Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolan. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus: Hur ser lÀrarna i idrott och hÀlsa pÄ specialpedagogisk undervisning i sitt Àmne? Vad innehÄller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hÀlsa?MetodStudien Àr en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av omrÄdet samt att ge en fördjupad bild av ÀmnesomrÄdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lÀrare pÄ sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Detta arbete hade som fokus att undersöka verksamma sÄngpedagogers syn pÄ dagens kursmÄl i sÄng inom gymnasiets estetiska program. Jag frÄgade mig ocksÄ huruvida detta pÄverkar elevernas utveckling. All data insamlades genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma sÄngpedagoger. Mitt mÄl var att fÄ en insyn i verkligheten och genom deras erfarenhet fÄ information i Àmnet. För att nÄ ett bredare resultat och fÄ en större förstÄelse behandlades forskning och litteratur i Àmnet.

Avsikten med denna studie var att ta reda pÄ i vilken omfattning lÀrare inom musikÀmnet ensemble jobbar mot produktioner/resultat eller elevers egna utveckling pÄ instrumentet och skapandet av en bred musikkunskap. Fyra musiklÀrare som undervisar i Àmnet ensemble intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redovisas det relevanta innehÄllet frÄn intervjuerna och i diskussionen jÀmfördes slutsatserna med teorier men Àven de förutfattade meningar vi haft.Det huvudsakliga resultatet i studien var att lÀrarna generellt vill jobba med elevers utveckling inom ensemblespelet, men att vÀgen dit endast blir genom konserter - d.v.s produktioner. De menar att de inte finns resurser för att kunna fokusera pÄ en genre pÄ djupet och att undervisningen dÀrmed ofta hamnar pÄ en grundlÀggande nivÄ. De menade Àven att samarbetet mellan de olika musikestetiska Àmnena behöver bli bÀttre för att underlÀtta utvecklingen hos elever eftersom allting inom Àmnet musik hÀnger samman..

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning eller om gamla synsÀtt fortfarande rÄder. För att ta reda pÄ eventuella orsaker till varför det varierar i synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning, har vi anvÀnt kvalitativa enkÀter och intervjuer med lÀrare, rektorer, lÀrarutbildare samt lÀrarstudenter. Enligt styrdokumenten för grundskolan skall Àmnesövergripande undervisning tillÀmpas i olika Àmnen. VÄr forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsÀttet rörande Àmnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

Denna undersökning syftar till att identifiera de aspekter som anses fördelaktiga vid genomförandet av Àmnesövergripande undervisning pÄ högstadiet och gymnasiet. Studien tar en konstruktivistisk och fenomenografisk utgÄngspunkt i Biggs 3P modell (2003) dÀr tre olika delar beskrivs: premiss, process och produkt. Premisserna innefattar eleverna och den lÀrandemiljön som undervisningen bedrivs i, processen Àr det undervisningssÀtt som anvÀnds och ses i denna studie som Àmnesövergripande undervisning, och produkten ses som elevernas lÀranderesultat. I studien anvÀnds textanalys som metod, dÀr tio examensarbeten frÄn lÀrarprogrammet har analyserats. Examensarbetena Àr frÄn spridda universitet runtom i Sverige och behandlar Àmnesövergripande undervisning.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av religionsundervisningen i Är 1-3, betrÀffande innehÄll, förekomst av undervisning om"frÀmmande"religioner och lÀrares instÀllning till Àmnet. ReligionsÀmnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkÀtstudie som utförts bland ett antal verksamma lÀrare, vilka redogör för sin instÀllning till Àmnet, innehÄll i undervisningen samt sin instÀllning till undervisning om"frÀmmande"religioner i Är 1-3..

Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram pedagogers Äsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svÄrigheter och om de anvÀnder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i sÄ fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr samt vad de olika författarna anser om Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanstÀllts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna övervÀger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omvÀxlande och stimulerande arbetssÀtt som ger bÄde pedagoger och elever inspiration till att lÀra..

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..