr ta i skolan, Àr i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns pÄ rÀtt stÀlle vid rÀtt tillfÀlle. FörÀldraenkÀten visade att de flesta förÀldrar stÀllde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andrasprÄk ser pÄ sin lÀromiljö och hur den pÄverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Hur pÄverkas lÀromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar lÀraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frÄgor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andrasprÄk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt anvÀnt oss av enkÀter till lÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet visar att lÀrarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnÄs och att eleverna Àr vÀldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar ocksÄ att kunskapen Àr mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lÀrare och att det kan vara ett sÀtt att skapa en tryggare lÀromiljö..

Dagens samhÀlle prÀglas av en mÄngfald som sjÀlvklart avspeglar sig i skolan. Syftet med vÄr undersökning Àr att skaffa oss kunskap om lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot denna mÄngfald. Vi Àr Àven intresserade av att se vilka eventuella möjligheter och begrÀnsningar lÀrare ser i undervisningen ur ett mÄngfaldsperspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ forskning dÀr intervjuer med nÄgra lÀrare i samhÀllsorienterande Àmnen i grundskolans senare Är samt gymnasiet har gjorts. Vid sammanstÀllningen av dessa intervjuer som genomförts med lÀrare frÄn de senare skolÄren uppkom en stor variation av uppfattningar kring vad mÄngfald Àr och vad det fÄr för betydelse för lÀraryrket.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

SammandragFörfattare: Peggy PalmÅr: Ht 2007Titel: LĂ€ra vĂ„ga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: 40InnehĂ„ll:Undersökningens syfte var att ta reda pĂ„ hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren, för lĂ€raren, men Ă€ven för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar Ă€ven till att belysa pĂ„ vilket sĂ€tt som eleverna fĂ„tt/tagit ordet pĂ„ den offentliga nivĂ„n i klassrummet och vid hur mĂ„nga tillfĂ€llen som lĂ€raren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfĂ€llen. Samt Ă€ven hur lĂ€rare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren.Metoden bestĂ„r av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i Ă„k 1, 3 och 5. Jag har Ă€ven utfört intervjuer av de tre berörda lĂ€rarna och av tre flickor och tre pojkar frĂ„n varje klass.Resultatet visar att lĂ€raren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning lĂ„g pĂ„ cirka 50-60 %.

I Lpo 94 kan vi lÀsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en grupp verksamma lÀrare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger pÄ hur lÀrarna i sin planering, undervisning och utvÀrdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men Àven hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svÄrtolkat och att det Àr svÄrt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati pÄ det sÀtt som Lpo 94 pÄvisar nÀmligen att eleven ska utveckla sin förmÄga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvÀrdering.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med arbetet Àr en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utstrÀckning mediet anvÀnds. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgÄng genomförts för att identifiera möjliga anvÀndningsomrÄden för film. Kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i svenskÀmnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet frÄn studien belyser att lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vÀgledning och struktur runt bÄde konsumtion och produktion av film för att lÀrarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..