Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Flera forskare menar att lÀroboken under lÄng tid varit det viktigaste hjÀlpmedlet för lÀrare i sin undervisning. LÀroböcker Àr ocksÄ en egen litteraturgenre, med speciella sÀrdrag och upplÀgg. Bland annat Àr innehÄllet i böckerna en reproduktion av vetenskaplig fakta, och det Àr upp till lÀroboksförfattaren att vÀlja ut den fakta som ska ingÄ. Jag har undersökt om det skett en utveckling av genusmedvetande bland lÀroboksförfattare, genom att analysera innehÄllet i historielÀroböcker för gymnasiet frÄn 1960-talet och fram till idag. Genus innebÀr den socialt konstruerade relationen mellan könen. Under samma period frÄn 60-talet och framÄt, har ocksÄ den vetenskapliga genushistorien vÀxt fram. I undersökningen kommer jag fram till att inte mycket hÀnt med lÀroböckerna under den tiden, trots att ett av de grundlÀggande kraven för gymnasiets verksamhet, enligt den senaste lÀroplanen - Lpf 94, Àr jÀmstÀlldhet mellan könen.

Som en del av allmÀnt utbildningsomrÄde tre i lÀrarutbildningen ingÄr det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att granska hur stort utrymmet Àr för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare Är, samt ta reda pÄ pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar pÄ att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lÀrarutbildningen mÀrkt tendenser av.För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av kurs och referenslitteratur inom Àmnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsomrÄdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga Är arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, dÀr jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare Är. I diskussionen lÀgger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

LÀsning och skrivning Àr förmÄgor som Äterkommer i skolans alla Àmnen, inte bara i Àmnet svenska. DÀrför Àr det mycket viktigt att alla elever fÄr en god start pÄ sin lÀs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krÀvs fler Àn en utvecklingsmetod. Det innebÀr att en pedagog som enbart bedriver lÀs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nÄ fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever fÄr en anpassad undervisning hos speciallÀraren eller specialpedagogen pÄ skolan.

Denna studie har en kvalitativ ansats dÀr observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare arbetar och diskuterar om etik. Jag har anvÀnt mig av grundad teori, dÀr teorier framtrÀder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstÄ etiska situationer utifrÄn lÀrarnas syn pÄ elever. LÀrarnas undervisning har kunnat kopplas till olika mÀnniskosyner och dÀrigenom tolkat hur de ser pÄ elever och vad de ska lÀra sig.

Det finns barn som aldrig fÄtt möjlighet att lÀra sig lÀsa och skriva. Syftet med fallstudien Àr att bidra till kunskap om hur tvÄsprÄkig undervisning uppfattas av nÄgra romska barn i tolv Ärs Älder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmÄlslÀrares arbetssÀtt. Tre huvudfrÄgor stÀlldes: Vad betyder tvÄsprÄkig undervisning för nÄgra romska barn? Hur arbetar modersmÄlslÀraren? Hur upplever dessa romska barn momentet lÀs- och skrivinlÀrning? Som metod anvÀndes observation och kvalitativ intervju. ModersmÄlslÀraren agerade som tolk under intervjun.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra orsaker till innehĂ„llsförĂ€ndringen i skolans kristendomsĂ€mne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans lĂ€roplan 1962. Metoden Ă€r en litteratur- och dokumentstudie dĂ€r material frĂ„n betydelsefulla utredningar, lĂ€roplaner och nĂ„gra viktiga personer finns med vilka kan sĂ€gas ha pĂ„verkat processen.LĂ€roplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremĂ„l för omprövning och förĂ€ndring och det finns mĂ„nga skĂ€l till den utvecklingen. År 1946 tillsattes pĂ„ regeringens begĂ€ran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-Ă„rs lĂ€roplan. KristendomsĂ€mnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

Jag hÀvdar att religionsundervisningen för ungefÀr tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad frÄn dagens religionsundervisning pÄ grundskolan. DÀrför Àr mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning Àr och dessutom försöka fÄ nÄgra Äsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte anvÀnder jag följande frÄgestÀllningar:Hur sÄg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?Hur ser religionsundervisningen ut i dag?Vad lÄg/ligger fokus pÄ i undervisningen?Hur sÄg/ser lÀrarna pÄ lÀroplanerna?Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden? .

AbstractDenna uppsats belyser förvÀntningar pÄ specialpedagogrollen samt undersöker om specialpedagogens tre uppdrag som undervisare, utredare och utvecklare efterfrÄgas. I litteraturdelen definieras begreppet specialpedagogik samt kunskapen om specialpedagogrollen i handledning, kartlÀggning och utveckling. Förskolan Àr till för alla barn, och de bör ses utifrÄn ett helhetsperspektiv. Detta beskrivs i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. LÀrare i förskolan och skolledares yrkesroll belyses.

Detta arbete bestÄr av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att pÄverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder dÄ vi anser att undervisning om miljö för en hÄllbar framtid bör utgÄ frÄn elevernas tankar och instÀllningar. Vidare undersöktes Àven hur eleverna anvÀnder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid stÀllningstagande i samhÀllsfrÄgor som rör vÄr miljö. VÄr undersökning genomfördes med elever i Äldrarna 15-17 Är pÄ vÄra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av bÄde enskilda intervjuer och intervjuer i grupp.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikÀmnet i den svenska skolan sÄ finns det lÀrare vars elever har en hög uppfyllelse av mÄlen i lÀroplan och kursplan. Denna studie Àgnas Ät att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklÀrare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lÀrare som bedriver framgÄngsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mÄl med undervisningen. Det andra Àr att de alla tar pÄ sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, bÄde direkt och indirekt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens skola anvÀnder Àmnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och pÄ vilket sÀtt. I tidigare forskning undersöks Àven hur musik och matematik Àr kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som anvÀnds Àr bÄde enkÀter och intervjuer som bestÄr av frÄgor kring Àmnesintegrerad undervisning i dagens skola. BÄde enkÀterna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ skolor i samma kommun. EnkÀterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklÀrare i Ärskurs 1-3.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om och hur Learning study som Àr en metod att granska, analysera och utveckla pedagogiken, kan förbÀttra undervisningen i teater pÄ gymnasiets teaterestetiska inriktning. Jag vill sÀkerstÀlla att kommunikationen i undervisningen fungerar och förbÀttrar deras kunskaper gÀllande begreppet nÀrvaro inom teaterÀmnet. Enligt den ryske teaterpedagogen Stanislavskij sÄ innebÀr nÀrvaro en överensstÀmmelse mellan skÄdespelarens övertygelse i karaktÀren och det uttryck skÄdespelare och regissör vill förmedla. (JÀrleby, 2001, s. 174-175.) I detta arbete har jag Àven reflekterat och redogjort för tidigare forskning genom tvÄ studier inom Learning Study och en studie i teater.