Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ en F-9 skola, ser pÄ sin strÀvan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lÀrare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? UtgÄngspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat tre lÀrare frÄn en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lÀrarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap och kÀnna social samhörighet. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna i hög grad ser elevernas skolsvÄrigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bÀrare av problemen.

Varje Är drabbas ett stort antal diabetiker av fotsÄrsproblem och det Àr vÄr uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsÄr hos patienter med diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som tvÄ teman, undervisning och kunskap och det framgÄr att sjuksköterskan kan anvÀnda sig av bÄde individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsÄr. KunskapsnivÄn har visat sig vara bristfÀllig vad gÀller god omvÄrdnad vid fotvÄrd och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sÄrvÄrd.

Föreliggande studie undersöker metodiken i sprÄkundervisningen. PÄ sÄ sÀtt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. MetodikÀmnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle sprÄklÀrarna sakna den grundlÀggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikÀmnets Äliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lÀrare har vÀvt in i sitt yrke, det vill sÀga, klarlÀgga lÀraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lÀrares intresse att skapa en sÄ effektiv, nöjsam och lÀrorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgÄ desto större Àr chansen att uppfylla sÄdana krav.

Syfte: Vad upplever lĂ€rare som arbetar med elever med autism och utvecklingsstörning,ger dem arbetstillfredsstĂ€llelse?Teori: Furnham (2005), Kaufmann och Kaufmann (2005) beskriver arbetstillfredsstĂ€llelsesom ett komplext begrepp. Åteg, Hedlund och PontĂ©n (2004) menaratt man mĂ„ste anvĂ€nda sig av fler modeller nĂ€r man försöker förstĂ„ fenomenet.Fler av modellerna som anvĂ€nts i undersökningen har gemensamt attman anser stöd och bekrĂ€ftelse frĂ„n kollegor som viktiga faktorer för upplevelsenav arbetstillfredsstĂ€llelse. Ytterligare en faktor Ă€r möjlighet att utvecklasinom yrket. Lendahls och Runesson (1996) har i ett arbeteundersökt om det finns gemensamma moment i undervisningen som gör attlĂ€rare lĂ€r sig av den och utvecklas i sitt arbete.

Detta examensarbete handlar om mÄngkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mÄngkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvÀrlden samt att ur fyra verksamma lÀrares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mÄngkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har anvÀnt mig av övrig litteratur utöver forskning dÄ det varit svÄrt att fÄ tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag anvÀnt stÀmmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna.

Detta arbete handlar om hur viktigt det Àr med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet pÄverkar eleverna och fÄr dem att prestera bÀttre. Det handlar Àven om hur viktigt det Àr att reda ut problem som uppstÄr sÄ att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i Ärskurs tre och fyra upplever stÀmningen och tryggheten i klassrummet. De fÄr frÄgor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstÄ konflikter och om de kÀnner sig uppmuntrade av sin eller sina lÀrare. Resultatet av undersökningen visar att det Àr en stor del av eleverna som inte tycker stÀmningen Àr speciellt bra i klassrummet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad mellan möjligheter som finns att göra inom klassrummets ram för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter med vad som faktiskt görs ute i verksamheten för dessa elever. Genom en kvalitativ forskning i form av intervjuer undersökes hur pedagoger arbetar i klassrummet med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Uppsatsen innefattar exempel pÄ förebyggande ÄtgÀrder samt ÄtgÀrder nÀr svÄrigheterna uppstÄtt som pedagogerna kan anvÀnda sig av. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter anvÀnder sig av nÄgon form av ÄtgÀrder i klassrummet, men ÄtgÀrderna samt anvÀndandet av dem skiljer sig dock Ät. Pedagogerna har delade uppfattningar om diagnosens existens men gemensamt för alla Àr att de upprÀttar ÄtgÀrdsprogram..

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Vad innebÀr det att undervisa i en sprÄkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslÄs att elever med ett annat modersmÄl behöver andrasprÄksundervisning för att utveckla den för skolframgÄng och samhÀllsdeltagande sÄ viktiga sprÄkbehÀrskningen, gör okunskap, resursbrist och lÄg status för Àmnet svenska som andrasprÄk att svensklÀrare utan kunskap om andrasprÄksinlÀrning stÀlls inför flersprÄkiga elevgrupper. I den hÀr undersökningen besvarar sex svensklÀrare i grundskolans senare Är vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har nÀr det gÀller undervisning i sprÄkheterogena kontexter. Genom att frÄga hur flersprÄkigheten pÄverkar undervisningen, om den Àr en tillgÄng istÀllet för ett hinder och om kunskaper i andrasprÄksinlÀrning behövs i svensklÀrarkompetensen vÀxer bilden fram av den mÄngkulturella och flersprÄkiga skolans ökade krav pÄ bÄde individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mÄngfalden betraktas som en positiv kraft i det mÄngkulturella klassrummet dÀr elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

För att skapa en likvÀrdig och flexibel demokratifostrande skola Äberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och dÀr med att skapa jÀmlikhet i utvecklandet av demokratiska förmÄgor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta pÄ berÀttelser frÄn fyra samhÀllskunskaps lÀrare vad gÀllande elevsyn, syn pÄ klassrumklimat och syn pÄ samhÀllskunskapens mÄl pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Malmö. BerÀttelserna pÄverkades frÀmst av vilken skola lÀrarna jobbade antingen pÄ ett yrkesförberedande gymnasium eller pÄ ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger pÄ teorin om deliberativ demokrati som innebÀr den en process dÀr aktörer genom kommunikation grundad pÄ rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

I detta arbete jÀmförs tvÄ engelsksprÄkiga klassrum som bygger pÄ tvÄ olika samhÀllssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet Àr att upptÀcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten Àr att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsÀttningar för en gynnsam sprÄkutveckling i engelska. TvÄ fallstudier och tvÄ intervjuer med en engelsklÀrare frÄn respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer Àn det svenska pÄ kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av mÄlsprÄket.

Denna uppsats strÀvar efter att ta reda pÄ vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen pÄ gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lÀrare kan pÄverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar Àven lÀrarnasegen uppfattning av genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger pÄ ett strukturerat observationsschema, utförda i tvÄ olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lÀrarna. De tvÄ olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning Àr mer aktiva iklassrummet och att pojkarna har intagit en mer dÀmpad och osynlig stÀllning. Intervjuernavisar hur genussystem och regimer kan upprÀtthÄllas i klassrummet genom passiva elleromedvetna lÀrare..

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lÀrares attityder till flersprÄkighet och arbetet med svenska som andrasprÄk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var tvÄ klasslÀrare, tre andrasprÄkslÀrare och en modersmÄlslÀrare. LÀrarna arbetar pÄ skolor med olika andel flersprÄkiga elever.I resultatet framgÄr att de intervjuade lÀrarna Àr övervÀgande positiva till en flersprÄkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förstÄelse för andra mÀnniskor och att fÄ ett kulturellt och sprÄkligt utbyte av varandra.

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar pÄ att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framstÀlls som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten pÄ elevernas beteende, och Àr den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lÀrare som undervisar i grundskolans senare Är har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lÀrare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lÀrare pÄ fÀltet arbetar med och resonerar kring Àmnet. Resultatet av studien visar att lÀrarna delvis Àr missnöjda med klassrummen som de ser ut idag.