Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka samt belysa hur förskollÀrare arbetar med barns lÀrande och utveckling i leken samt förskollÀrares syn pÄ lekens frÀmjande av barns utveckling och lÀrande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vÄrt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollÀrare under arbetets gÄng och vi valde att anvÀnda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vÄrt arbete. VÄrt resultat visar att leken Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande samt att förskollÀrare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivÄ för att frÀmja barns lÀrande och utveckling i leken. Resultatet visar Àven att barn ska fÄ tid till att leka pÄ förskolan och att förskollÀrare ska finnas tillgÀngliga för barn i deras lek.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nÀtbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har anvÀnts och upplevts vid UmeÄ universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslÀrare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation pÄ nÀtet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation pÄ nÀtet i huvudsak upplevdes som nÄgot positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nÀtbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lÀrande. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarna till stor utstrÀckning utgick i frÄn egna erfarenheter nÀr de bedömde kollegornas undervisning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka barnets musikaliska utveckling i Äldrarna 0 till 10 Är. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och pÄ vilket sÀtt musikpedagogen kan förhÄlla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning pÄ omrÄdet och med hjÀlp av intervjuer förankras denna forskning i pÄgÄende pedagogiskt arbete. Resultaten pekar pÄ kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte Ă€r att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt pĂ„ elevers inlĂ€rning i Ă€mnet matematik.·        Är det nĂ„gon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gĂ€ller studieresultat i Ă€mnet matematik?a)      Om det existerar nĂ„gon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att anvĂ€nda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. TvĂ„ olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lĂ€ra sig pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av tvĂ„ förtest, ett i varje moment och sedan jĂ€mfördes elevernas kunskaper i bĂ„da momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende pĂ„ undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.

Syftet med studien Àr att definiera musikaliska redskap och plattformar för studenter i Àmnet improvisation pÄ eftergymnasial nivÄ. Mitt intresse för Àmnet ligger i de positiva möjligheter improvisationen erbjuder vÄr undervisning och Àr utgÄngspunkten för detta arbete. Jag upplever att forskning som inriktar sig pÄ improvisationsundervisningens didaktik för ensemble pÄ högre nivÄ med fördel kan utökas frÄn vad vi idag har att tillgÄ, dÀrav utgÄr studien frÄn ett didaktiskt perspektiv pÄ undervisning. För att söka svar pÄ mina frÄgor har jag anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsintervjun i mötet med mina informanter. De fyra utvalda musiklÀrarna har alla undervisat improvisation i ensembleformat, de flesta med inriktning mot rytmisk och improviserad musik. I resultatet presenteras bland annat en syn hos de intervjuade musiklÀrarna som visar pÄ vikten av ett personligt och Àrligt musikutövande dÀr den instrumentaltekniska fÀrdigheten först fÄr liv och mening dÄ studenten har en konstnÀrlig Äsikt att förmedla. Sedan diskuteras bland annat lÀrarnas kompetens som improvisationspedagoger i relation till Hanken och Johansens (1998) musikdidaktiska utgÄngspunkter, samt Àmnets möjliga utveckling och framtida undervisningsstruktur..

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lÀrare som undervisar i NO-Àmnena i grundskolans tidigare Är och se i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var ocksÄ att undersöka pÄ vilket sÀtt utomhusundervisningen bedrivs och om lÀrarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna fÄr större förstÄelse av NO-Àmnena. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lÀrarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast Àr ett fÄtal lÀrare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. LÀrarna i undersökningen menar att utomhusundervisning frÀmjar elevers förstÄelse för NO-Àmnena och resultatet visar att skolgÄrdens miljö spelar roll för om lÀrarna bedriver NO-undervisning utomhus..

Syfte: Syftet Àr att tillföra kunskap gÀllande kompetensutveckling, till omrÄdet Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga. I förlÀngningen avser vi att skapa en bÀttre förstÄelse för vilken nytta företag har av teambuilding nÀr det gÀller personlig utveckling av anstÀllda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga och studien visar Àven att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmÄgan som teambuilding ger..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrarstudenter ser pÄ utmaningarna som vÀntar dem inom yrket. Följande frÄgestÀllning formulerades:Hur ser idrottslÀrarstudenter pÄ sin kompetens inom följande omrÄden inom lÀraryrket: lÀrarrollen och allmÀn pedagogik, Àmneskunskap och  undervisning, arbetsmiljö i skolan och uppgifter utanför undervisning samt relationer mellan lÀrare och elever?MetodMetoden som anvÀndes i denna kvantitativa studie var en strukturerad enkÀt. Den webbaserade enkÀten omfattade 37 pÄstÄenden relaterad till krav och  utmaningar inom idrottslÀraryrket. Populationen var studenter inom idrottslÀrarutbildning.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste barnet lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte Àr att utveckla förstÄelse för vad förskollÀrare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill Àven ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Denna studie undersöker lĂ€rares attityder, förestĂ€llningar och undervisning om livsfrĂ„gor inom Ă€mnet religionskunskap. HuvudfrĂ„gorna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring sin undervisning, vilket material som anvĂ€nds och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter Ă€ven vad barns livsfrĂ„gor Ă€r utifrĂ„n ett lĂ€rarperspektiv. Åtta mellanstadielĂ€rare frĂ„n tvĂ„ olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrĂ„geundervisningen till stor del flyter ihop med vĂ€rdegrundsundervisningen, bĂ„de begreppsmĂ€ssigt och i den praktiska undervisningen.