SyfteSyftet med min undersökning Àr att undersöka och diskutera hur idrottslÀrare arbetar med digitala hjÀlpmedel och om de anser att deras elevers lÀrande pÄverkas om lÀraren anvÀnder sig av digitala hjÀlpmedel i undervisningen.FrÄgestÀllningarHur arbetar idrottslÀrare med digitala hjÀlpmedel i sin undervisning?Hur anser idrottslÀrare att deras elevers lÀrande pÄverkas om man fÄr in digitala hjÀlpmedel i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan digitala hjÀlpmedel vara ett verktyg i bedömningen?MetodDen metod som anvÀndes för studien att nÄ syftet och för att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer. Det Àr tre idrottslÀrare som intervjuas frÄn olika skolor.ResultatUndersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser digitala hjÀlpmedel Àr ett bra verktyg inom Àmnet idrott och hÀlsa. LÀrarna ser mÄnga vinningar med digitala hjÀlpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det Àr ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiÀmnet och övriga Àmnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lÀrarens teoretiska definition av och undervisning i geografiÀmnet har betydelse för i vilken utstrÀckning detta Àmne integreras med övriga skolÀmnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervÀgande majoritet av lÀrarna kan hÀnföras till en Àmnesbunden undervisning, vilken utgÄr frÄn en traditionsstyrd och begrÀnsad del av geografiÀmnet, nÀmligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen Àr att undervisningen i geografi inte svara mot skolans frÀmsta uppgift, att skapa förutsÀttningar sÄ att eleverna utvecklar kunskaper och fÀrdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvÀrld..

Syftet med denna studie Àr att redogöra för graffitins grafiska utveckling och hur den nÄtt erkÀnnande inom konstvÀrlden. Med graffiti menar jag frÀmst de mÄlningar som frÄn början gjordes illegalt ute pÄ gatorna, men Àven den grafik och formgivning som Àr ett resultat av utvecklingen inom denna subkultur, sÄ som teckningar, mÄlningar och grafisk design. Jag utgick frÄn att graffiti Àr en konstform och har under studiens gÄng försökt att verifiera detta. Jag har i denna undersökning anvÀnt mig av en kvalitativ studie dÀr jag först och frÀmst gjort en litteraturstudie som redogör för graffitins historia och utveckling. För att sedan följa upp och komplettera denna har jag genomfört analyser av graffitimÄlningar för att koppla dessa till historien och dra slutsatser om den grafiska utveckling som genomgÄtts.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.

Denna studie grundar sig pÄ hur lÀrare tolkar hÄllbar utveckling i Àmnet biologi. Syftet Àr att undersöka pÄ vilka grunder lÀrarna vÀljer arbetssÀtt och ÀmnesinnehÄll. LÀrarna som intervjuas Àr verksamma i Ärskurs 4-6. Intervjuerna Àr semi-strukturerade vilket betyder att teman behandlas utifrÄn en given intervjuguide, frÄgorna stÀlls dÀrför inte med nÄgon förutbestÀmd ordning. De lÀrare som ingÄr i studien Àr behöriga i Àmnet biologi och urvalsprocessen grundar sig i ett bekvÀmlighetsurval.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.

The purpose of this study is to find out teachers and students thoughts about sustainable development. Research shows that sustainable development should be a part of all education. When this is the case, the studentŽs will develop a competence to act in this matter. This is important so studentŽs encourages to act and make decisions based on knowledge about sustainable development. This field investigation is based on four interviews with teachers and eleven interviews with studentŽs. The result shows that the teachers has learned a lot about the concept, and in different ways realizated this in their teaching.

Uppsatsen fokuserar pÄ hur begreppet hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A. Syftet med min undersökning Àr att studera hur hÄllbar utveckling behandlas i samhÀllsböckerna i kurs A och jÀmföra om det finns en diskrepans med kursmÄlen och hur detta förhÄllande har förÀndrats över tid. Som metod har jag valt att göra en lÀromedelsanalys dÀr jag utifrÄn en egen operationalisering av begreppet hÄllbar utveckling undersöker hur lÀrobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hÄllbar utveckling inte har nÄgon central roll i lÀroböckerna och att vÀldigt lite har förÀndrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hÀvda att det finns en diskrepans mellan lÀroböckerna och kursmÄlen, i synnerhet nÀr det gÀller dagens kursmÄl och de senaste lÀroböckerna..

Mitt syfte med den hÀr studien Àr att beskriva och ge en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och vad det innebÀr för arbetet i barngruppen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollÀrarna har stora kunskapsskillnader vad gÀller hÄllbar utveckling, Àven intresse och engagemang varierar bland förskollÀrarna. HÄllbar utveckling och lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp som förskollÀrarna tolkar och förstÄr pÄ olika sÀtt.

Den hÀr studien undersöker hur förutsÀttningar för lÀrande förÀndras genom digital humanities.UtgÄngspunkt för lÀrande hÀmtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. TeoretiskutgÄngspunkt för att uppnÄ förstÄelse inom digital humanities Àr hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrÄnolika kunskapsskapande aktiviteter inom lÀrande och hur lÀrande kan frÀmjas genom digitalaverktyg och inlÀrningsmiljöer. Studien belyser exempel pÄ hur digital humanities stÀller nyakrav pÄ undervisning och den lÀrande samt att digitala öppna universitet med fri tillgÄng tillmaterial och undervisning, förÀndrar förutsÀttningarna för institutioner..

Syftet med detta arbete var att fÄ inblick i hur jag som undervisande lÀrare kan upptÀcka och arbeta med elever i matematiksvÄrigheter, inom gruppen, alltsÄ inkluderande undervisning. En litteraturstudie Àr genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne, Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har Àven genomfört en översiktsdiagnos i en klass för att upptÀcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analys gjordes av tvÄ elever för att bland annat fÄ en helhetsbild av dessa elever och deras instÀllning till matematik. UtifrÄn de svÄrigheter eleverna visade upp utformades fyra arbetspass för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka ett antal vetenskapliga skrifter om individanpassad undervisning samt undersöka hur individanpassning fungerar i verkligheten. Hur beskriver lÀrare att de arbetar individanpassat? Studien baseras pÄ kvalitativ forskning, i form av sju intervjuer. Intervjuerna har skett pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Litteraturstudien har fokuserat pÄ filosofer och pedagoger som för flera hundra Är sedan haft betydelse i den pedagogiska debatten samt personer i modern tid som forskat inom Àmnet inlÀrning.

Elevens ointresse för religionskunskapsÀmnet Àr ett kÀnt fenomen som tyder pÄ att det nÄgonstans finns motsÀttningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap pÄ gymnasiet skapa bÀttre förutsÀttningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkÀtundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartlÀggas för att veta vilket innehÄll i undervisningen som de helst föredrar och om det stÀmmer överens med vad Àmnet ska innehÄlla enligt Àmnesplanen samt den undervisning de fÄr. Resultatet visar att elevernas intressen för olika omrÄden inom religionskunskap skiljer sig Ät och vÄr tolkning Àr dÀrmed att Àmnesplanen tÀcker in elevernas önskemÄl om innehÄll. DÀremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhÄller sig inte till elevernas intressen i den mÄn den bör göra..