Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lÀrare ute i verkligheten arbetar för att underlÀtta lÀrande i matematik för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare frÄgas, vilka punkter lÀrarna anser som sÀrskilt viktiga att tÀnka pÄ vid undervisningen av elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lÀrarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som anvÀndes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lÀrare i grundskolans Är 1, 2, 3 och 5. DÀrtill genomfördes litteraturstudier inom omrÄdet. Resultatet frÄn studien visar en samstÀmmighet mellan hur lÀrarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlÀtta matematikinlÀrningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger vid tvÄ skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att fÄ alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gÀller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrÄn dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först fÄ en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att fÄ en insyn i hur pedagogen ser pÄ inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av sÀrskilt stöd och övriga elever.

SammanfattningEtt av grundskolans kunskapsmÄl Àr att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i Àmnena svenska och engelska. Skolan har dÀrmed ansvar för att uppmÀrksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, sÄ att de kan utveckla sin muntliga förmÄga till interaktion med andra mÀnniskor. DÀrför Àr syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de ÄtgÀrderna fÄr. Det handlar om elever som har anmÀlts till elevhÀlsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr Ätta semistrukturerade intervjuer angÄende tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lÀrare och fyra representanter för elevhÀlsan pÄ tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallÀrare/specialpedagog var beteendet det motsatta för tvÄ av dem.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet Àr. Genom att studera yrkesroll och status vill vi fÄ reda pÄ hur nÄgra verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill Àven studera utbildningens form och innehÄll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda pÄ om och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet Àr gör att fritidspedagogen, i samverkan med klasslÀraren, sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen. UtifrÄn intervjuer med informanter har vi ocksÄ kommit fram till att vissa grundlÀggande kompetenser som de tycker ska ingÄ i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

I den hÀr studien har jag tittat pÄ hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar pÄ att pojkarna dÀr dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar Àven i gymnasieÄldern. Jag valde att göra observationer dÀr jag tittade pÄ elevernas kommunikation med lÀraren vid genomgÄngar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare Àn flickor, men de fick inte nÄgon extra uppmÀrksamhet av lÀraren i form av att de tilldelades ordet oftare Àn flickorna..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska Àmnena. Hur Àr karaktÀren pÄ samtalen, innehÄller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna pÄ samtalet och lÀrandet? Finns det nÄgra specifika svÄrigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstÀmmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ÀmneslÀrare. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar pÄ att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. LÀrarna tycker att samtalet Àr viktigt och Àr medvetna om samtalets betydelse.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om elevers och lÀrares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr ifrÄn en aktionsforskningsinsats som Àr gjord under en femveckorsperiod vÄrterminen 2015 tillsammans med fyra elever i Ärskurs nio med erfarenheter av undervisning i sÀrskild undervisningsgrupp och en lÀrare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förÀndrat arbetssÀtt i praktiken? handlade om att genom ett förÀndrat arbetssÀtt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lÀrarens upplevelser och erfarenheter skall kunna Äterges med en god detaljrikedom.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

VÄrt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jÀmstÀllt. För att kunna undersöka detta har vi att stÀllt oss följande frÄgor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmÀssigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de tvÄ Àmnena historia och religion, baserat pÄ ovanstÄende frÄgestÀllningar? VÄr metod har baserat sig pÄ primÀrt en kvantitativ undersökning dÀr vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna fÄr i klassrummet men Àven en kvalitativ del dÀr vi analyserat detta utifrÄn ett könsperspektiv. Vi har studerat tvÄ Àmnen, historia och religion, pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gÀllande undersökningsklasser har varit slumpmÀssiga.

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

Denna studie har undersökt hur en grupp elever anvÀnder ett virtuellt rum som klassrum. Effekten blev att de lÀrde sig fakta med hela kroppen. Det virtuella klassrummet kan bli ett nytt pedagogiskt redskap för skolungdomar dÀr de kan vara med och bygga upp eller pÄverka innehÄllet. Studien Àr en etnografisk undersökning dÀr jag har studerat multimodalitetsteorier av bl.a. Gunther Kress i vilken man tar hÀnsyn till alla teckenvÀrldar som ljud, bild, gester och kroppens rörelse i rummet.

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas frÄn olika hÄll, nÀmligen ilitteratur, elevers syn pÄ att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lÀrareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns mÄnga som föresprÄkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stÀrker det elevernas koncentrationsförmÄga, eleverna fÄr en sinnligpÄverkan som Àr positiv och de fÄr arbeta praktiskt vilket befrÀmjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stÀrker utomhusverksamheten hÀlsan, bÄde hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lÀgre Ärskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i sÄ stor utstrÀckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnÀr vÀdret var varm och skönt. De ansÄg att de lÀrde sig pÄ ett annat sÀtt Àn i klassrummet ochdetta sÀtt var ett bra sÀtt.

Den hÀr uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom bestÄr av en kombinerad syn- och hörselnedsÀttning och synen försÀmras med tiden framförallt i synfÀltet. Med Ushers syndrom innebÀr det Àven svÄrigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrÄn elever pÄ aktörsnivÄ och skolan och lÀrare pÄ institutionell nivÄ. Anpassningarna Àr viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker Àven vilka anpassningar som uppstÄr och hur gÄr de tillvÀga för att lösa problem i klassrummet.