Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal Àr en viktig del i bildundervisningen enligt den gÀllande kursplanen i bildÀmnet (2000) och den kommande kursplanen i bildÀmnet (Lgr 11). I kursplanens mÄl stÄr det utskrivet att reflektion och samtal ska ingÄ i undervisningen, trots det Àr mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer sÄ ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lÀrare i Är 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lÀrares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd Ät arbetet samt förstÄelse för vad samtal kan innebÀra för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lÀrarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     UtifrÄn denna studie kan jag inte dra nÄgra generella slutsatser om hur bildlÀrare i allmÀnhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lÀrares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar pÄ högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrden i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det Àr pedagogernas ansvar att undervisa i Àmnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istÀllet har ett omfattande hÀlsosamtal med ungdomar i Ärskurs Ätta dÀr fokus ligger pÄ psykisk ohÀlsa, kÀnslor och kroppsuppfattning. För att nÄ fram till ungdomarna i frÄga ansÄg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars sjÀlvkÀnsla sÀtts i fokus samtidigt som god undervisning inom Àmnet bidrar till ett stÀrkande av ungdomars relationer.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Syftet med denna studie har varit att fÄ insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan lÀggas upp för att nÄ ett dialogiskt klassrum, under de senare skolÄren. VÄr intention har Àven varit att undersöka vilka arbetsmetoder som Àr vanligt förekommande hos de lÀrare som ingÄtt i undersökningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger, varav hÀlften verksamma pÄ grundskolan och hÀlften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur Àr utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. LÀrarnas intention Àr att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det anvÀnds Àven metoder som frÀmjar envÀgskommunikation.

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..

Att upprÀtta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lÀrande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i sÀrskolan kommit fram till att mÄnga skolor brister nÀr det gÀller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien Àr att undersöka innehÄllet i individuella utvecklingsplaner i sÀrskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och mÄlformuleringarnas innehÄll.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielÀrare i historia ser pÄ IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning, hur ofta de anvÀnder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gÄ en kortare utbildning för att fÄ kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. TillgÄngen till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansÄg att det fanns fördelar med att anvÀnda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom omrÄdet.

Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur nÄgra lÀrare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har ocksÄ betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lÀrarnas klassrum utifrÄn Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsÀtt bland lÀrarna i studien, det mer lÀrarcentrerade och det mer elevcentrerade.