Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Studien undersöker med kvalitativa metoder, hur medveten nÀrvaro kan presenteras och hur det tas emot av elever pÄ gymnasiet. Medveten nÀrvaro eller mindfulness syftar till att vara nÀrvarande i stunden. Den har en bas i en medkÀnnande instÀllning till sig sjÀlv och andra levande varelser. Medveten nÀrvaro bestÄr av övningar, som att bli nÀrvarande i kroppen, kÀnslor och tankar, och odlandet av en kÀrleksfull och vÀnlig attityd mot sig sjÀlv och andra.Undervisning med presentationer, övningar och reflektion genomfördes vid tre tillfÀllen för en grupp gymnasieelever. I samband med detta intervjuades flera av eleverna.

Det huvudsakliga syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur lÀrare i Är 3-6 arbetar sÄ att deras elever nÄr goda resultat i lÀsförstÄelse och uppvisar lÀslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrÄn en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett sÀrskilt intresse för undervisning i lÀsning och lÀsförstÄelse och Àr verksamma inom tre olika kommuner. VÄr slutsats Àr att ett starkt engagemang och betoning pÄ strukturerade och genomtÀnkta samtal förenar vÄra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bÀttre pÄ att trÀnga in i texter och uppvisar större lÀslust.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Syftet med detta examensarbete var att studera pÄ vilket sÀtt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplÀgg. FrÄgorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats Àmnet hade i lÀroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som anvÀnts Àr utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fÀltet lokalhistoria och i de valda teorierna.

Forskningen gÀllande pedagogens roll och lektionsinnehÄllets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger pÄ en observationsstudie. Litteraturen i frÄga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden Àr deltagande observation.Observationen visar pÄ ett resultat dÀr pedagogens roll Àr mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken Àr grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset sÄ mÄste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha lÄngsiktiga mÄl med vad som ska uppnÄs.

HÄllbar utveckling Àr en viktig utmaning i vÄr tid och folkhÀlsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns mÄnga styrdokument om vikten av att integrera folkhÀlsa i arbetet med hÄllbar utveckling men forskning saknas om hur folkhÀlsoaspekter integreras in i hÄllbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhÀlsans betydelse i arbetet med hÄllbar utveckling i kommuner utifrÄn ett underifrÄnperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands lÀn och data samlades in med hjÀlp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhÀlsobegreppet inte anvÀnds i samband med arbetet kring hÄllbar utveckling.

Denna studie syftar till att undersöka samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar av den egna politiska stÄndpunktens eventuella inverkan pÄ objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar Àven till att ta reda pÄ hur samhÀllskunskapslÀrare arbetar för att upprÀtthÄlla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frÄgestÀllningar; hur uppfattar samhÀllskunskapslÀrare sin egen politiska stÄndpunkts inverkan pÄ objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhÀllskunskapslÀrare för att upprÀtthÄlla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrÄn en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frÄgeformulÀr uttrycker uppfattningar av samhÀllskunskapsÀmnets möjliga objektivitet. LÀrarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier elever anvÀnder sig av nÀr de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring anvÀndandet av dessa. Tanken Àr att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi anvÀnder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bÀttre hjÀlp och stöd i sitt lÀrande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioÄringar. Mina analyser av dessa observationer Àr gjorda utifrÄn ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag mÀrkte snabbt att det fanns tvÄ olika grupper av anvÀndare bland de elever jag observerade; de som lÀrde om datorn och de som lÀrde vid datorn.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utstrÀckning skulle gynna flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Att ett stort antal elever med annat modersmÄl Àn svenska lÀmnar grundskolan med ofullstÀndiga betyg Àr ett tecken pÄ att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i Àmnet svenska som andrasprÄk och eventuellt nÄgon timmes modersmÄlsundervisning i veckan rÀcker ofta inte till som stöd för att inhÀmta kunskaper i andra skolÀmnen dÄ fokus i de förra i allmÀnhet ligger pÄ sprÄkets formsida. Det krÀvs dÀrför att klass/ÀmneslÀrarna tar större ansvar över elevernas sprÄkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien Àr att undersöka hur en lÀrare organiserar och arbetar med sprÄkutvecklande Àmnesundervisning.

MÄlet med denna uppsats har varit att klarlÀgga orsakerna till spelföretags anvÀndande av komponentbaserad spelutveckling. Vi har Àven försökt ge en allmÀngiltig bild av spelindustrins instÀllning till denna utvecklingsmetodologi. Intervjuer har gjorts med projektledare, programmerare och designers i spelföretag av olika storlek. Dessutom har den globala industrin tÀckts in genom en webbaserad enkÀt för att bekrÀfta att intervjuerna inte visat pÄ en regional instÀllning. Undersökningen visar att komponentbaserad utveckling anvÀnds i spelindustrin, men att det ofta handlar mer om objektorienterad utveckling.

Syftet med denna studie Àr att belysa gymnasielÀrares syn pÄ begreppet hÀlsa och hur de definierar hÀlsobegreppet inom Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt dessa lÀrare beskriver att de arbetar med hÀlsa i Àmnet pÄ gymnasiet utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa? Hur beskriver lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa? och Hur framstÀller lÀrare i idrott och hÀlsa att de arbetar med hÀlsa i sin undervisning utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1?Kvalitativa intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ olika gymnasieskolor har anvÀnts som metod för att insamla data till undersökningen. Studien Àr en kandidatuppsats och Àr inte generaliserande för en större population.