Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva hur cirka 75 elever i Ärskurs Ätta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en Àmnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lÀrandeprocess inom ÀmnesomrÄdet hÄllbar utveckling och hÄllbar livsstil utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehÄller insamlad data i form av en Àmnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning dÀr hela processen frÄn början till slut har vÀgts in genom 12 studiemotiverade elevers berÀttelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgÄende gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gÄng. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lÀrandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med pÄ ÀmnesomrÄdets bana nÀr de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde dÄ att de fick mer tid till att fördjupa och befÀsta sina kunskaper.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter pÄ svagpresterande elevers lÀrande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har ocksÄ sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolÄren 6-9.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Syftet med fallstudien Àr att undersöka praktisk tillÀmpning av ett genrebaserat sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i en förberedelseklass i Är 4-6. UtifrÄn kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lÀrarens teoretiska modell och sprÄkutvecklande arbete i undervisning av nyanlÀnda elever.Resultatet visar att de aspekter som lÀraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning Àven förekommer i lÀrarens egen undervisning. LÀrarens genrebaserade undervisning utgÄr ifrÄn elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kÀnnetecknas av meningsfullhet, höga förvÀntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillÄtande klimat. Elevernas modersmÄl anvÀnds som resurs i lÀrandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt mÄnga och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekrÀftar tidigare forskning, dessutom bekrÀftas bilden av att det Àr fullt möjligt att i undervisningen av nyanlÀnda elever lÄta dem mötas av höga förvÀntningar och utmanas tankemÀssigt i sitt lÀrande Àven om de Ànnu inte utvecklat ett svenskt sprÄk som Àr tillrÀckligt för lÀrande i skolan.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andrasprÄkslÀrare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svÄrigheter en sÄdan undervisning medför. Elevunderlaget i andrasprÄksundervisning skiljer sig markant jÀmfört med all annan undervisning. Denna undervisning kÀnnetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslÀgen i svenska samt olika modersmÄl. Studiens övergripande syfte Àr sÄledes att ta reda pÄ hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhÄllanden som andrasprÄksundervisning innebÀr.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Visionen om hÄllbar utveckling Àr komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som frÀmjar en hÄllbar utveckling.Uppsatsens syfte Àr att belysa förutsÀttningar för meningsskapandet ifrÄga om hÄllbar utveckling i slöjdÀmnet. Den första delen Àr klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet. DÀrefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begrÀnsningar med fokus pÄ undervisningen och hÄllbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar Àr:1. Hur konstitueras slöjdÀmnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet?2.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolÀmnen i Ärskurs 1-3 i VÀsterÄs Stad. Studien Àr kvalitativ med kvantitativa inslag och Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med frÄgor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i Ärskurserna 1-3 i VÀsterÄs stad tillÀmpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom nÄgot skolÀmne. Resultatet visar att mÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. MÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning för att skapa glÀdje, avslappning och stimulera lÀrandet. Resultatet visade ocksÄ att ju Àldre man Àr som pedagog, desto mer anvÀnder man sig av musik i sin undervisning.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.