La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra lÀrare som arbetar i Ärskurs 4-6 pÄ grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli nÄgra skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger pÄ namngeografi, dÄ det har förts en debatt angÄende Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks Àven hur lÀrarna har och kommer att arbeta med olika lÀromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lÀrarna att de inte kommer att göra stora förÀndringar frÄn Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lÀrare som Àr mest positiva till namngeografi kommer att anvÀnda lÀromedel som kartböcker och blindkartor i större utstrÀckning under Lgr 11.

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete pÄ lÀrarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ grupper med gymnasielever uppfattar att film anvÀnds och har anvÀnts i undervisning under sin skoltid. För att fÄ svaren pÄ frÄgorna skapades tvÄ stycken fokusgrupper dÀr varje grupp bestod av fyra till fem elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom frÄn ett medieprogram och den andra frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program.

Syftet var att studera matematikundervisningens utveckling genom att beskriva styrdokumentens, lÀroplanernas och kursplanernas pÄverkan pÄ undervisningen. Bakgrunden till detta examensarbete Àr det faktum att mÄnga elever uppfattar skolmatematiken som komplicerad och ointressant och att de inte nÄr de uppsatta mÄlen. Metoden som anvÀndes var en litteraturgenomgÄng dÀr matematikundervisningens utveckling studerades. Genom att Àven utföra en kvalitativ intervjuundersökning kunde fem yrkeserfarna pedagoger beskriva hur de uppfattar denna utveckling och hur det visar sig i deras matematikundervisning. Studien visar att i takt med att samhÀllet utvecklas och förÀndras utvecklas ocksÄ styrdokumenten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och diskutera möjligheterna för miljöhistorisk undervisning baserat pÄ den litteratur som finns. Jag har gjort en kunskapsöversikt över dels det miljöhistoriska forskningsfÀltet och dels det historiedidaktiska forskningsfÀltet ifrÄga om miljöhistoria. Miljöhistoria Àr ett brett och vÀlutvecklat akademiskt Àmne, som utvecklats sedan ca 1970-talet medan det endast existerar tre publicerade historiedidaktiska verk som anknyter till Àmnet. Miljöhistoria behöver lyftas fram pÄ ett tydligare sÀtt för att nÄ undervisningen pÄ ett bredare plan via nÄgon sorts lÀrarhandledning..

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Att sprÄket och tÀnkandet Àr nÀra sammankopplade hÀvdar bland andra Vygotskij. De som hÄller med honom anser att om man fÄr klÀ sin nya förstÄelse i ord förtydligas tÀnkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lÀrare och elev kan göra att eleven fÄr en djupare och mer varaktig förstÄelse för matematiken. DÀrför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan pÄ lÀrandet Àr numera relativt vedertagna. Trots detta Àr det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som Àr dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

Spelmarknaden vÀrlden över Àr starkt vÀxande, och en allt större andel av befolkningen uppger att de spelar.PÄ senare Är har det blivit populÀrt att anvÀnda sig av element av det som gör spel sÄ engagerande ochberoendeframkallande inom andra omrÄden. Detta Àr vad som kallas spelifiering.Spelifiering har pÄ senaste tiden blivit lite av ett modeord. Det har anvÀnts i Ätskilliga smartphoneapplikationerför att hjÀlpa anvÀndare att hÄlla motivationen uppe vid till exempel fysisk trÀning eller inlÀrning av ett nyttsprÄk. Inom svenska skolan har dock inte spelifiering slagit igenom fullt ut.Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur anvÀndningen av spelifiering ser ut inom den svenska skolan,om det Àr ett omrÄde att satsa vidare pÄ, samt om vad som skulle behövas för att det ska anvÀndas mer. Vikommer frÀmst att fokusera pÄ undervisning pÄ högstadienivÄ.

FörÀndring av levnadsvanor gÀllande kost och motion Àr en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vÄrd spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gÀllande undervisning och motivering till förÀndrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förÀndrade levnadsvanor gÀllande kost och motion. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

Barn blir allt mer stillasittande och folkhÀlsan befaras att inom kort försÀmras avsevÀrt. Skolan Àr den plats dÀr vi nÄr samtliga barn och kan skapa förÀndring. Skolan mÄste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hÀlsosam livsstil. Motorisk trÀning har betydelse för hur rustade barnen Àr för det vardagliga livet samt har stor inverkan pÄ barnens inlÀrningsförmÄga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger Àgnar Ät grovmotorisk trÀning.En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan pÄverka resultatet av egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlÀgga gruppundervisningens betydelse och dess innehÄll. Studien baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar daterade frÄn Är 1991 och fram till Är 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som anvÀnts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvÄrd. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke pÄ litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar.

The purpose of the study is to contribute knowledge about the representation of fiction authors who have written in languages other than Swedish in educational school books within the Swedish subject. This is done in relation to the school's promotion of cultural diversity, a globalized world and to the Swedish curriculum. The study is a combination of a qualitative and a quantitative analysis that takes its starting point in six educational books for the courses Swedish 1 and 2. The analysis shows that all study materials include a broad representation of authorships from Europe and the USA. The selection of authors from other parts of the world is, however, limited.