Titel: Kinesiska förÀldrars syn pÄ deras barns utbildning och konfucianismens utbildningstradition Författare: Josefine Nermfors, Filippa Asplund Termin och Är: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Konfucius, utantillinlÀrning, förÀldrar i Kina, undervisning i Kina.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).

Den hÀr C uppsatsen Àr en del av lÀrarutbildningen vid LuleÄ tekniska universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i tidigare pedagogisk forskning gÀllande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan anvÀndas vid forskning om lÀrande. Det perspektiv som sedan anvÀnds i studien Àr det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar pÄ aspekter som gör lÀrande möjligt. I studien anvÀnds det variationsteoretiska perspektivet frÀmst för att undersöka olika sÀtt att förstÄ förbrÀnning.

Studiens syfte Àr att belysa förskollÀrares arbetssÀtt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem verksamma förskollÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehÄll. Arbetets empiri bestÄr av data frÄn intervjuerna som vi skrivit ut och sammanstÀllt för analys utifrÄn syftet och forskningsfrÄgorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat frÄn intervjuerna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad barn lÀr sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat tvÄ musikpedagoger och den bitrÀdande rektorn pÄ en profilskola med inriktning musik. Jag har Àven genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som hÀnder under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lÀr sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som Àr den starkaste av de tre, sprÄklig utveckling och motorisk utveckling..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersökaoch fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lÀrande. FrÄgestÀllningarna studien utgÄr ifrÄn Àr följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollÀrare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande?I studien intervjuades sex förskollÀrare frÄn sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollÀrare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö Àr av betydelse för barns utveckling och lÀrande. Det förskollÀrarna framhÄller som betydelsefullt Àr att den fysiska miljön bÄde kan frÀmja och hÀmma barns utveckling och lÀrandeexempelvis genomförskollÀrares syn pÄ lokaler och deras syn pÄ tillgÀngligheten av material.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, sjÀlvvÀrdering och informationskÀllor gÀllande sex och samlevnad, dels att jÀmföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers sjÀlvvÀrdering stÀmmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara pÄ en enkÀt. Resultatet visar att svenska elever har en högre lÀgsta nivÄ i sin sjÀlvvÀrdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jÀmfört med de grekiska eleverna.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare Är arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr. Studien bygger pÄ intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare Är.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsÀttningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sÄnger och kommunikation eller dialog mellan lÀraren och eleven anvÀnds för att öka elevernas sprÄkförstÄelse. För att upptÀcka och förebygga att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr anvÀndes olika tester som undersöker elevernas sprÄkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gÄ vidare i sin undervisning.

Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade Àmnena och vilken betydelse lÀraren och lÀrarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i Ärskurs nio frÄn tvÄ olika skolor.Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade Àmnena och att dessa till stor del pÄverkades av lÀrarens förhÄllningssÀtt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos lÀraren: pedagogisk förmÄga, goda Àmneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att pÄverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske.

Denna studie centrerar kring en lÀrares resa för att förÀndra sin undervisning, sitt tÀnkande och sina förhÄllningssÀtt i en formativ riktning. Syftet med studien Àr att stödja och dokumentera denna process. Det primÀra fokus kommer att ligga pÄ lÀrarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjÀlpa lÀraren och komma dennes upplevelser nÀra sÄ anvÀndes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundÀra fokus, dÀr aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning dÀr praktikern sjÀlv bedriver forskningen utgör alltsÄ en central del av uppsatsen.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan anvÀndas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrÄn examensordningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av dokumentanalys som metod. Vi har lÀst kvalitetsredovisningar frÄn tvÄ olika kommuner frÄn förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrÄn kriterier som vi innan bestÀmt. Vi har dels analyserat innehÄllet och dels gjort en jÀmförelse mellan kvalitetsredovisningarna frÄn förskolor och skolor i kommunerna.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.