Syftet med min uppsats Àr att belysa hur sex pedagoger som arbetar i Ärskurs 1-3 frÄn samma kommun ser pÄ anvÀndningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning Àr den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och pÄ tre av dessa intervjuer gjordes Àven observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes pÄ olika skolor i samma kommun.

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

I den hÀr rapporten beskrivs hur elever mellan Ätta och tolv Är upplever anvÀndningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera anvÀndningen av Internet med hjÀlp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den hÀr rapporten valt att utifrÄn elevernas perspektiv beskriva deras situation. UtifrÄn den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter frÄn utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för anvÀndningen av Internet. Men Àven hur elevernas sjÀlva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tÀnkande och att lÀra sig sortera, för dem, relevant information.

Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram pedagogers Äsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svÄrigheter och om de anvÀnder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i sÄ fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr samt vad de olika författarna anser om Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanstÀllts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna övervÀger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omvÀxlande och stimulerande arbetssÀtt som ger bÄde pedagoger och elever inspiration till att lÀra..

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man som musiklÀrare kan arbeta och agera för att stÀrka enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrÄn detta syfte formulerades följande forskningsfrÄgor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att frÀmja lÀrandet och stÀrka elevers sjÀlvförtroende och pÄ vilket sÀtt kan bedömning vara till hjÀlp för elevens fortsatta lÀrande samt hur pÄverkar musikÀmnets konstnÀrliga och vetenskapliga karaktÀrsdrag lÀrandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lÀrare som Àr eller har varit musiklÀrare pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som pÄverkar enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende, bl.a. lÀrarens syn pÄ bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

I vÄrt examensarbete undersöker vi anvÀndningen av musik som didaktiskt medel i sprÄkundervisningen med hjÀlp av en blogg, samt hur musiken pÄverkar sprÄkinlÀrningen hos gymnasieelever. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra sprÄkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och pÄ sÄ vis bidra till en fördjupad kunskap inom Àmnet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lÀra sig ett frÀmmande sprÄk? ? PÄ vilket sÀtt kan musiken bidra till elevernas sprÄkinlÀrning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av olika teorier om andrasprÄksinlÀrning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lÀrare pÄ lÄgstadiet har för uppfattningar kring Àmnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vÄrt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning dÀr det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lÀrare frÄn tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen Àr begrÀnsad kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Resultatet i vÄr studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet Àr viktigt för skolbarn dÀr respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlÀrning pÄ olika sÀtt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig Àven att Àmnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika Àmnen, men undervisningen Àr oftast inte planerad.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med undersökningen Àr studera vad som prÀglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka vÀrdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering pÄverkas av gruppsituationen som rÄder i klassrummet. Mina frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet fÄr i relationen mellan lÀrare och elever, vad som avgör om en lÀrare respekteras av elever och vad det beror pÄ att en lÀrare fÄr eller inte fÄr auktoritet i en grupp. I studien undersöks ocksÄ hur det Àr möjligt att pÄ olika sÀtt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lÀrare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ÀmnesomrÄden. Resultatet har jag sedan jÀmfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet mÄste förtjÀnas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..

I skolans undervisning ingÄr momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krÀvande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa fÀrdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga fÀrdigheter anses sÄ vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid sÄ att elevers muntliga förmÄgor trÀnas och utveck-las. De elever som sÀllan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nÄ mÄlen och hamnar dessutom lÀtt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks nÄgra elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.

SammanfattningSyftet med vÄr C-uppsats Àr att fÄ kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilkaelever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var Àven intresserade av attjÀmföra vÄrt undersökningsresultat med lÀrares egna uppfattningar om hur det förhÄller sigmed talutrymmet i klassrummet.VÄrt fokus har legat pÄ att studera hur det förhÄller sig med elevernas talutrymme i den offentligakommunikationen i klassrummet, dÀrför har vi anvÀnt observation som vÄr huvudsakligaforskningsmetod. För att ta reda pÄ lÀrarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observeradetillfÀllet, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfÀllet. VÄr studiehar vi genomfört i tre klasser i skolÄr 2 vid sammanlagt sex tillfÀllen.VÄra resultat av observationer och intervjuer stÀmmer till viss del överens med tidigare forskningpÄ omrÄdet. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större delÀn flickor, men det Àr bara ett fÄtal av pojkarna som har stort talutrymme.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur man som pedagog kan skapa ett gott talklimat. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av frÄgestÀllningar som hur lÀrare uppfattar begreppet talklimat och hur de skapar förutsÀttningar för att alla elever ska vÄga tala?Metod I vÄr undersökning anvÀnde vi en kvalitativ metod. Vi valde att stÀlla öppna frÄgor, en s.k. ostrukturerad intervju.