Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar pÄ att undervisningen inte Àr till belÄtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehÄll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolÄren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kÀnnas meningsfull för eleverna Àr av intresse i studien. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats med enkÀter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

För mÄnga mÀnniskor innebÀr en hjÀrtinfarkt en tro pÄ att det Àr slut med det yrkesverksamma livet, fritidsaktiviteter och samliv. Flertalet av de riskfaktorer som orsakat hjÀrtinfarkten anses gÄ att förÀndra genom att Àndra pÄ personens livsstil. Dock Àr det mÄnga personer som har svÄrt att ta tag i sÄdana förÀndringar efter infarkten. En fungerande relation mellan vÄrdgivare och patient ligger till grund för att omvÄrdnads- och förÀndringsprocessen ska bli sÄ fullÀndad som möjligt. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva de faktorer som inverkar pÄ patienters livsstilsförÀndringar efter en hjÀrtinfarkt samt beskriva vilken betydelse sjuksköterskans stödjande och vÀgledande roll har för dessa patienter. Detta Àr en klassisk litteraturstudie som baseras pÄ elva vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s Ärtionde för utbildning för hÄllbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem sÄ att de stödjer en hÄllbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hÄllbar utveckling innebÀr för lÀrare i grundskolans högre Ärskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svÄrigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrÄn en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades pÄ vetenskaplig litteratur sÄvÀl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lÀrare.

Barn har olika intresse av att lÀsa, vissa lÀser mycket och andra mindre. NÄgra tycker om att lÀsa skönlitterÀra böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt lÀsintresse Àr det viktigt att lÀrarna tillvaratar elevernas lÀsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur valet av de texter som anvÀnds i undervisningen gÄr till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört en enkÀtundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lÀrare. Studien har utförts pÄ samma skola i tvÄ klasser i Ärskurs fem.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av anvÀndandet av skönlitteratur i skolorna och hur lÀrarna upplever anvÀndandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen gÄr till i Är 1-3, hur lÀsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lÀrarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen anvÀndes en enkÀt som delades ut till lÀrare för Är 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen anvÀnds till stor del i undervisningen och att lÀrarna överlag Àr positiva till arbetet med skönlitteratur. SvÄrigheten med litteraturanvÀndningen Àr enligt lÀrarna att hitta rÀtt litteratur till rÀtt elev..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare gÄr tillvÀga dÄ de planerar sin undervisning och dÄ de sÀtter betyg i Ärskurs nio i fysik, samt vilka förutsÀttningar detta ger för rÀttvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vÄr förstÄlese för och vÄr kunskap om hur man som lÀrare uppnÄr rÀttvis betygssÀttning. Vi Àr inte ute efter att generalisera eller göra nÄgra jÀmförelser mellan de utvalda lÀrarna, utan snarare att visa pÄ likheter och skillnader i deras arbetssÀtt och tankegÄngar kring planering av undervisning och betygssÀttning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lÀrare, verksamma pÄ högstadiet. Det Àr deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhÀllsorienterande Àmnena i en mÄngkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hÀnsyn till i samband med sin undervisning. VÄrt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med sprÄkinriktad undervisning i samband med de samhÀllsorienterande Àmnena. Uppsatsen utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hÀnsyn till i samband med undervisning för andrasprÄkselever vid de samhÀllsorienterande Àmnena? Följande underfrÄgestÀllningar tillkommer; I vilken utstrÀckning tillÀmpas det sociala samspelet för att gynna sÄvÀl första- som andrasprÄkselever i samband med den samhÀllsorienterande Àmnesundervisningen? Vad för resurser tillÀmpas för att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? Empirin Àr inhÀmtad frÄn verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett sprÄkutvecklande perspektiv, i en Ärskurs fem dÀr man regelbundet tittar pÄ nyheter i undervisningen, undersöka vad sÄdan undervisning fÄr för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lÀrare och de elever som finns representerade i klassen.För att genomföra undersökningen valde jag att anvÀnda mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation. Studien visar att arbetssÀttet med nyheter ger en vardagskunskap, Àr Àmnesintegrerat och utvidgar barnens sprÄk och tÀnkande.Den dialogiska undervisningen frÀmjar och skapar förutsÀttningar för alla elever att möta och tillÀgna sig ett rikt och utvecklat sprÄk. .

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers Äsikter om en bra och motiverande lÀrare och dessutom hur den lÀraren kan vÀcka deras lust eller motivation att lÀra sig det spanska sprÄket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen Àr didaktisk Àmnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkÀtundersökning med elever i gymnasieskolan i Är 3 och en kartlÀggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lÀrarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsÀgar till elevers motivation inom sprÄkinlÀrning. Resultatet av kartlÀggningen klargör flera faktorer hos lÀrarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en sprÄk lÀrare kan vÀcka deras motivation att lÀra sig det spanska sprÄket som till ex.

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gÄng kunnat se en utveckling hos pedagogerna. FrÄn att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrÄn gruppen. Pedagogerna kÀnner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, frÀmst pga tidsbrist. Genom att utgÄ frÄn pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter pÄ individ, grupp och organisationsnivÄ..

Syftet Àr att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med sÀrskilda behov pÄ en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ÀmneslÀrare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mÄl samt att skapa förstÄelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger pÄ en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare Är, tre av informanterna Àr sprÄklÀrare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju Äterkommande teman som har stor betydelse för framgÄngsrik undervisning med elever med sÀrskilda behov. Dessa teman Àr bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssÀtt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utstrÀckning innehÄllet i undervisningen som betydande för motiverande och framgÄngsrik undervisning.