Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn pÄverkar undervisningen i klassrummet. I mina undersökningar har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr lÀrarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lÀrarnas kunskapssyn praktiseras i klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lÀrarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrÄn en normerande kunskapssyn som ofta utgÄr frÄn lÀromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar vÀrderande Äsikter pÄ eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lÀrare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hÄllbar utveckling..

MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.

Detta utvecklingsarbete, utfört i en Ärskurs ett och tvÄ, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lÀgre Ärskurser. Vi upplever att leken i skolan Àr nÄgonting man Àgnar sig Ät pÄ rasterna och inte en metod för inlÀrning i klassrummet. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för barnen att nÄ de mÄl som finns uppsatta i kursplanen för matematik. Resultatet av vÄr studie visar pÄ att det finns fler fördelar med leken som metod och att man bör Àgna mer tid Ät den Àven inne i klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera bÄde elever och lÀrare att anvÀnda sig av mer lek i matematikÀmnet.

Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn pÄ skönlitteraturlÀsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare Är och gymnasiet. Uppsatsens frÄgestÀllning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturlÀsning och skrivande sker i skolan inom denna Äldersgrupp. Syftet Àr att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lÀrare till att arbeta integrerat med skönlitteraturlÀsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom lÀsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. DÀrefter lyfts olika metoder fram och tvÄ studier presenteras nÀrmare, dÀr Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknÀra forskning undersökt interaktionen mellan lÀsande och skrivande i klassrummet.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..

SyfteSyftet med studien Àr att studera hur kommunikationen och interaktionen i klassrummet mellan elever med högfungerande autism eller Asperger syndrom, deras lÀrare och medelever gestaltar sig.TeoriSociokulturellt perspektivStudien tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, att man lÀr sig och utvecklas i samhandling och samspel med andra, samt i den kontexten man befinner sig i. Kommunikation och sprÄk Àr centrala begrepp.LÀrande- och autismperspektivPersoner med autism har ett annorlunda sÀtt att tÀnka och förstÄ vÀrlden pÄ. Dettta Àr det viktigt att pedagogerna som jobbar med dessa barn Àr medvetna om, och att de vet vilka komplikationer som kan uppstÄ i en undervisningssituation, samt har fömÄgan att anpassa sin undervisning efter detta.MetodEn fallstudie har gjorts, och datainsamlingsmetoden Àr deltagande observation. Tre elever med högfungerande autism/Asperger syndrom har observerats i klassrumssituationen. Som dokumentationsmetod har löpande fÀltanteckningar anvÀnts, samt tid till reflektion efter varje observationstillfÀlle.ResultatAlla tre observerade elever kommunicerar med bÄde verbalt och icke-verbalt sprÄk bÄde med lÀrare och medelever.

Syftet Ă€r att synliggöra förstelĂ€rares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig pĂ„ att undersöka hur en god lĂ€randemiljö ser ut och skapas av lĂ€raren. Studien har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ olika urvalsgrupper: förstelĂ€rare Ă„rskurs 7-9 och elever som genomgĂ„tt svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelĂ€rare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lĂ€rarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lĂ€randemiljö. LĂ€rarens förmĂ„ga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lĂ€rarens Ă€mneskompetens, förmĂ„ga att planera och inta en professionell roll betonas.

Den dag dÄ lÀraren upptÀcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism stÀlls han/hon inför en rad frÄgor, dÀribland: Vad Àr nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra Ät nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frÄgor utifrÄn ett individperspektiv, dÀr elevens och lÀrarens verklighet sÀtts i centrum. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett sjÀlvklart svar pÄ den hÀr typen av frÄgor, men ger vÀgledning för hur lÀrare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen..

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares syn pÄ gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning pÄ gymnasiets estetiska program. Vi anvÀnde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lÀrare frÄn fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna till största delen var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera elevers uppfattning om hur lÀrarens uppmÀrksamhet i form av samtal, tillsÀgelser och hjÀlp fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet. Vid den empiriska undersökningen har vi anvÀnt oss av enkÀt, intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i tvÄ skolklasser, en klass med elever i Ärskurs 3 och en Älderblandad klass med elever Ärskurs 1-3, vid tvÄ skolor i LuleÄ kommun. EnkÀten genomfördes med sammanlagt 30 elever, varav 15 flickor och 15 var pojkar. Intervjuerna har genomförts med tvÄ klasslÀrare.

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lĂ€rare leder i klassrummet, samt hur detta pĂ„verkar lĂ€randemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lĂ€rare pĂ„ högstadiet framkom vilka olika strategier de anvĂ€nder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som Ă€r vĂ€gvinnande nĂ€r det gĂ€ller att uppnĂ„ en positiv lĂ€randemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet frĂ„n lĂ€rarens sida, bĂ„de nĂ€r det pĂ„ vilka olika sĂ€tt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lĂ€rarna till ett lugn hos eleverna dĂ„ de kan ta till sig instruktionerna och förstĂ„r vad som förvĂ€ntas av dem, vilket dĂ„ har en positiv inverkan pĂ„ klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap i klassrummet.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Arbetet syftar till att ta reda pÄ vad rektorer och lÀrare har för tankar kring huruvida dagens skola Àr i behov av hÄrdare disciplin, samt vad hÄrdare disciplin skulle fÄ för effekter pÄ elevernas lÀrande. Undersökningen Àr genomförd med enkÀt som distribuerades via internet, dÀr de besvarande kunde lÀmna sina tankar och Äsikter kring vÄra frÄgor. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att de besvarande lÀrarna och rektorerna förvisso anser att skolan Àr i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnÄs genom hÄrdare disciplin och bestraffningar. De besvarande efterstrÀvar bÀttre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, dÀr samspel, kommunikation och struktur Àr det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..