Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lÀrare och rektorer vid tvÄ grundskolor och vad de ansÄg som viktiga aspekter av lÀrande för hÄllbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lÀrare och rektorer vid tvÄ skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgÄngspunkter. Resultatet visade pÄ fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lÀrande för hÄllbar utveckling. Dessa Àr: eldsjÀlar, förhÄllningssÀtt, fortbildning och lokala resurser..

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Patienter med kronisk njursvikt Àr beroende av sjukvÄrden och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvÄrd. Patientundervisning Àr en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvÄrdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet Àr till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades pÄ sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning pÄ StorÀngsskolan (högstadiet) i FinspÄng. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att StorÀngsskolan genomfört en förÀndring av pedagogiska skÀl. I stÀllet för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. MÄlet för denna förÀndring Àr bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lÀrarna uppfattar som bakgrunden till och mÄlet med den kursutformade undervisningen och om lÀrarnas uppfattning stÀmmer överens med mÄlen.

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syfte Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolĂ„r 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjĂ€lp av en intertextuell analysmetod. DĂ€refter analyseras resultatet utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv för att nĂ€rmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgĂ„ frĂ„n bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla Ă€mnen kan utgĂ„ frĂ„n bilderböcker faller sig arbete med vĂ€rdegrunden naturligt..

Det syfte vi har med den hÀr studien Àr att undersöka hur det ligger till med förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Varför arbetar förskollÀrare med Ätervinning och hÄllbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat 14 förskollÀrare pÄ tvÄ olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollÀrarnas svar om sin medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Resultatet visar att förskollÀrare vet vad Ätervinning Àr.

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisning i skolans nÀrmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn pÄ barns lÀrande. DÀrefter följer ett avsnitt om skolans förutsÀttningar för ett autentiskt och meningsfullt lÀrande. Den teoretiska delen redogör ocksÄ för litteratur dÀr jag nÀrmar mig undervisning i skolans nÀrmiljö. Utomhuspedagogik, skolgÄrden som pedagogisk resurs och stadsstudier Àr de Àmnen som frÀmst behandlas hÀr.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en vidgad syn pÄ barns samlÀrande och hur det bidrar till deras utveckling och lÀrande. Detta Àr en kvalitativ studie dÀrobservationer av barngrupper och intervjuer med personal inom förskolan harutförts. Studiens resultat visar pÄ hur samlÀrande kan bidra till barns utveckling ochlÀrande. Det visar Àven pÄ vikten av samlÀrande och lyfter frÄgan om alla barn kannyttja samlÀrande. Slutsatsen visar pÄ att samlÀrande kan vara viktigt för barn i förskolan men visar Àven pÄ att samlÀrande inte alltid Àr positivt.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar. Det Àr oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det Àr dÀrför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvÄrd och att de har förmÄga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver ocksÄ en förstÄelse för hur hon kan hjÀlpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att fÄ en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning pÄverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett patientperspektiv.

Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling kan ha för förskollÀrare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lÀrande för hÄllbar utveckling. Vi anvÀnde oss av kvalitativ intervju som metod, dÀr fem förskollÀrare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollÀrarna har varierade kunskaper om begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling och deras utsagor tyder pÄ att det Àr ett komplext begrepp. FörskollÀrarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssÀtt, dÀr tema och demokrati har den framtrÀdande rollen..

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.